Kurs-PM HT 2026-11521
Version 1 – 2026-08-08 16:26:17
COPEN+CMATD (Startdatum 2026-08-24, Svenska)
Svenska
EECS/Teoretisk datalogi
Rubriker markerade med en asterisk ( * ) kommer från kursplan version HT 2026
Grundläggande datatekniska begrepp.
Programmering i ett modernt programspråk (Python). Datastrukturer och klasser. Problemlösning genom uppdelning i delproblem. Programstrukturering. Flera mindre programmeringsuppgifter samt en större, individuell programmeringsuppgift med stor vikt på strukturering och specifikation av ingående moduler.
Efter godkänd kurs ska studenten kunna
i syfte att kunna
Kursen består av aktiviteterna föreläsningar, övningar, laborationstillfällen. Till varje aktivitet ska man förberea sig enligt följande upplägg. Till de flesta föreläsningar ska man ha läst igenom självstudiematerialen OLI-moduler samt göra uppgifterna som finns i modulerna. Föreläsningar fungerar som förberedelse till övningar. Tanken med övningar är att studenterna ska lösa uppgifter i mindre grupp med möjligheten att kunna få hjälp av en lärare, alternativ läraren presenterar uppgifter och dess lösningar för alla. Övningar fungerar som förberedelse till labbarna men för att få tillgång till labbuppgifterna så behöver man göra förberedande quizen. Quizen kan göras obegränsad antal gånger och man måste ha rätt på alla uppgifter i quizen för att kunna få tillgång till tillhörande laborationsuppgifter. I delajplaneringstabellen framgår detta.
Matematikkurserna från gymnasiets naturvetenskapsprogram eller motsvarande. Någon datorerfarenhet (begreppen operativsystem och fil samt erfarenhet av någon tillämpning t.ex. ordbehandling). En grundläggande kurs i matematik, till exempel SF1624/SF1625 (kan läsas parallellt).
Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:
För att få ett slutbetyg krävs att studenten får godkänt betyg på tre delar i kursen, introducerande laborationer, datorprovet och projektet.
På laborationer och datorprovet gäller godkänt eller underkänt. Men på projektet kan man få betygen E-A. Betyg på projektet blir även slutbetyg på kursen. Studenten väljer en av de befintliga uppgifterna i kursen och skriver ett program i python till det. Betyget sätts sedan på programmets kvalitet. Programmets kvalitet bestäms av regler inom programmeringsmetodik och hur de reglerna har beaktats samt om studenten har tagit hänsyn till användare, administratören, programmerare och datorn som ska köra programmet vid utveckling av programmet.
Tabellen nedan visar betygskriterier för projektet. Betygskriterier för introducerande laborationer är de kriterier som står under kolumnen för betyget E.
|
Mål |
E |
D |
C |
B |
A |
|
Kunna konstruera sammansatta datatyper (klasser) |
Kunna konstruera egna datatyper (klasser) och kunna förklara fördelen med egenkonstruerade datatyper |
Kunna konstruera egna datatyper (klasser) för att lösa något mer komplicerade instans av ett problem. |
|||
|
Kunna dela ett större problem till mindre beståndsdelar av problemet |
Kunna dela upp ett större problem till mindre och hanterliga problem utan väsentliga brister |
Kunna dela upp ett större problem till mindre och hanterliga problem utan några brister |
|||
|
Kunna dela upp ett program |
Konstruera programmet så att det består av generella funktioner och program-del utan väsentliga brister |
Konstruera programmet så att det består av generella funktioner och program-del utan några brister |
|||
|
Kunna tillämpa styrstrukturer |
Använda lämpliga styrstrukturer för ett givet problem över det större delen av programmet. |
Använda lämpliga styrstrukturer för ett givet problem genomgående. |
|||
|
Konstruera program utan kodupprepningar |
Kunna konstruera applikationer utan upprepningar över stora delar av programkoden och kunna förklara nackdelar med koduppreningar. |
Kunna konstruera applikationer utan upprepningar genomgående och kunna förklara nackdelar med koduppreningar. |
|||
|
Kunna skapa flexibla applikationer |
Konstruera program med flexibilitet i den meningen att programmet klarar av att lösa större instans av problemet genom att införa små förändringar i programkoden. |
Konstruera program med stor flexibilitet i den meningen att programmet klarar av att lösa större instans av problemet genom att införa små förändringar i programkoden. |
|||
|
Kunna välja lämpliga identifierarnamn |
Kunna konstruera programkod där lämpliga identifierarnamn har valts över det största delen av programkoden. |
Kunna avgöra var i en programkod ska man välja längre identifierarnamn i bekostnad av programkodens storlek samt välja kortare identifierarnamn i bekostnad av programkodens läsbarhet.
|
|||
|
Kunna konstruera interaktiva program |
Konstruera applikationer där uttrycksfulla förfrågningar ställs till användaren för att minimera risken av feltolkning och missförstånd hos användaren utan väsentliga brister
|
Konstruera applikationer där uttrycksfulla förfrågningar ställs till användaren för att minimera risken av feltolkning och missförstånd hos användaren.
|
Använda sig av lämplig konstruktion för hantering av inmatningsfel och formateringsfel i indatafil. |
Välja och använda lämpliga grafiska komponenter i ett grafiskt användargränssnitt.
|
|
Tabellen nedan är en del av betygskriterier för projektet (gäller inte introducerande laborationer):
|
Mål |
E |
D |
C |
B |
A |
|
Kunna planera programmeringsarbete |
Kunna skriva en planering över vilka delar programmet kommer att bestå av och hur lösningen kommer att se ut. |
||||
|
Kunna granska ett program |
Kunna undersöka ett program och hitta eventuella brister hos programmet med avseende på principer som har tagits upp i kursen. |
||||
Projektuppgifterna är utformade på så sätt att det finns en grunduppgift som kan ge högst ett D i betyg och det finns påbyggande extrauppgifter för varje högre betyg än D. Så högsta betyg som studenten kan få bestäms av utförda uppgifterna och kvalitet på implementerade koden. Vid redovisningen används ett redovisningsprotokoll med följande punkter.
Om det finns smärre brister på någon av ovanstående punkter får man en påpekande på den punkten. Om man totalt får 1-3 påpekanden på alla punkterna så får man betyget E även om man redovisar för högre betyg. Ett protokoll utan några påpekande innebär att studenten får det betyg som hen redovisar för medan ett protokoll med fler än tre påpekanden innebär att studenten får komplettera. I protokollet finns även följande två viktigare punkter.
Studenten får komplettering om någon av ovanstående två punkter får påpekande.
Betygskriterier för datorprovet är att kunna identifiera nyckelord i Python, kunna identifiera utdata från ett givet program, kunna bland några lösningar välja de fungerande lösningar som löser ett visst givet problem som handlar om hantering av datastrukturer, filhantering, funktioner, styrstrukturer, särfall, metoder och klasser.
Den student som har fått något av betygen E-B innan kursens slut får plussa sitt betyg. Plussning är möjlig endast ett år efter kurses startdatum.
Projektets betyg är kursens slutbetyg. Kraven att få slutbetyg är att projektet har fått ett betyg samt datorprovet och introducerande labbarna är godkända.
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
Avsnittet nedan kommer inte från kursplanen:
Obligatorisk närvaro vid övningar och laborationer.
Plussning är möjligt, men bara fram till ett år från kursomgångens start, vilket normalt sammanfaller med när nästa års motsvarande kursomgång börjar.
Kursplanen gäller från och med VT 2025 enligt grundutbildningsansvarigs beslut: J-2024-21888.
Beslutsdatum: 2024-10-08
2026-08-24
Svenska
