Sök på tagg

Antal träffar: 28

• De utvecklar framtidens undervattensrobotar

  Forskare vid KTH har fått ett anslag om 100 miljoner kronor för att utveckla nästa generations undervattensrobotar. Pengarna går till forskningscentret Swedish Maritime Robotics Centre (SMaRC), en nationell och tvärvetenskaplig samlingspunkt för forskning och utveckling av maritima robotar för havsodling, områdesbevakning och miljömätningar.

• Nu har roboten blivit moderator

  De klipper din gräsmatta, monterar ihop bilar, dammsuger golvet och hjälper till med tunga lyft. Roboten har hittills främst förknippats med fysiska arbetsuppgifter. Men kan den lyssna på när du och dina vänner pratar och sedan avgöra vem som snackar mest? Kanske till och med fördela ordet i en diskussion? Ja. På KTH har forskarna satt roboten i samtalsträning.

• När robotarna intar äldreboendet

  I framtiden står det sannolikt ett robothuvud i vardagsrummet och tittar på dig. Skrämmande? Inte särskilt. Roboten hjälper dig att se om du är på väg att drabbas av demens. Hedvig Kjellström, professor på KTH och en av forskarna som jobbar med roboten, tror att den förutom Alzheimerdiagnoser även ska kunna upptäcka depression.

• Frågestund om framtidens smarta robotar

  Enligt prognoser om digitaliseringen av vårt samhälle så kalkylerar experter med att cirka 60 procent av framtidens arbetstillfällen kommer att bli automatiserade. Ett symposium med efterföljande frågestund på KTH rörande smarta robotar reder ut vad som komma skall, särskilt i tillverkningsindustrin.

• Nästa generations rullatorer är robotar

  1,5 miljoner svenskar är 65 år eller äldre. Av dessa människor ramlar i genomsnitt en tredjedel en gång om året. Det innebär en halv miljon personer per år som har svårt eller mycket svårt att ta sig upp från golvet. Bo Glimskär, forskningsingenjör på KTH, har uppfunnit en rullator som klarar av att lyfta dessa människor från marken.

• En social robot i pälsmössa

  Det talande robothuvudet Furhat presenteras av KTH-forskare på robotfestivalen RobotVille i London den 1-4 december.

• KTH-forskare lär robotar samarbeta

  I en inte alltför snar framtid kommer robotar att spela en avgörande roll i våra liv när det kommer till utförandet av olika typer av tjänster och jobb. Redan idag finns det så väl robotdammsugare som -gräsklippare, men när det kommer till mer komplexa uppdrag som kräver samarbete, ligger dock robotar hjälplöst efter människan. Det är här KTH-forskarens Dimos Dimarogonas arbete kommer in i bilden.

• Dynamisk simulering av robotar kan vara mycket givande för att förstå och utveckla robotar, både algoritmer och maskinvara.

• Robyns robot heter Robyt

  Om man kan dela in robotar i kategorierna "vanliga" och "ovanliga" så tillhör Robyt definitivt den senare grupperingen. Robyt är nämligen popstjärnan Robyns alldeles egna robot. Nu är den redo att dansa rakt in i ditt hjärta.

• Robyn redo för framtiden

  Hallå där, Robyn, som tilldelats KTH:s stora pris. Hur känns det inför pompan i Stadshuset då du ska få ta emot ditt pris på promotionshögtiden? – Det ska bli roligt att se hur det går till och hur KTH-andan manifesteras vid en sån här prisutdelning. Jag har hört att det kommer ta väldigt lång tid, men jag tror det blir stämningsfullt. Det ska också bli spännande att se min fästman i frack för första gången.

• De avslöjar röstens hemligheter

  I ett omfattande europeiskt forskningsprojekt som leds av KTH ska en komplett modell av människorösten tas fram. Arbetet är redan igång, och forskningen inbegriper så väl fysiska modeller, simuleringar som visualiseringar av vår röst. Den ökade förståelsen ska utgöra en grund för att andra att jobba vidare med, och kan exempelvis leda till bättre talproteser, röstvård, talande robotar och undervisningsmöjligheter i sammanhang där människors röst spelar stor roll.

• Katastrofrobot tar hjälp från tv-spelsvärlden

  I ett stort europeiskt forskningprojekt har svenska forskare från KTH varit med och utvecklat ett nytt sätt att styra robotar som används av brandmän, poliser och militär vid katastrofer som bränder, jordbävningar och krig. Forskarna har lånat sättet att styra robotarna från tv-spel som Far Cry och Call of Duty.

• Artificiell intelligens på stark frammarsch

  För tio år sedan var det inte många som pratade om artificiell intelligens om det inte nämndes i samma andetag som Terminator-filmerna eller Hondas robot Asimo. De senaste åren har området emellertid exploderat och riskkapitalister öser pengar över den konstgjorda intelligensens framtid. KTH-professorn Stefan Carlsson forskar om artificiell intelligens och vet varför artificiell intelligens går segertåg världen över.

• De har lärt robotar att samarbeta

  KTH-forskare har under tre år arbetat med att få robotar att prata sinsemellan. Nu har projektet gått i mål och forskarna har utvecklat teknik som gör att robotar kan kommunicera via kroppsspråk och på så sätt samarbeta och hjälpa varandra.

• Nu kan du bidra till robotforskningen

  KTH-forskare jobbar för fullt med att se till att robotar ska kunna röra sig smärtfritt i våra hem. Ett viktigt steg i den riktning är forskningsprojektet Kinnect@Home där forskarna använder billig tv-spelsteknik från Microsoft för att samla in stora mängder information. Information som i sin tur leder till att robotarna kommer att bli allt bättre på både se vad som är vad i kök och vardagsrum. Var informationen som ska göra robotarna bättre kommer från? Ditt och mitt hem.

• KTH:s robot-ubåt är havets drönare

  Forskare vid KTH har tagit fram en robot-ubåt för att ta reda på hur de stora havsdjupen ska kunna utforskas. Upphovsmakarna sätter likhetstecken mellan farkosten och dagens luftburna drönare med en betydande skillnad: – Djuphavsdykning är ingen lek, miljön är till och med tuffare än förhållandena i yttre rymden, säger Jakob Kuttenkeuler, professor vid KTH.

• Drar en lans för det svenska språket

  Om man listar världens största språk efter antal talare kommer Sverige först på 96:e plats. Därmed hamnar vi i bakvattnet när det gäller utvecklingen av framtidens talteknologi då bland andra spansk- och engelsktalande länder prioriteras av storföretag som Amazon, Apple och Google. Det är dock inte bara avsaknad av stor kundbas som bidrar till att Vetenskapsrådet nu ger ett forskningsanslag till pionjärerna inom talteknologi på KTH.

• Genombrott: Robotar samarbetar med människor i föränderlig miljö

  Inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet Co4Robots, där forskare från bland annat KTH ingår, har nu framsteg gjorts. Tillsammans har forskarna utvecklat funktionalitet som gör att robotar i realtid klarar av att röra sig i en dynamisk situation och samtidigt samarbeta med så väl andra robotar som människor. En av arbetsuppgifterna har varit att bära saker tillsammans.

• När datorprogram lagar datorprogram

  Hallå där Martin Monperrus, professor i ämnet mjukvaruteknik vid KTH. Du och dina kollegor har en expert på programmering på er avdelning som heter Luc Esape som fixar mjukvarubuggar. Luc har rönt en del uppmärksamhet på sistone, och det har att göra med att vederbörande är omänsklig...

• Upplev vårdrobotar och falldämpande golv

  Den 27 november invigs ett nytt laboratorium på KTH. Integration Lab heter detta, och syftet är att kunna testa och forska om hur vården och den kommunala omsorgen ska kunna digitaliseras på bästa sätt. Under invigningen kommer tekniska innovationer med fokus på vård att demonstreras, och en rad experter skall berätta om problem och lösningar.

• Snart är din kollega en robot

  Igår arbetade de i tryggt förvar bakom ett stängsel, imorgon jobbar de sida vid sida med människor. I och med det EU-baserade forskningsprojektet SYMBIO-TIC som leds av KTH är det tänkt att riktigt tunga och starka industrirobotarna ska ta ett steg framåt på världens arbetsplatser. Dessutom ska robotarna kunna förstå så väl talkommandon som teckenspråk.

• Närmare en kvarts miljard till KTH

  231 miljoner kronor. Så mycket får KTH i rambidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Bland projekten som får rambidrag på återfinns forskning om sociala robotar, framtidens självkörande bilar, nästa utvecklingsfas för Sakernas internet och talande robothuvuden.

• Bantad teknik möjliggör självflygande drönare

  För autonoma fordon är lidar, light detection and ranging, en avgörande komponent i den teknik som känner av hur omgivningen ser ut. Nu har forskare vid KTH utvecklat lidar-teknik som är betydligt billigare att tillverka, lättare och mer resurssnål än tidigare varianter. Framsteget kan bana väg för autonoma mindre farkoster som drönare och robotar, men också hjälpa fordonsindustrin till bättre lönsamhet.

• Robotar kan förutse människors kroppsrörelser

  Arbetsplatssäkerhet handlar om förståelse för omständigheter, omgivningen och sammanhanget. Det handlar också om att kunna förutse vad människor kommer att göra härnäst. En ny teknik utvecklad av KTH-forskare gör det möjligt för robotar att nå den kontextmedvetenhet som krävs för att de ska kunna arbeta sida vid sida med människor på produktionslinan. Detta effektivt och utan onödiga avbrott.

• Robotar ökar engagemanget under lektionstid

  Att se varandra i ögonen är en central del i att etablera kontakt människor emellan. Det vet lärare som ofta använder sig av ögonkontakt för att skapa engagemang och deltagande under lektionstid. Men kan en robot göra samma sak? Kan den stimulera mänsklig respons enbart genom ögonkontakt, även när människor är mindre benägna att besvara en fråga i klassrummet? En forskningsstudie visar att roboten kan det.

• När roboten ryter ifrån

  "Jag är ledsen att du känner så". Den nyfikne som valt att testa gränserna för vad digitala assistenter kan tänkas svara vid svordomar och förolämpningar känner igen kommentaren. Katie Winkle, forskare på KTH, har studerat vad som händer när unga människor mellan 10 och 15 år hör en robot reagera på ett annat sätt än vad som hittills varit standard i människa robotinteraktion, MRI.

• Det hoppas forskarna att 2022 bjuder på

  När fyra av KTH:s forskare blickar framåt väcks förhoppningar om att kunna bidra till svart bälte i samarbete, en mer hållbar värld och mindre stereotypa robotar.

• Forskningsframsteget: Tegelstenskrossande "muskler" av trä till robotar

  Trä är den primära beståndsdelen i ett tegelbrytande muskelmaterial för minirobotar som utvecklats av forskare vid KTH. Materialet - en specialutvecklad hydrogel - kan byta form; expandera och dra ihop sig på begäran när det styrs med elektriska impulser på mindre än en volt.