Vi tar hand om vårt enda klot
Självklart kan vi rädda världen! Här är programmet för dig som vill vara med och bidra. Du har ett lite bredare perspektiv och tänker globalt. Du är beredd att satsa och ge dig hän i studierna. Välkommen till Energi och miljö.
Intervju med programansvarig
Patrik Hilber är programansvarig för civilingenjörsprogrammet Energi och miljö. Här ger han sin syn på det relativt nya programmet.
Är det en särskild typ av personer som väljer att bli ingenjörer inom just Energi och miljö?
– Något som sticker ut är att det är lika många tjejer som killar som läser på programmet. Jag tycker en intressant detalj är att hälften av studenterna är vegetarianer eller veganer. Det är ovanligt att det är så många i en klass. Jag tror det hänger ihop med ett engagemang för världen och för miljön.
Är det något särskilt de vill åstadkomma?
– Får de frågan om de vill rädda världen eller tjäna mycket pengar så svarar i princip alla att de vill rädda världen. Nu tror jag ju inte att alla väljer programmet just för att rädda världen, en del kommer nog för programmets bredd och andra för den stora energifrågan: Hur ska vi se till att vi har en sund energiproduktion som hela vår värld bygger på?
Tror du att de som väljer Energi och miljö har en tro på att ny teknik kan rädda världen, om man uttrycker sig lite teatraliskt?
– På sätt och vis, tekniken är helt klart en del av lösningen men alla är nog också inne på att vi människor måste förändra sättet vi lever på. Exempel på något som knyter samman bägge är något så enkelt som att reparera saker istället för att alltid köpa nytt.
Utbildningen har mer matematik (22 %) än energi och miljö (21 %). Varför är matematik viktigare än energi och miljö?
– Det här programmet har lite mer matematik än snittet på KTH. Det beror på programmets spännvidd. Vi vill öppna för specialisering inom många olika masterprogram. Våra studenter klarar det bra. De har höga betyg och är benägna att jobba hårt.
Vad tror du studenterna tycker är svårast?
– Jag tror det är just bredden. Fysik, kemi, mekanik, matematik och så vidare. Energi och miljö är breda områden och kombinationen av de två gör det ännu vidare.
Vad är det för yrken studenterna kan få efter utbildningen?
– Examinerade studenter jobbar inom allt från små privata konsultföretag till stora statliga och kommunala företag, organisationer och myndigheter. Det blir många olika områden från hydrogeolog till kraftsystemplanerare och managementkonsult.
– Vi märker att intresset för kompetens inom området ökar mer och mer och att det är stort på till exempel utbildningsmässor. Miljöutmaningarna blir fler och jakten på lösningar intensivare.
Vad är din rekommendation när det gäller utbyten och projektarbeten utomlands?
– Jag tycker det är en jättemöjlighet, åk! Många åker på ett utbyte under studierna och i princip har alla en möjlighet att åka. Det kan handla om att samla upp plast i världshaven eller att praktisera på svenska ambassaden i ett utvecklingsland. Extra intressant för energi och miljö är så kallade MFS, ”minor field studies”, då åker man iväg på projekt utomlands i ett par månader.
Vad kan ett projektarbete vara?
– I slutet av utbildningen är det avancerade projekt som ligger nära det verkliga yrkeslivet. Ett projekt var att hitta en hållbar lösning för att kyla en radiobasstation. Ett äldre exempel var att ta fram ett klimatsystem för en elbil. Det gällde att få fram luftkonditionering och värme för en elbil som ju inte har samma värmekälla som en fossildriven bil.
Vad säger du när du är på middag och vill skryta lite om ditt jobb?
– Jag berättar att våra studenter lär sig många saker, det blir en hel del tvärvetenskapligt samtidigt som de lär sig en spets inom ett viktigt område. Att lära sig att prata med alla men att ha en specialitet inom energi och miljöområdet är ju en nyckel för att nå ett mer hållbart samhälle!