Hållbar mobilitet på landsbygden - rapport publicerad

Publicerad 2020-02-07

Forskarna Elisabeth Ekener och Niccolas Albiz har samlat in och analyserat förslag på hur hållbar mobilitet på landsbygden i Sverige kan utformas, genom kontakt med facebookgruppen Bensinupproret 3.0. Gruppen samlar personer som bor på landsbygden och vill se högre kostnader för fossila bränslen för miljöns skull.

Läs rapporten Hållbar mobilitet på landsbygden - hur kan landsbygden leva med ett höjt bensinpris? (pdf 780 kB)

Ett förslag som kommit från politiskt håll för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta är skattehöjningar på fossila bränslen, i syfte att minska användningen av dem och på sikt fasa ut dem. Förslaget stöds bl a av ett remissvar från myndigheten Trafikanalys, som har utrett frågan, och som menar att skatten bör höjas mer än inflationen:

"Sammanfattningsvis anser Trafikanalys i sitt remissvar att bränsleskatten varken bör sänkas eller bibehållas på samma nivå som i dag. Bränsleskatten behöver i stället fortsätta att öka i en högre takt än inflationen för att möjliggöra att vi når närmare den svenska transportpolitikens högt ställda klimatmål. Det bör också noteras att ökade bränsleskatter i ett längre historiskt perspektiv har kompenserats av energieffektivisering och att den reala bränslekostnaden därmed har reducerats. Samtidigt har den reala inkomsten också ökat på landsbygden."

Detta förslag har emellertid mött motstånd från grupper i civilsamhället som ser problem med fördyrande bränslen. På Facebook har en grupp kallad Bensinupproret 2.0 startats som istället kräver sänkta bränslepriser. Som en reaktion på det har därefter en grupp kallad Bensinupproret 3.0 (BU 3.0) startats, där folk som ser höjda priser som en nödvändighet samlats. I den gruppen, som har ca 11 000 medlemmar, pågår det en diskussion om hur höjda bränslepriser kan kombineras rimliga ekonomiska förutsättningar att leva på landsbygden. Olika förslag kring detta postas i gruppen, förslagen diskuteras, man vrider och vänder på för- och nackdelar. Diskussionen är livlig och samtalstonen hålls på en god nivå. Detta kan ses som uttryck för ett engagemang från civilsamhällets sida som är viktigt att ta tillvara.

Samtidigt pågår forskning inom akademin kring bl a just dessa frågor: hållbar mobilitet. Hur kan vi bibehålla mobiliteten för alla grupper i samhället, samtidigt som utsläppen minskar i linje med det som Parisavtalet kräver? Inom akademin har vi den så kallade tredje uppgiften; ett uppdrag att föra ut vår forskning till samhället. Engagemanget i BU 3.0 visar att många människor vill vara en del av lösningen, men saknar ibland verktyg, tid och ibland kanske kunskap för att kunna förmedla sina idéer till beslutsfattarna.

Forskarna i projektet ville ge dessa personer en plattform och en röst, pröva deras förslag i förhållande till vad forskningen säger och utgöra en brygga mellan civilsamhället och politiken. Vi sitter på kunskaper om vilka lösningar som prövats och beforskat, vad de kan åstadkomma och olika miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser de har. Civilsamhället sitter på kunskapen om vilka förändringar som är möjliga och rimliga för människor i olika livssituationer, hur de ska kombineras ihop på ett bra sätt, och hur de kan förankras för att skapa acceptans för dem. Tillsammans med civilsamhället kan vi på så sätt ta fram kunskap till politiken om åtgärder som är effektiva, har förutsättningar för att bli accepterade och som därmed kan implementeras snabbare än lösningar som möter stort motstånd.

I rapporten redovisas urval av de förslag som hittats i BU 3.0, med kommentarer från forskare och andra experter inom olika områden. Arbetet har skett i projekt finansierat av Mistra Dialog, med stöd av Mistra SAMS.

Rapporten släpptes på ett seminarium i Härnösand, 6 februari 2020. Ladda ned forskarnas presentation från seminariet. (pdf 1,3 MB)

Elisabeth Ekener som lett forskningsarbetet intervjuades av P4 Norrland i samband med det seminarium då rapporten släpptes. Lyssna på intervjun här.

Innehållsansvarig:info@sams.kth.se
Tillhör: Sustainable Accessibility and Mobility Services
Senast ändrad: 2020-02-07