Prorektors tips till efterträdare: ”Våga få motstånd”
För sex år sedan tillträdde Mikael Östling, professor i det fasta tillståndets elektronik, som prorektor. Med ett stort engagemang för frågor rörande samhällsgenomslag och forskningskommunikation har han drivit igenom strategier med avsikt att synliggöra den innovativa forskning som görs på KTH. Han är stolt över sin insats men lämnar sin position vid årsskiftet med ett visst vemod.
Mikael Östling är glad och energisk när han under intervjun på arbetsrummet på Brinellvägen 8 berättar om allt han är nöjd med att ha upplevt och arbetat för under sin tid som prorektor.
– Under hösten fick vi besked om att KTH gått från plats 68 till plats 53 inom området Engineering & Technology i årets THE World University Ranking. Det känns som ett fint tecken på att vårt arbete under de senaste åren gett resultat, säger han.
Det mest centrala är kanske hur han varit med och positionerat KTH som ett ledande lärosäte för strategisk samverkan. Mikael Östling lyfter KLOSSnet, ett påverkansnätverk han varit med och implementerat och lett och som består av ansvariga för samverkan på ledningsnivå från 38 lärosäten i Sverige. Han har även vidareutvecklat arbetet med impact-ansvariga på KTH:s skolor för att skapa nytänkande sätt att synliggöra forskning och utbildning. En av de större insatserna i det sammanhanget är att rollen impact-ansvarig sedan 2018 har gått från att ha extern projektfinansiering till att bli en KTH-satsning med rektorsmedel. Dessutom har han etablerat den nya KTH-gemensamma forskningsinfrastrukturen och initierat den strategiska verksamhetsanalys som nu upprättas.
Vad har varit roligast?
– Genom min roll som prorektor har jag fått chansen att nå fram till dem som kan göra skillnad. Jag har träffat inflytelserika personer som presidenter, kungligheter och ministrar. Jag har haft ledningsdialoger med betydelsefulla företag. Och på så sätt kunnat föra fram KTH:s budskap, bland annat det om livslångt lärande – vårt intensiva arbete för att skapa och främja vidareutbildningar för att möta den snabba teknikutvecklingen. Som exempel kan nämnas att jag träffade Ericssons CTO i Almedalen för ett par år sedan och diskuterade korta utbildningar i data science, en diskussion som varit fröet till det som ledde till skapandet av KTH:s och Ericssons spetsutbildning Data Science Micro Degree Program inom maskininlärning och AI, säger Mikael Östling och fortsätter:
– Självklart har det också varit väldigt roligt och lärorikt att få träffa så många olika forskargrupper på våra fem campusområden.
Vilka utmaningar ser du framåt?
– Med sina många olika teknikgrenar har KTH kapaciteten att göra stor nytta för samhället inom hållbarhetsområdet. Det är jag säker på kan bli ett signum för KTH framöver. Det kan handla om allt från innovation kring elektrisk energi, distribution och användning eller materialåtervinning. Men det viktiga är att vi har ett vinnande narrativ som förklarar den samhällspåverkan vårt arbete faktiskt har. Inte minst för att locka fler studenter, och i synnerhet tjejer, att söka till KTH. Så kommunikationen utgör den stora utmaningen, vi behöver en ny och framåtsyftande kommunikationsagenda.
Vad har du för råd till kommande prorektor?
– Var modig, generös och inkluderande. Våga föreslå och våga få motstånd. Annars händer det inte mycket och då är man bara en förvaltare – vi ska skapa förändring på KTH. Under ett möte igår med nya rektorn, Anders Söderholm, var något av det första han sa ”säg gärna emot mig”. Det tycker jag känns inspirerande och det är lite tråkigt att inte vara med på resan framåt.
Mikael Östling går nu tillbaka till sin professur i Kista. Första arbetsuppgiften efter julledigheten blir att ge muntliga tentamen.
– Nu blir det ”back to the roots”, säger Mikael Östling med ett skratt.
Text: Nicky Rosenberg
Publicerad: 2022-12-20