LL211U Teknik för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45 hp). Ingår i Lärarlyftet. /Uppdragsutbildning/ 45,0 hp

Technology for teachers, grade 7-9, 45 credits (1-45). Part of Lärarlyftet (Boost for teachers. /Commissioned Course/

OBS!

Detta är en nedlagd kurs.

Kursen består av sex block om vardera 7,5 hp. Ämnesdidaktiska inslag dominerar det första momentet och återkommer sedan kontinuerligt under kursens gång.

Introduktion till grundskolans teknikämne (webbaserad)

Kursmomentet går igenom grundskolans teknikämne ur utbildningshistoriska, kunskapsteoretiska, teknikfilosofiska och läroplansteoretiska perspektiv. Stor vikt läggs vid teknikämnets plats i skolan – det har beröringspunkter med såväl NO- och SO-ämnena som slöjd och hem- och konsumentkunskap, men ändå en egen profil. Aspekter som ägnas särskild uppmärksamhet är teknikämnets historiska utveckling, genusaspekter på teknik och teknikanvändning samt bedömning och betygsättning i ämnet teknik.

Design och produktframtagning

Kursen behandlar design- och produktframtagningsprocesser i industrin och hur delar av dessa kan användas i teknikundervisningen. Produktframtagningsprocessen introduceras via två projektarbeten, där det först projektet går ut på att konstruera en ny eller förbättra en befintlig produkt. I det andra projektet analyseras en teknisk produkt eller ett system hos ett företag med avseende på form, funktion, tillverkning och process för produktframtagning. Grundläggande kunskaper om maskinelement, hållfasthetslära och materialteknik är viktiga delar i många produktutvecklingsprojekt och har därför en självklar plats i kursen, liksom teknisk kommunikation och dokumentation med hjälp av rapporter, skisser, ritningar (manuella och digitala) och modeller (fysiska och CAD). Aktuell teknikdidaktisk forskning kring produktutveckling som undervisningsmetod och bedömning av elevers arbete i kreativa processer behandlas också. Ingenjörers och formgivares yrkesroller samt hur genus, kulturell och klassmässig bakgrund påverkar vår syn på uppfinningar, formgivning och yrkesroller är andra viktiga teman.

Elektroteknik, styrning och reglering

Kursmomentets syfte är att ge grundläggande kunskaper i elektroteknik. Viktiga tillämpningsområden i detta kursavsnitt är introduktion till programmering av datorer för inbyggda system, reglerteknik, elbils- och hybridbilsdrift med energilagring i till exempel batterier. Studenterna kommer att få stifta bekantskap med vanliga elektroniska komponenter, mätutrustning och datorutrustning som används för styrtekniska ändamål.

En kortare seminarieserie inom kursen ägnas åt hur undervisning i styrning och reglering kan implementeras i grundskolan på ett meningsfullt sätt.

Teknik, människa, samhälle och miljö ur ett historiskt perspektiv

Vari består konflikten om gasledningen Nordstream, egentligen? Använder män och kvinnor teknik på olika sätt? Kommer Arktis att industrialiseras när isen smälter? Dagens komplexa samhälle blir lättare att förstå om vi tillför ett historiskt perspektiv på samspelet mellan människan och hennes omgivning. Målet med den här delkursen är att ge dig redskap att beskriva och analysera relationen mellan teknik, människa, samhälle och miljö i ett historiskt perspektiv utifrån konkreta exempel. Målet är också att du ska kunna tillämpa denna färdighet i din pedagogiska verksamhet.

Experiment, modeller och simulering i teknikundervisningen

I skolans NO-ämnen har experiment och undersökande arbetssätt en stark ställning. I teknikämnet är deras ställning svagare, trots att experiment är en viktig del av tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete och så har varit sedan urminnes tider. Under kursmomentet tas tekniska experiment upp, liksom teknisk modellering av olika slag (matematisk, fysisk, konceptuell, datorsimulering, …) – när kan man använda olika metoder och när kan man lita på resultaten? Vilka fördelar och vilka risker innebär det att använda dem i skolan? Mättekniska grunder behandlas också i form av vanliga mätmetoder och skattning av mätfel.

Experiment och modellering är också områden som lämpar sig för att tydliggöra skillnaderna mellan teknik och naturvetenskap på kunskapsteoretiska grunder.

Industriella system

Kursmomentet behandlar tillverknings-, lager-, transport- och kommunikationssystem som används i industrin. Arbetet är uppbyggt kring en studie av en existerande industri och tar upp systemens betydelse, sårbarhet, påverkan på arbetsmiljön med mera. Kursinnehållet belyser tydligt teknikens förhållande till flera andra verksamheter och kunskapsområden, som geografi, samhällsvetenskaper och ergonomi, liksom infrastrukturens betydelse för teknisk utveckling och framväxten av ett industrisamhälle (och vice versa). System är ett abstrakt koncept som ofta uppfattas som svårt att undervisa om. I kursen ägnas stor uppmärksamhet åt förenkling av system och hur de kan visualiseras (ofta med IKT-stöd) för ökad förståelse hos eleverna.

  • Utbildningsnivå

    Avancerad nivå
  • Kursnivå (A-D)

  • Huvudområde

    Teknik och lärande
  • Betygsskala

    A, B, C, D, E, FX, F

Sista planerade examination: VT19.

Det finns inget planerat kurstillfälle.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten

-        kunna genomföra teknikundervisning i årskurserna 7–9 på grundskolan i enlighet med läroplanens krav

-        ha goda kunskaper om formativ och summativ bedömning i teknikämnet i enlighet med läroplanens krav och teknikämnets särart

-        ha god kännedom om grundskolans teknikämne – dess mål, traditioner, kunskapssyn och undervisningsformer

-        kunna reflektera över teknikens påverkan på samhällsutveckling, vetenskaper och arbetsliv, i beaktande av aspekter som genus, hälsa, kultur och materiellt välstånd

-        känna till betydelsen av experiment och modellering i teknikvetenskap och teknikundervisning, samt kunna konstruera, genomföra och utvärdera experiment i sin egen undervisning

-        kunna använda ingenjörsmässiga metoder i tekniskt konstruktions- och problemlösningsarbete samt kunna utveckla, genomföra och utvärdera övningar för elever med liknande innehåll

-        känna till vanliga maskinelement och konstruktionsmaterial och hur de används

-        känna till vanliga elektriska och elektroniska komponenter och deras användning

-        kunna identifiera och lösa enklare styr- och reglertekniska problem

-        kunna identifiera och beskriva tekniska system i industri och samhälle och använda dessa kunskaper i den egna undervisningen.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen ger en översikt över det tekniska ämnesinnehåll och den ämnesdidaktik som krävs för att undervisa i ämnet teknik på grundskolans högstadium. Tonvikten ligger på maskinteknik, elektroteknik och samhällsvetenskapliga studier av teknik.

Kursen består av följande block om vardera 7,5 hp:

- Läroplansteori, ämneshistoria, bedömning

- Design och produktframtagning

- Elektroteknik, styrning och reglering

- Teknik, människa, samhälle och miljö ur ett historiskt perspektiv

- Laborativt arbete, modeller och simulering

- Industriella system

Kursupplägg

Kursen består av sex tematiska block om vardera 7,5 hp som vart och ett behandlar ett viktigt tema inom teknikundervisningen i grundskolan. Två block läses per termin.

Blocken är:

- Läroplansteori, ämneshistoria, bedömning

- Design och produktframtagning

- Elektroteknik, styrning och reglering

- Teknik, människa, samhälle och miljö ur ett historiskt perspektiv

- Laborativt arbete, modeller och simulering

- Industriella system

Undervisningen är koncentrerad till ett fåtal heldagar per månad. Detta för att underlätta för studenter som inte bor i Stockholmsområdet.

Behörighet

Kursen ges inom lärarfortbildningsprojektet Lärarlyftet II som administreras av Skolverket. Speciella behörighets- och antagningsregler gäller. Se Skolverkets hemsida för mer information.

Rekommenderade förkunskaper

Erfarenhet av undervisning i ämnet teknik på grundskolans högstadium.

Litteratur

Kurslitteraturen anges senast tre veckor före kursstart.

Kurslitteraturen utgörs av både teknisk och ämnesdidaktisk litteratur. Läroböcker, vetenskapliga artiklar och förvaltningstext används. Viss litteratur är på engelska, annan på svenska.

Utrustningskrav

Tillgång till dator med internetanslutning.

Examination

  • INL1 - Inlämningsuppgifter teknikdidaktik, 5,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • INL2 - Inlämningsuppgifter design och modell, 2,0, betygsskala: P, F
  • INL3 - Inlämningsuppgifter teknikhistoria, 4,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • INL4 - Inlämningsuppgifter elektroteknik, 2,0, betygsskala: P, F
  • INL5 - Inlämningsuppgifter experiment och modeller, 5,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • LAB1 - CAD-övningar, 1,5, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • LAB2 - Laborationer elektroteknik, 1,5, betygsskala: P, F
  • LIT1 - Litteraturseminarium teknikhistoria, 2,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • PRO1 - Produktframtagningsprojekt, 4,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • PRO2 - Projektarbete industriella system, 5,5, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • SEM1 - Seminarier teknikdidaktik, 2,5, betygsskala: P, F
  • SEM2 - Seminarier teknikhistoria, 1,5, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • SEM3 - Seminarier experiment och modeller, 2,5, betygsskala: P, F
  • TEN1 - Tentamen elektroteknik, 4,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • UPP1 - Undersökningsuppgift industriella system, 2,0, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Krav för slutbetyg

Godkänt betyg (minst P respektive E) på samtliga moment.

Ges av

Lärarutbildning

Kontaktperson

Per Norström

Examinator

Per Norström <perno@kth.se>

Övrig information

Kursen ingår i lärarfortbildningsprogrammet Lärarlyftet II som administreras av Skolverket. För mer information om antagning, behörighetsregler och liknande, se Skolverkets hemsida.

Versionsinformation

Kursplan giltig från och med VT2013.
Examinationsinformation giltig från och med VT2013.