Vi besökte Masai Mara, en av världens bästa Safaris och definitivt den populäraste resedestinationen i Kenya för turister.
Efter att äntligen lämnat in en fullständig rapport i KEXet så åkte vi och köpte kikare, packade och åkte iväg på en två dagars-safari. Nationalparken ligger i Sydvästra Kenya och är som sagt ett ”måste” för turister i Kenya. En safari som inkluderar boende, transport, mat och så kallade park fees kostar ungefär mellan 2000 och 3000 kr om man väljer budgetalternativ, det blir dock dyrare i andra parker. Eftersom vi är här som studenter men för kort tid för att få ett officiellt studentvisa räknas vi som ”non residents” vilket innebär att inträde för alla nationalparker tiodubblas. Ja du läste rätt. TIOdubblade priser för turister jämfört med ”residents”. Vi hade extremt tur, eller så var det Fredriks charm, men vakterna godkände våra Strathmore id och vi fick endast betala halva turistpriset pga studentrabatt.
Vi hade bokat ett boende som företaget kallade för ”budget camp” så vi trodde vi skulle sova på liggunderlag med sovsäck i ett tält. Det visade sig dock att budget i turist-standard fortfarande är helt ok lyxigt. Vi hade sängar med täcke, filt och myggnät för att inte tala om toalett, dusch med varmvatten och eluttag som också fanns i tältet.
På kvällen första dagen åkte vi på en kort men magisk tur ett par timmar och såg solen gå ner över parkområdet och dagen därpå blev det en tidig morgon för att istället se solen gå upp över savannen. Något som förvånade mig var att landskapet var väldigt grönt och kulligt. När jag föreställer mig savannen så tänker jag torra marker med gult gräs förutom runt ett och annat vattenhål. Det kan bero på att det varit regnperiod nyligen men det jag upplevde var snarare gröna, skogiga kullar som påminde mig om teletubbies av någon anledning. När vi åkte längre in i parken märkte man i o för sig ett skifte där gräset blev mer gult och växtligheten mindre. Ett djur som är underskattat i min mening är giraffen. På morgonkvisten såg vi en grupp på minst tio stycken som vandrade i en tågformation längs skogsbrynet och det var något av det coolaste jag sett. Det är lätt att tankarna vandrar till dinosaurier och jurassic park när man ser dom udda varelserna vandra bland buskarna.
Sista morgonen besökte vi Maasai folket, ursprungsbefolkningen i området, och som nationalparken är döpt efter. I en av deras byar fick vi en rundtur, uppleva och delta i deras välkomst-sång samt gå in i deras hyttor med vår personliga maasai-guide. Det är en väldigt intressant folkgrupp med många och gamla traditioner. Expempelvis lever de polygamt där männen har flera fruar, i den by vi besökte bodde det 200 personer ungefär och alla härstammade från samma farfar. Man kan känna igen Maasai-folket på de röda filtarna som männen bär, det röda tyget ska skrämma bort vilddjuren som kommer till byn. Det är nämligen så att nationalparken INTE är inhägnad, dvs lejonen, leoparderna och elefanterna kan gå och komma som de vill så det är inte sällan byborna får nattliga besök av hyenor eller andra djur som försöker sno åt sig en ko. Maasaierna har faktiskt nattvakter som ska försvara boskapen mot rovdjur och till deras hjälp använder de hemmagjorda knivar och pilbågar som en lokal smed tillverkat. Det finns även en lokal medicinman som man går till istället för att besöka sjukhus. De bor i små hyddor som kvinnorna bygger utav pinnar som de täcker med lera blandat med koskit men på grund av termiter måste man bygga om husen var nionde år.
Så här såg helgens äventyr ut;
