Kemins grunder: aggregationstillstånd, grundämne, förening, blandning, kemiska formler, representation av kemiska föreningar.

Nomenklatur: atomer, joner, vanliga oorganiska och organiska föreningar, vanliga trivialnamn, kort introduktion till metallkomplexens systematiska namn.

Atomens byggnad: orbitaler, valenselektroner, koppling till elementens egenskaper och det periodiska systemet, elektronegativitet.

Kemisk bindning: jon-, metall- och kovalent bindning, elektronformler, Lewisstrukturer, sigma och pi-bindningar, hybdridorbitaler, intermolekylära krafter. Koppling till kemiska och fysikaliska egenskaper.

Kemisk struktur: oktettregeln och dess vanligaste undantag, VSEPR-formler och rymdstruktur, resonansform, alternativa former. Oxidationstal och formell laddning. Koppling till reaktivitet.

Termodynamik: 1:-3:e huvudsatsen, entalpi, entropi, värme, arbete, Gibbs fria energi. Fasövergångar.

Grundläggande oorganisk reaktivitet, molbegreppet, stökiometri och reaktioner.

Säkerhetsrisker och kemikalierisker vid laboratorieverksamhet. Kemikaliemärkning och föreskrifter för arbetsmiljö och säkerhet.

Laboratorieutrustning.

Syftet med kursen är att befästa och fördjupa kunskaperna i kemi och ge erforderliga grunder för tillämpning i kommande kurser i kemi och kemiteknik. Kursen ska också ge träning i att använda den utrustning och några av de metoder som utnyttjas på ett kemiskt laboratorium.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• ge kemisk symbol, svenskt och engelskt namn för utvalda grundämnen och deras atomjoner samt tolka vanliga grafiska sätt att representera kemiska föreningar.
• namnge/ge kemisk formel för oorganiska kemiska föreningar och molekyljoner samt vanliga organiska funktionella grupper (systematiska namn samt exempel på trivialnamn).
• redogöra för kemins grunder, periodiska systemet, atomens byggnad samt kemisk bindning och struktur för vanliga oorganiska föreningar.
• koppla intermolekylära krafter till kemisk struktur och fysikaliska egenskaper.
• applicera termodynamikens 1:a-3:e huvudsats för gaser och lösningar 
• kunna lösa kemiska och fysikaliska problem relaterade till fasdiagram, fasövergångar och kemiska reaktioner. Det inkluderar korrekt användning av koncepten värme, arbete, entalpi, entropi, Gibbs fria energi.
• korrekt beskriva kemiska reaktioner, skriva nettojonsreaktionsformler, redogöra för och identifiera utvalda oorganiska reaktionstyper och förutsäga produkter i oorganiska reaktionssystem.
• utföra kemiskt laboratoriearbete utifrån givna föreskrifter, med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhetsföreskrifter.

Läraktiviteter i kursen omfattar:

Föreläsningar som behandlar teoretiska aspekter och förberedelser för kemiska beräkningar

Seminarier som syftar till att utveckla förmågan till kemiska beräkningar och utnyttjande av kemiska modeller, vana att presentera kemiska beräkningar, och samarbete kring dessa.

Inlämningsuppgifter som ett ytterligare hjälpmedel för att använda teoretiska koncept och utveckla beräkningsförmågan

Datorlaboration som ger en inblick i området reaktionslära

Laborationer som ger en inblick och praktisk erfarenhet i arbete på ett kemiskt laboratorium, inklusive säkerhetsföreskrifter.

Se schema som visas på Canvas

Den här kursen bygger vidare på den kemi som du har lärt dig i gymnasieskolan. För att klara kemikurserna på KTH är det viktigt att du har dina kemikunskaper från gymnasiet väl inlärda, och det rekommenderas starkt att du repeterar dessa före kursstart. Det är viktigt att du själv planerar dina studier och avsätter tid för dessa utanför schemalagd tid. Anteckna gärna för dig själv vilken tid du använder till studier i kursen och vad du lägger tiden på (läsning av kurslitteratur, lösning av uppgifter, genomgång av föreläsningsanteckningar, inlämningsuppgifter, mm). Reflektera ofta över vad du lär dig mest och bäst av – det är olika för olika studenter. Observera att schemalagd undervisning avser att utgöra ett komplement till självstudier i kurslitteraturen. Använd gärna checklistorna och seminarierna som kontrollstationer för din inlärning. För att klara studierna i kursen väl bör du börja arbeta med kursmaterialet så snabbt som möjligt. Att gå igenom kurslitteraturen som hör till ett visst kursavsnitt före undervisningspassen är ett bra sätt att förstärka inlärningen och tillgodogöra sig materialet bättre.

Burdge, J., Chemistry, 6th Ed., McGraw-Hill, 2022                                        

Utdelat material som återfinns på Canvas

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• LAB1 - Datorlaboration, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• LAB2 - Laborationer, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• TEN1 - Skriftlig tentamen, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• UPP1 - Uppgift, 1,0 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Slutbetyget grundas på betyget på TEN1.

Tillfällen med obligatorisk närvaro specificeras i kurs-PM.

För godkänd tentamen (betyg E) krävs minst 50 % rätt på hela tentamen. Dessutom krävs minst 40 % rätt på varje tema. Om dessa villkor är uppfyllda gäller följande betygssteg:

E: 50 -   59%

D: 60 -   69%

C: 70 -   79%

B: 80 -   89%

A: 90 - 100%

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.