Kursen syftar till att utveckla fördjupade kunskaper om konstruktionsmaterial, metaller, polymerer, keramer och ge en introduktion till hybrida material som kompositer. Dessutom ingår ett materialvalsprojekt där materialvalsmetodik tillämpas och livscykelperpektivet introduceras med avseende på hållbar utveckling.
Kurs-PM HT 2021
Presentation av kursen
Rubriker markerade med en asterisk ( * ) kommer från kursplan version HT 2019
Innehåll och lärandemål
Kursinnehåll
Inledningsvis kommer olika konstruktionmaterial att introduceras och analyseras med tonvikt på samband mellan mikrostruktur och materialens egenskaper samt påverkan av mekanismer som härdning och deformation.
I produktframtagningsprocessen formuleras krav som är kopplade till produktens funktion i en kravspecifikation, vilka ska kopplas till materialens egenskaper. Detta kräver övergripande kunskap om olika grupper av materials egenskaper. I kursen ingår därför undervisning om systematisk materialvalsmetodik med stöd av materialvalsverktyg.
Materialvalet har även stor betydelse ur ett hållbarhetsperspektiv och i kursen ingår användandet av metoder för att analysera miljöpåverkan vid materialval över produkters livscykel. I ett projekt kommer materialvalsmetodik att tillämpas och miljöpåverkan för en produkt att analyseras.
Lärandemål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
- Ange och illustrera materials uppbyggnad med avseende på bindningstyp, atom- och mikrostruktur samt inverkan av olika atomära defekter på dessa materials egenskaper.
- Beskriva deformations-, och härdningsmekanismer av material samt sekundär strukturbildning (rekristallisation/korntillväxt) och inverkan av dessa på materials mekaniska egenskaper, speciellt för metalliska material.
- Beskriva och använda fasdiagram och isoterma omvandlingsdiagram för att förklara strukturbildning i metalliska material, speciellt för stål och gjutjärn.
- Ange de vanligaste konstruktionsmaterialen (metaller, keramer, polymera material, kompositer) och översiktligt beskriva framställningsprocesser av dessa.
- Beskriva och förklara brottmekanismer, olika typer av brott samt de vanligaste korrosions- och nedbrytningsmekanismerna av material.
- Identifiera funkrionskrav och koppla dessa till materialegenskaper
- Använda metodik för materialval
- Självständigt motivera för och göra val av material vid design av strukturer och produkter baserat livscykelperspektiv tillsammans med hållbarhets-, och återvinningsaspekter.
Detaljplanering
Läraktivitet | Innehåll | Förberedelse |
---|---|---|
Förberedelser inför kursstart
Rekommenderade förkunskaper
MF1061 Introduktion till design och produktframtagning
SG1130 Mekanik I
Kurslitteratur
Meddelas vid kursstart.
Stöd för studenter med funktionsnedsättning
Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:
Examination och slutförande
Betygsskala
A, B, C, D, E, FX, F
Examination
- INL1 - Inlämningsuppgifter, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
- LAB2 - Laboration, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
- PRO2 - Projekt, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
- TEN2 - Skriftlig tentamen, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Avsnittet nedan kommer inte från kursplanen:
Inlämningsuppgifter ( INL1 )
Laboration ( LAB2 )
Projekt ( PRO2 )
Skriftlig tentamen ( TEN2 )
Etiskt förhållningssätt
- Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
- Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
- Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.
Ytterligare Information
Ingen information tillagd
Kontakter
Kursansvarig
Lärare
Lärarassistenter
Examinator
Fakta om kursomgång
Startdatum
2021-08-30
Kursomgång
- HT 2021-51023
Undervisningsspråk
Svenska