Grundläggande datatekniska begrepp.

Programmering i ett modernt programspråk (Python). Datastrukturer och klasser. Problemlösning genom uppdelning i delproblem. Programstrukturering. Flera mindre programmeringsuppgifter samt en större, individuell programmeringsuppgift med stor vikt på strukturering och specifikation av ingående moduler.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• konstruera program utan kodupprepningar
• dela upp ett större problem i hanterliga delar
• dela upp ett program
• tillämpa styrstrukturer
• utforma och presentera användarvänliga utdata
• skapa flexibla applikationer
• konstruera programmerarvänliga program med lämpliga namn och kommentarer, konsekvent
• språk och typografi
• konstruera interaktiva program
• använda och konstruera sammansatta datatyper och klasser
• överföra data mellan fil och program
• granska andras program

i syfte att senare

• kunna använda programmering för att lösa problem
• kunna tillämpa problemlösningsmetodiken även inom andra områden än programmering
• kunna diskutera programutveckling med experter
• kunna bedöma program i storleksordningen på ca femhundra rader kod
• självständigt och i grupp kunna lösa problem genom att konstruera program på upp till femhundra rader i ett modernt programspråk.

Kursen använder omvänt klassrum (flipped classroom). Det betyder att man läser interaktivt material och tittar på interaktiva videoföreläsningar inför läraktiviteterna så att man under den lärarledda undervisningen kan fokusera på svårigheterna.

Den första halvan av kursen är fokuserad på undervisning, då ser veckorna ut som följer:

• Egna studier med interaktivt läromaterial.
• Aktivt lärande i föreläsning som fokuserar på svårigheterna för att lägga grunden för färdigheterna som krävs i kursen.
• Aktivt lärande i övningar som fokuserar på att utveckla färdigheterna ytterligare.

(Det är inte obligatoriskt att delta i läraktiviteterna.)

Matematikkurserna från gymnasiets naturvetenskapsprogram eller motsvarande. Någon datorerfarenhet (begreppen operativsystem och fil samt erfarenhet av någon tillämpning t.ex. ordbehandling). En grundläggande kurs i matematik, till exempel SF1624/SF1625 (kan läsas parallellt).

Läromaterial tillhandahålls i kursen.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• LAB1 - Laborationsuppgifter 1, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
• LAB2 - Laborationsuppgifter 2, 1,5 hp, Betygsskala: P, F
• LAB3 - Laborationsuppgifter 3, 3,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Kursen har frivilliga quiz som ger bonuspoäng till LAB2 om de genomförs inom en begränsad tid.
LAB2 genomförs som ett datorprov.
LAB3 är ett individuellt programmeringsprojekt.

LAB1 - Laborationsuppgifter 1, 1,5 hp

En serie med laborationsuppgifter under den första halvan av kursen.

LAB2 - Laborationsuppgifter 2, 1,5 hp

Ett datorprov som skrivs övervakat i sal, ungefär i mitten av kursen.

LAB3 - Laborationsuppgifter 3, 3,0 hp

Ett individuellt projekt som består av att skriva ett större program. Det innefattar (1) en specifikation för sitt program, (2) att utveckla programmet och muntligen redovisa det och (3) att granska någon annans program.

Resultaten i Canvas rapporteras automatiskt till Ladok en gång per vecka. När alla uppgifter för ett moment (LAB1, LAB2, LAB3) är klara, rapporteras det till Ladok. Om ett resultat saknas i Ladok betyder det att något saknas eller inte är godkänt i Canvas.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.