Hoppa till huvudinnehållet

AK2210 Politisk ekologi 7,5 hp

Om kursomgång

Gäller för kursomgång

HT 2022 Start 2022-08-29 programstuderande

Målgrupp

Sökbar för alla program från årskurs 3 under förutsättning att kursen kan ingå i programmet. Utbytesstudenter är också varmt välkomna.

Del av program

Ingen information tillagd

Perioder

P1 (7,5 hp)

Varaktighet

2022-08-29

2022-10-28

Studietakt

50%

Undervisningsform

Normal Dagtid

Undervisningsspråk

Engelska

Studielokalisering

KTH Campus

Antal platser

Min: 10

Planerade schemamoduler

P1: C2, J2.

Kursval

Gäller för kursomgång

HT 2022 Start 2022-08-29 programstuderande

Anmälningskod

50228

Kontakt

Gäller för kursomgång

HT 2022 Start 2022-08-29 programstuderande

Kontaktperson

Marco Armiero armiero@kth.se

Examinator

Ingen information tillagd

Kursansvarig

Ingen information tillagd

Lärare

Ingen information tillagd
Rubriker med innehåll från kursplan AK2210 (HT 2019–) är markerade med en asterisk ( )

Innehåll och lärandemål

Kursinnehåll

Kursen utforskar det tvärvetenskapliga fältet politisk ekologi, med ett särskilt fokus på dess historiska dimension. Politisk ekologi är ett teoretisk och metodologiskt angreppssätt för studier av socioekologiska system. I fokus står konflikter, maktrelationer och ojämn fördelning av miljökostnader och miljövinster. Fältet syftar till att "politisera" debatter om miljöproblem, och står därmed i kontrast till ”apolitiska” ekologier som försöker förstå miljöfrågor genom att studera universella drivkrafter relaterade till exempelvis befolkningsutveckling eller biofysiska faktorer.

Kursen syftar till att göra dig bekant med centrala begrepp och verktyg som används av politiska ekologer och därmed möjliggöra för dig själv att ta en aktiv roll på det politisk-ekologiska området om du såönskar. Till skillnad från andra vetenskaper som du hittills bekantat dig med sysslar politisk ekologi inte med experiment, modellering eller kvantitativ analys; istället utgår vi i denna kurs från teoretiska begrepp som dokumenteras genom fallstudier, vilka kombinerar kvalitativ och kvantitativ information i en empiriskt uppbackad berättelse ("story"). Varje kursomgång kommer att fokusera på ett annat nyckelbegrepp hämtat från politisk-ekologisk teori och använda en viktig, publicerad fallstudie för att illustrera hur detta begrepp "sätts i arbete".

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska du kunna

• beskriva den nutida ekologiska krisen i världen utifrån multipla perspektiv: politisk-ekonomiska, kulturella och epistemologiska;

• analysera de historiska processer som lett fram till den nuvarande krisen och hur olika sociala grupper påverkats av miljöproblem i olika geohistoriska sammanhang;

• utveckla nya och fantasifulla sätt att begreppsliggöra natur-samhälle-relationen i olika geopolitiska, historiska och kulturella sammanhang, i syfte att bidra till utformningen av en mer inkluderande och socialt rättvis miljöpolitik.

Kursupplägg

Undervisningen baseras på seminarier som varvar mindre föreläsningsmoment med diskussion i klassen av texter som studenterna har läst på förhand. Inför varje seminarium läser studenterna två artiklar. I typfallet är en av dessa teoretisk (med fokus på det centrala begrepp kring vilket seminariet skall kretsa), medan den andra artikeln vanligen innehåller en fallstudie.

Alla studenter förväntas läsa dessa två artiklar i förväg och skriva en kort kommentar till dem (se vidare nedan). En grupp om två studenter tar ansvar för syntetisering av kommentarerna och presenterar detta i början av seminariet (5 minuter). Efter detta vidtar en kritisk diskussion av de viktigaste idéerna i artiklarna. Detta kan även omfatta diskussioner i små grupper, rollspel, användning av audiovisuellt material, osv.

Kursen består av totalt 15 seminarier om vardera två timmar (totalt 30 timmar salsundervisning).

1. Introduktion: Vad är politisk ekologi?

2. Nyckelord i miljö och samhälle

3. Miljörättvisa i ett historiskt perspektiv

4. Miljökonflikter då och nu, i staden och på landet

5. Vetenskaps- och kunskapspolitik på miljöområdet

6. Inhägnader

7. Allmänningar, globala och lokala

8. Globalisering och neoliberalism  

9. Extraktivism, transnationella företag och ursprungsbefolkningars rättigheter

10. Klimatpolitik, lokal och global

11. Katastrofernas politiska ekologi

12. Miljövårdens politiska ekologi 

13. Migration och miljö

14. Presentationer av grupprojekt

15. Presentationer av grupprojekt

Kurslitteratur och förberedelser

Särskild behörighet

180 hp inom valfritt område. Studenter från samtliga KTH:s program är välkomna att söka.

Rekommenderade förkunskaper

Ingen information tillagd

Utrustning

Ingen information tillagd

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består huvudsakligen av en samling artiklar.

Examination och slutförande

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

Betygsskala

A, B, C, D, E, FX, F

Examination

  • INL1 - Uppsats, 5,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • PRO1 - Grupprojekt, 2,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Examinationen baseras på skriftliga reflektioner/kommentarer (ca 350 ord långa) inför varje seminarium, ett grupprojekt och en individuell uppsats.

I grupprojektet arbetar 2-3 studenter tillsammans med en analys av en miljökonflikt. I slutet av kursen presenteras projektet för klassen. Presentationerna bör inte vara längre än 10 minuter och samtliga gruppmedlemmar förväntas medverka. Projektet skall fokusera på en miljökonflikt av intresse och presentera grunddata om konflikten (geografi, historia, social och miljömässig påverkan osv.), de huvudsakliga aktörerna i konflikten, deras intressen, värderingar och ”språk” (narrativ om konflikten) samt redogöra för de institutionella och sociala arenor genom vilka konflikten medieras. Ett bra projekt använder sig av ett av huvudbegreppen inom politisk ekologi som presenterats inom kursen för att förklara konflikten och utmana de vanligaste uppfattningarna om den.

Den individuella essän skall inriktas på ett ämne med nära koppling till kursinnehållet.

Den veckovisa kommentaren/reflektionen betygsätts inte, men ett halvt betygssteg subtraheras från slutbetyget för varje kommentar som inte inlämnas i tid (om du t.ex. missar att leverera två kommentarer i tid under kursens gång kommer ditt högsta möjliga slutbetyg sänkas från A till B). Undantag medges i exceptionella fall (t.ex. allvarlig sjukdom) och efter att kursansvarig informerats och godkänt förseningen.

Övriga krav för slutbetyg

Godkänt grupprojekt, godkänd essä och godkända skriftliga reflektioner/kommentarer

Möjlighet till komplettering

Ingen information tillagd

Möjlighet till plussning

Ingen information tillagd

Examinator

Etiskt förhållningssätt

  • Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
  • Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
  • Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Ytterligare information

Kurswebb

Ytterligare information om kursen kan hittas på kurswebben via länken nedan. Information på kurswebben kommer framöver flyttas till denna sida.

Kurswebb AK2210

Ges av

Huvudområde

Miljöteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Påbyggnad

Ingen information tillagd

Kontaktperson

Marco Armiero armiero@kth.se