Kursen ger kunskap och färdigheter för att studenten ska kunna verka som medarbetare och ledare i arbetslivet och kunna reflektera kring teknikens möjligheter och begränsningar att bidra till hållbar utveckling med särskilt fokus på jämställdhet och jämlikhet.

Kursen ger även grundläggande kunskaper från forskning om teknik och genus i syfte att bidra till inkluderande teknikutveckling. Med särskilt fokus på medicinsk teknik, får studenten kunskaper i hur ojämlikhet och ojämställdhet kan påverka teknisk utveckling och hur teknisk utveckling i sin tur kan såväl återskapa som motverka ojämlikhet och ojämställdhet i samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Identifiera och ge exempel på uttryck av ojämlikhet och ojämställdhet i arbetslivet

Identifiera och ge exempel på inkluderande och exkluderande processer i organisationer

Identifiera och ge exempel på hur teknikutveckling och ojämlikhet/ojämställdhet i samhället kan påverka varandra

Diskutera och reflektera över vad ett intersektionellt genusperspektiv på teknikutveckling kan innebära

Kursens läraktiviteter består av en föreläsning, en övning med tillhörande förberedelseuppgift och två inlämningsuppgifter.

Föreläsningen kräver ingen förberedelse men aktiv närvaro eftersom inlämningsuppgift INL1 är baserad på vad som sägs under föreläsningen. 

Övningen kräver däremot förberedelse (se särskild förberedelseuppgift) och aktiv närvaro. Inlämningsuppgift INL2 är baserad på övningen.

Eftersom båda inlämningsuppgifterna (INL1 och INL2) är baserade på det som händer i klassrummet och kurslitteraturen är det viktigt att studenterna är uppmärksamma och tar anteckningar under lektionerna.

• Ehrnberger, Karin (2021) Teknik, design och genus. KTH:s skriftserie om genus och jämställdhet, nr 5 (7 sidor).
• Gendered Innovations (2025) Case study: Medical technology: Intersectional approaches. Tillgängligt på: https://genderedinnovations.stanford.edu/case-studies/medtech.html
• Holgersson, Charlotte och Wahl, Anna (2021) Om jämlikhet, jämställdhet och genus – en introduktion. KTH:s skriftserie om genus och jämställdhet, nr 1 (6 sidor).
• Lindgren, Monica och Packendorff, Johann (2021) Ledarskap, entreprenörskap och genus. KTH:s skriftserie om genus och jämställdhet, nr 6 (6 sidor).
• Wahl, Anna och Holgersson, Charlotte (2021) Struktur, kultur och förändringsarbete i organisationer. KTH:s skriftserie om genus och jämställdhet, nr 2 (8 sidor).
• Wormbs, Nina (2021) Teknik, ingenjör och genus: ett historiskt perspektiv. KTH:s skriftserie om genus och jämställdhet, nr 3 (6 sidor).

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

• INL1 - Inlämningsuppgift 1, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• INL2 - Inlämningsuppgift 2, 1,0 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter. När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.