• Lagkrav när det gäller kemiska arbetsmiljörisker och arbetsplatsernas kemikaliearbete inklusive praktiska exempel
• Hälso- och olycksfallsrisker med kemiska ämnen och produkter inklusive praktiska exempel
• Riskbedömning, olika metoder för riskbedömning inklusive översikt över mätstrategier, mätmetoder och tolkning av mätdata inklusive praktiska exempel
• Åtgärder för att minska kemiska och mikrobiologiska risker, inklusive ventilation. Praktiska exempel.

Kursen genomförs till stor del som distansundervisning med inspelade videoföreläsningar och videolektioner (t.ex. Zoom) och seminarier med diskussion av video- och kurslitteratur som studerats inför seminarierna. 

Demonstration av mätmetoder och laborationer då man använder mätinstrument genomförs på campus. Efter laborationen görs en inlämningsuppgift med reflektioner om mätmetoderna.

Ett projektarbete ingår i kursen. Projektarbetet genomförs individuellt och bygger på ett gemensamt studiebesök, som studenterna förbereder genom att sammanställa frågor. Projektet och projektrapporten innefattar följande punkter;

• Gällande regelverk för de kemiska riskerna på arbetsplatsen
• Översikt över kemiska produkter och kemiska och mikrobiologiska ämnen som finns eller bildas på arbetsplatsen, därefter väljs ett ämne som projektarbetet fokuseras på.
• Hälso- och olycksrisker med ämnet
• Riskbedömning och ev. förslag på mätningar för att kunna göra en mer tillförlitlig riskbedömning
• Förslag på åtgärder för att minska riskerna

Kursens mål är att ge studenten teoretisk och praktisk kunskap om kemiska arbetsmiljörisker samt om hur dessa risker kan bedömas och åtgärdas, på ett systematiskt sätt och i enlighet med gällande regelverk. 

Efter genomförd kurs skall studenten kunna:

1. Översiktligt redogöra för lagkrav när det gäller kemiska arbetsmiljörisker.
2. Ge exempel på var i arbetslivet kemiska och mikrobiologiska risker förekommer i nivåer som kan medföra hälsorisker.
3. Ta fram information om möjliga olycksrisker och kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. 
4. Bedöma kemiska och mikrobiologiska arbetsmiljörisker 
5. Planera mätningar av de ovan nämnda faktorerna och motivera val av mätstrategi (var, hur ofta, hur länge), samt reflektera över mätdatakvalitet, bedöma risker med utgångspunkt i mätningar och jämföra mätresultat med gränsvärden.
6. Föreslå och motivera åtgärder för att eliminera eller reducera riskerna.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• INL1 - Inlämningsuppgift, 0,5 hp, Betygsskala: P, F
• PRO1 - Projektarbete, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
• TEN1 - Skriftlig tentamen, 2,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Inlämningsuppgift (INL1, 0,5 hp) betygsskala P/F, examineras praktiskt individuellt kursmålet 5. 

Skriftlig projektrapport (PRO1, 1,5 hp), betygsskala P/F, examinerar individuellt kursmålen 1, 3, 4, 5 och 6.

Tentamen (TEN1, 2,0 hp) Betygsskala A-F. Examinerar kursmålen 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Slutbetyget grundas på TEN1 utifrån betygsskala A-F.

Examination innefattar obligatoriska uppgifter och en avslutande tentamen. Tentamen genomförs som en hemtentamen uppdelad i två delar (faktadel och problemlösningsdel). Samarbete med kurkamrater är tillåtet och ska redovisas. Kurslitteratur mm får användas. Gränsen för godkänt har höjts från ordinarie 50 % till 75 % för faktadelen och 60 % för problemlösningsdelen.

FX-komplettering används inte i kursen. (FX-komplettering innebär att den som inte klarat tentan men ligger nära gränsen, kan göra en komplettringsuppgift och därefter få godkänt på tentan, när kompletteringsuppgiften är godkänd.)

Plussning (dvs. att tentera om för att höja betyget på kursen) är möjligt. Den som vill plussa, kan göra tentamen nästa gång tentamen ges. Om ingen omtentamen är inplanerad (för att alla studenter klarat tentamen), kan plussning göras vid kommande ordinarie tentamenstillfälle.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.