AG2182 Historier och samtida teorier om urbana formen - Grunderna i urbanismen 6,0 hp

Genom föreläsningar, diskussioner, litteratur och fallstudier kommer kurser att fokusera på några av de viktigaste temana inom stadsbyggnad och stadshistoria samt rådande urbana omständigheter i våra städer.

En föreläsningsbaserad, teoretisk stadsbyggnadsmodul som ger studenten en avancerad introduktion till stadsbyggnadens historia och teori fram till dagens paradigmer i urbanism, med ett särskilt fokus på urban morfologi och de kunskapsområden som ligger i linje med studentens stadsbyggnadsforskning och aktuella projektarbete i ateljéerna (studios). Utvalda exempel i stadsbyggnadsmetoder tas upp i föreläsningar, litteratur och seminarier, inklusive historiska paradigmatiska förändringar i stadsbyggnad. Kursen är organiserad som ett avancerat seminarium som bidrar med informationsutbyte och diskussioner. Den kommer att fokusera på tanke, principer och platser som har format historien, teorin och praktiken för stadsbyggnad och stadsplanering. Exempel kommer att illusterar hur stadsbyggnad formas av både starka ritningar och stegvis historisk och morfologisk utveckling. Kursen kommer att belysa grunderna i att forma och skapa städer och de viktigaste inslagen i urbanism – grannskapet, kvarteret, torget, gatan och byggnaden. Kursen behandlar också den samtida idealen i stadsplanering och stadsbyggnad – nuvarande paradigmer inom urbanism.

Efter att ha uppnått kurskraven ska studenten kunna:

• Redovisa en djupare förståelse för städernas historia, teori, urban form eller -och stadsplanering i byggnadstyper och överföringen av dessa till regleringsinstrument som urbana koder.
• Identifiera huvudinslagen i urbanism, de som utgör och formar städer och att föreslå de lämpligaste sätten att lösa flerdimensionella urbana problem i olika kontexter och på olika nivåer.
• Förklara tanken och utformningsprocessen (kriterier) bakom vissa urbanismer, dvs. ideal, tredener och paradigmer inom stadsplanering och stadsbyggnad.
• Förstå de historiska rötterna till stadsplanering, kritik av modern planering och utformning, koncepten rum och plats, hållbarhetsfrågor i staden och stadsbyggnad i praktiken.
• Självständigt bedöma och kritiskt värdera de dynamiska krafter och processer som är förknippade med urbanismen, och har de nödvändiga färdigheterna att bedriva sådana stadsplaneringslösningar för hållbar urban tillväxt och utveckling som framtida urbanister – planerare och byggare.

Tre år av studier i stadsplanering, arkitektur, stadsbyggnad eller landskapsarkitektur. Denna kurs är inte öppen för internationella utbytesstudenter.

A Pattern Language: Towns, Buildings, Construction. Alexander, Christopher, Murray Silverstein, and Sara Ishikawa. New York: Oxford University Press, 1977.
Congress for the New Urbanism. Charter of the New Urbanism, New Edition, Edited by Emily Talen New York: McGraw-Hill, 2014.
Collage City, Rowe, Colin, and Fred Koetter. Cambridge, Mass.: MIT Press, 1978.
Sitte, Camillo, City Planning According to Artistic Principles. Wien: Carl Graeser, 1889.
City Design: Modernist, Traditional, Green and Systems Perspectives by Jonathan Barnett, New York: Routledge 2011.
Cullen, Gordon. The Concise Townscape. New York: Van Nostrand Reinhold, 1961.
Kostof, Spiro. The City Assembled: The Elements of Urban Form through History. Boston: Little, Brown, 1992 + Kostof, Spiro. The City Shaped: Urban Patterns and Meanings Through History. Boston: Little, Brown, 1993.
Lynch, Kevin. Good City Form, Cambridge: The MIT Press, 1984
Space is the Machine: Configurational Theory of Architecture Hillier, 2007 London

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• INL1 - Uppsats 1, 1,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• INL2 - Uppsats 2, 1,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• SEM2 - Seminarier, 1,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• TEN2 - Tentamen, 2,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Tentamen (TEN2; 2.0 hp)
Uppsats 1 (INL1; 1.5 hp)
Uppsats 2 (INL2; 1,5 hp)
Seminarier (SEM2; 1.0 hp)

Tigran Haas

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.