Hoppa till huvudinnehållet
Om kursen AK121V

AK121V Klimatkrisen som samhällsproblem 7,5 hp

Kurs-PM HT 2021-10061

Version 4 – 2021-08-05 16:36:23

Kursomgång

HT 2021-1 (Startdatum 2021-08-30, Svenska)

Undervisningsspråk

Svenska

Kursen ges av

ABE/Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Kurs-PM HT 2021

Administrera Om kursen

Det här är en tvärvetenskaplig grundkurs om klimatkrisen som samhällsproblem. Kursen ges på distans och använder Zoom och Canvas.

Det är 12 seminarier i kursen och aktiv närvaro krävs på 10 av dessa. Seminarierna äger rum på torsdagskvällar, 17.15 – 20 med pauser. Till alla utom det första seminariet ska texter läsas och kommenteras, se vidare nedan. Dessa texter ska laddas upp i Canvas senast tisdagen före seminariet och kamraträttas senast torsdag lunch. Varje seminarium börjar med en samling varefter deltagarna delas in i grupper för att diskutera dagens text/er. Efter en återsamling är det paus. Under andra timmen ges en föreläsning på annonserat ämne. Den tredje timmen diskuteras föreläsningen, gärna i relation till dagens text/er.

Inför sista seminariet läses en hel bok och examination av den sker genom en recension som lämnas in och kamraträttas i Canvas samt en presentation i Zoom.

Rubriker markerade med en asterisk ( * ) kommer från kursplan version HT 2021

Innehåll och lärandemål

Kursinnehåll

Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Den har få motsvarigheter i mänsklighetens historia och de som finns har varit väldigt annorlunda, framför allt för att de har varit relativt specifika, som pest eller kärnvapenkrig. Klimatfrågan är istället tätt sammanbunden med efterkrigstidens samhälleliga utveckling. Faktum är att den är ett resultat av vårt fossilburna välstånd och därför utmanar den vår livsstil. Klimatfrågan är alltså inte bara en utmaning i naturvetenskaplig och teknisk bemärkelse utan numera framför allt en utmaning för våra samhällen, nationer, företag och individer.

I den här kursen ger vi en introduktion till aktuell och tvärvetenskaplig forskning om klimatförändringarna. Vi berör frågor som gäller framväxten av klimatvetenskapen. Vad vi vet och hur vi vet det och hur länge vi har vetat det, är exempel på frågor som diskuteras och besvaras. Vilka institutioner har skapats för att försöka motverka globala klimatförändringar och hur har de fungerat är ett annat område vi berör. Vi diskuterar också hur kunskapen om klimatförändringarna har tagits emot i samhället, hur vetenskapskvinnor och -män har arbetat för att förmedla sin kunskap och hur det lyckats och misslyckats. Trots att kunskapen i dag är bred och djup finns det ett motstånd som inte verkar vika; vi gräver också i dessa frågor som rör ideologiska mönster eller det man idag kalla kulturell kognition. Vi tar också ett idéhistoriskt perspektiv på klimatfrågan, särskilt i relation till synen på resursutnyttjande och teknikutveckling.

Lärandemål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

-       redogöra för grunderna i klimathistoria när det gäller vetenskapliga upptäckter och deras mottagande,

-       redogöra för ansträngningar att stoppa klimatförändringarna genom internationella organisationer, samarbeten och överenskommelser,

-       redogöra för motståndet mot klimatfrågan och analysera dess politiska, ekonomiska och ideologiska kontext,

-       diskutera och analysera samtida klimatdiskurs och redogöra för ett antal centrala målkonflikter,

-       i syfte att förstå och hantera klimatfrågan ur ett tvärvetenskapligt perspektiv som inkluderar flera vetenskapsområden, dvs naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

Läraktiviteter

Läraktiviteterna i den här kursen består av att läsa, diskutera och skriva om texter som berör klimatfrågan från ett samhälleligt perspektiv. Därtill kommer ett antal föreläsningar som ger fördjupning av mycket kunniga forskare.

Detaljplanering

Läraktivitet Innehåll Förberedelse
2/9

Nina

Introduktion: Vi går igenom kursens upplägg, förväntningar och frågor.

Ingen litteratur denna första gång

9/9

Erik

Från det lokala till det planetära - klimat - och miljöfrågor genom tiderna

Warde, Robin & Sörlin (2018), The Environment – A History of the Idea, kap 1 + 5.

Ev. ett avsnitt ur Vetenskapsradions serie “Klimatinsikten”: https://sverigesradio.se/avsnitt/1437959

 

16/9

Peder

Varför blev polarområdena särskilt intressanta för klimatforskning?

Hans W:son Ahlmann, “Den aktuella klimatförbättringen,” Svenska Dagbladet 16 september 1938

Janet Martin-Nielsen, “‘The Deepest and Most Rewarding Hole Ever Drilled’: Ice Cores and the Cold War in Greenland,” Annals of Science 70 (1), 2013: 47-70.

23/9

Susanna

Den omstridda relationen mellan klimatforskning och politisk ideologi

Joshua Howe, Behind the curve: science and the politics of global warming (2014), “Introduction”, 3-15.

 

Naomi Oreskes och Erik Conway, Merchants of doubt: how a handful of scientists obscured the truth on issues from tobacco smoke to global warming (2010). Introduction, 1-9.

30/9

Alicia

Termisk förorening av vattendrag - en underskattad risk med kärnkraft?

Pieter Huisman, Joost de Jong & Koos Wieriks, “Transboundary cooperation in shared river basins: experiences from the Rhine, Meuse and North Sea”, Water Policy 2, 2000: 83-97.

 

Aditi Verma & Denia Djokić. “Reimagining Nuclear Engineering.” Issues in Science and Technology 37, no. 3 (Spring 2021): 64–69.

7/10

Adam

Tekniska lösningar på klimatkrisen: Negativa utsläpp, geoengineering och syntetisk biologi

Kevin Anderson & Glen Peters, “The Trouble With Negative Emissions,” Science Vol 354, Issue 6309
14 October 2016,  pp. 182-183,

Kent Redford & William Adams, Strange Natures: Conservation in the Era of Synthetic Biology (Yale University Press, 2021), kap 5. “Rewiring Nature”.

J. Stephens & K. Surprise (2020). The hidden injustices of advancing solar geoengineering research. Global Sustainability, 3, E2. doi:10.1017/sus.2019.28
14/10

Susanna

Ekologisk ekonomi och hållbar utveckling, går de ihop?

Markus Larsson, Leif Bratt och Johanna Sandahl, Hållbar utveckling och ekonomi – inom planetens gränser (2021). Kap. 1 (“Hållbar utveckling”), 23-66 och kap. 5 (“Ekologisk ekonomi”), 157-188.

 

The economics of biodiversity: The Dasgupta review. Headline messages (2021). The Economics of Biodiversiy The Dasgupta Review: Headline Messages (publishing.service.gov.uk)

21/10

Sverker

Klimatpolitiska rådet och strukturen för nationella åtgärder i Sverige

Klimatpolitiska rådets årsrapport 2021

https://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2021/04/klimatpolitiskaradetrapport2021.pdf

28/10

Katarina

Klimatpolicy och praktik på lokal nivå. Kommuner och lokala aktörers anpassning, strategier och åtgärder

Klimatanpassning i fysisk planering - vägledning från länsstyrelserna

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.76f16c3d1665eba4c3e6bb2/1539780768155/klimatanpassning-fysisk-planering-201203.pdf

11/11

Erik

Hur vet vi? Klimatdata, vetenskap och politik

Thomas Gieryn, (2018) “Truth is also a place”, Aeon, https://aeon.co/essays/labs-courts-and-altars-are-also-traveling-truth-spots

Mattias Heymann & Amy Dahan Dalmedico, (2019)“Epistemology and Politics in Earth System Modeling: Historical Perspectives”, Journal of Advances in Earth Systems Modeling”

https://doi.org/10.1029/2018MS001526

Proxydatakarta från Carbon Brief: https://interactive.carbonbrief.org/how-proxy-data-reveals-climate-of-earths-distant-past/

25/11

Adam

Antropocen

Simon Lewis & Mark Maslin, The Human Planet: How we Created the Anthropocene (Penguin books, 2018), kap: Introduction: The meaning of the Anthropocene (1-17) och kap 9. “Defining the Anthropocene”.

Julia Adeney Thomas, Jan Zalasiewicz & Mark Williams, The Anthropocene: A Multidisciplinary Approach (Polity Press, 2020), Kap. 4 “The Anthropocene and Climate Change”.

9/12

Susanna och Erik

Avslutning, med diskussion av studenternas bokrecensioner

 

 


Schema HT-2021-1099

Förberedelser inför kursstart

Särskilda förberedelser

Läs igenom kurs-PM före kursstart så att du kan förbereda dig och planera din läsning och dina uppgifter.

Kurslitteratur

Se kurs-PM​.

Examination och slutförande

Betygsskala

P, F

Examination

  • INL1 - Inlämningsuppgifter, 7,5 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Avsnittet nedan kommer inte från kursplanen:

Inlämningsuppgifter ( INL1 )

 

Etiskt förhållningssätt

  • Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
  • Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
  • Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Ytterligare Information

Ingen information tillagd

Kommunikation i kursen

Kursansvarig

Lärare

Examinator

Övriga kontakter

Fakta om kursomgång

Startdatum

2021-08-30

Kursomgång

  • HT 2021-10061

Undervisningsspråk

Svenska

Kursen ges av

ABE/Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Kontakter

Kommunikation i kursen

Kommunikationen i kursen kommer att ske genom kursens sida i Canvas. Det är därför viktigt att du bekantar dig med Canvas så att du kan hitta rätt information där.

Kursansvarig

Lärare

Examinator

Övriga kontakter