Du hittar kurs-PM för nyare kursomgångar på sidan Kurs-PM.
Rubriker markerade med en asterisk ( * ) kommer från kursplan version HT 2024
Innehåll och lärandemål
Kursinnehåll
Laborationer för att bli förtrogen med programvara och hårdvara. Kursen genomförs med hjälp av datorbaserade verktyg. Exempel på processortyper och operativsystem. Exempel på gränssnitt och kommunikation. Programmeringsmiljöer, programmeringsspråk och programmering. Systemhjälpmedel och systemkonstruktion. Realtidskonsekvenser.
Lärandemål
Efter godkänd kurs ska studenten för ett inbyggt system kunna:
beskriva designprocessen för ett sådant system
tolka krav och skriva specifikation
skapa arkitektur för både maskinvara och programvara
beskriva uppbyggnaden hos en enchipsdator (microcontroller)
beskriva hur I/O-portar används för externa signaler och kommunikation mellan kretsar
jämföra och analysera olika sätt att klara realtidsproblem
utifrån ett givet problem realisera programvaran
ge exempel på hårda och mjuka realtidsaspekter
beskriva vanliga metoder för schemaläggning av processer och beskriva hur kommunikation mellan processer kan utföras
använda realtidsoperativsystem för att implementera program i ett tidskritiskt inbyggt system
planera, utforma och genomföra en strategi för testning
skriva en rapport för att dokumentera ett system.
Läraktiviteter
Föreläsningar
Laboratorieövningar
Seminarier
Projekt
Detaljplanering
Kursen är uppbyggd i 9 föreläsningar som motsvarar 6 moduler/ämnen, 2 seminarier, 2 laborationer och ett slutprojekt. Alla föreläsningar kommer att hållas i klassrummet.
Studenten förväntas arbeta självständigt med det tillhandahållna materialet.
Det finns två seminarier med obligatorisk närvaro.
Laboratorie- och projektdelen av denna kurs består av tre delar:
Introduktionslabb
Realtidsoperativsystem labb
Projekt
Det finns två tillfällen per studieår att bli godkänd på den skriftliga tentamen.
Grundläggande kurser i programmering, datorteknik och digitalteknik.
Kurslitteratur
Kursen använder delar av olika böcker för att täcka kursens bredd. Alla böcker finns tillgängliga för digital nedladdning på KTH-biblioteket. Ytterligare material tillhandahålls i Canvas.
Informera dessutom kursledaren om du har särskilda behov som inte gäller skriftlig tentamen. Visa då upp intyg från Funka.
Stödinsatser under kod R (dvs. anpassningar som rör rum, tid och fysisk omständighet, t.ex. förlängd skrivtid) är alltid beviljade.
Stödinsatser under kod P (pedagogisk anpassning) kan beviljas eller avslås av examinator efter att du ansökt i enlighet med KTH:s regler. Normalt beviljas även samtliga stödinsatser under kod P för kurser som ges vid EECS.
Examination och slutförande
Betygsskala
A, B, C, D, E, FX, F
Examination
PRO1 - Projektuppgift, 4,5 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
TEN2 - Skriftlig tentamen, 3,0 hp, Betygsskala: P, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Avsnittet nedan kommer inte från kursplanen:
Tentamen ( TEN2 )
Kursen har en skriftlig tentamen med betygen P/F. Dessutom kan man få en extra poäng för PRO1 med mycket hög prestanda i TEN2.
Projektuppgift ( PRO1 )
Betyget på PRO1 baseras på både det skriftlig provresultatet och resultatet av laborationen:
Systemdesign programmering av ett inbyggt system (Projekt):