Ramprogram för forskning (och innovation) har funnits inom EU-systemet sedan 1984 och har blivit en allt viktigare källa för finansiering av forskning. I det nuvarande programmet omsätts 95 miljarder euro under de sju år som programmet löper. Även om Europa är stort så är det mycket pengar.
De tre pelarna inom programmet är vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk konkurrenskraft (till exempel hälsa och klimat) samt den tredje pelaren som kallas innovativa Europa. För oss som representerar universiteten finns många ingångar i alla de olika pelarna som bygger på olika forskningsfrågor, partnerskap och finansieringsformer.
Detta blev väldigt tydligt under en två dagar lång séjour i Bryssel. KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet som tillsammans utgör Stockholm trio har inom samarbetet ett gemensamt Brysselkontor . Vi har också bland annat ett samarbete inom forskningsstöd mellan de tre universiteten. Sammantaget kan närvaron i Bryssel och forskningsstödet vara viktiga resurser för att öka framgångarna inom ramprogrammet. Vi har tillsammans redan nu knappt 40 procent av alla medel som via ramprogrammen kommer till Sverige, men inget är så bra att det inte kan bli bättre.
Under Bryssel-besöket träffade vi personer på kommissionen och de många olika organisationer som arbetar med policypåverkan och bevakning, och deltog på Science Business konferens. Jag kan konstatera att de forskningsprofiler som Stockholm trio representerar är av största intresse i Bryssel. Hållbar utveckling diskuterades i varje möte (!) kopplat till exempelvis digitalisering, hälsa, klimat med mera. Det som vi gör på KTH och inom Stockholm trio har den största relevans också för det europeiska politiska systemet.
Några viktiga punkter för framtiden är dels att öka andelen medel som fördelas via European Research Council (en del av pelaren om vetenskaplig spetskompetens) så att den excellensbedömda forskningens utrymme ökar.
Dels att fortsätta arbetet med att inkludera länder utanför EU i programmet såsom till exempel Kanada, Nya Zealand och Sydkorea. Det är en viktig signal om att forskningen är global till sin karaktär. De delar inom ramprogrammet som riktar sig mot speciella samhällsutmaningar bör ha ett tydligt inslag av forskning så att det är möjligt att nå lösningar på de stora frågorna.