FN:s globala hållbarhetsmål.

KTH drivande i omställning

Publicerad 2020-01-17

KTH går i bräschen för klimatomställningen genom sina nya klimatmål och år 2045 ska KTH vara klimatneutralt.
– KTH gör bedömningen att takten i klimatarbetet måste öka och vi vill bidra till det genom att ta ett brett grepp om hela vår verksamhet, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling.

Målen som omfattar utbildning, forskning, samverkan och de egna utsläppen är långtgående, detaljerade och gäller för de kommande 25 åren 2020-2045.

– Jag känner i dagsläget inte till något universitet i världen som har ett så ett så heltäckande och brett angreppsätt i klimatarbetet, säger Göran Finnveden. Fokus ligger på utbildning och forskning med hög kvalitet, men vi arbetar också med vår egen klimatpåverkan.  

Målen är kopplade till ett antal åtgärder för att medvetet och kontinuerligt arbeta mot tidsgränser i syfte att minska utsläpp av koldioxid när det gäller till exempel tjänsteresor, mat och servering, energianvändning, fastigheter, avfallshantering, upphandling och investeringar.

– Universitetens traditionella roll i samhällsutvecklingen är ofta på lång sikt genom forskning och utbildning – men klimatfrågans allvar kräver att vi agerar snabbare genom att föra ut kunskap som finns och visa upp goda exempel som minskar påverkan och ökar kunskapen i ett bredare perspektiv.

Hur ska KTH kunna leva upp till de kvantitativa mål som satts upp?

– Genom ett systematiskt arbete där många bidrar. Vi är ju inte heller ensamma. Vi kommer att få draghjälp genom att andra delar av samhället ändras, genom teknikutveckling och genom att andra lärosäten också arbetar med frågorna.  

Varför väljer KTH att driva detta?

– Klimatfrågans allvar och brådska innebär att alla sektorer i samhället behöver minska sin klimatpåverkan. Som ett ledande tekniskt universitet behöver vi vara ledande även inom klimatomställning.

Universitetens största utsläppspost är tjänsteresor. Trots målet att minska utsläppen tycks de snarare öka?

– Ja, och det är inte bra. Målet för 2020 innebär att vi behöver minska vårt resande med ungefär 10 procent per person jämfört med 2015. Det är inte så mycket, det borde vi kunna klara, säger Göran Finnveden.

Vad ser du som de största svårigheterna för att målen ska bli uppfyllda och genomförda?

– Vanor och olika former av trögheter bromsar. För att målen ska nås behöver många på KTH få in dessa frågor i sin verksamhet: i utbildning, forskning och i olika större och mindre beslut. På längre sikt krävs också teknikutveckling och att andra delar av samhället också ställer om.

Att KTH ska vara klimatneutralt om 25 år ligger i linje med de svenska klimatpolitiska målen. Tror du att det är möjligt?

– Ja.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2020-01-17