En utgångspunkt för denna kurs är att man för att förstå energisystem i samhället måste betrakta dem som socio-tekniska system, som utöver de tekniska komponenterna även består av organisationer som bygger, driver och underhåller dem och av institutionella ramar i form av formella och informella regelverk för vad olika aktörer får och inte får göra. Dessa regelverk påverkar i sin tur ägandestrukturer och organisationsformer. Den socio-tekniska utformningen av energisystem skiljer sig rätt väsentligt mellan olika länder, t.ex. USA där energisystem ofta kontrollerats av privata bolag medan kommunala och statliga bolag spelat en framträdande roll i många europeiska länder. Den skiljer sig också mellan olika energisystem inom ett land, och förändras ocksåöver tiden. I många länder har en s.k. avreglering av viktiga energisystem genomförts under de två senaste decennierna.

Kursens syfte är att lära studenterna att analysera energisystem som socio-tekniska system, hur de har etablerats, utvecklats och förändrats i det förflutna och hur de kan komma att förändras framöver. Det svenska innovationssystemet inom energiområdet kommer att analyseras särskilt. Också samspelet mellan energisystem i form av både konkurrens och samverkan kommer att analyseras.

Många energisystem har idag en transnationell karaktär, och stor tonvikt kommer också att läggas vid hur sammanflätningen och samordningen har skett över nationsgränser. Vidare kommer geopolitiska konsekvenser av transnationella energisystem att studeras, t.ex. konflikterna kring Europas gasförsörjning och dess beroende av ryska (tidigare sovjetiska) gasleveranser.

Ett ytterligare syfte är att analysera energisystem på lokal nivå, och inte minst hur energianvändningen, särskilt i hushåll, har förändrats över tid.

Efter genomförd kurs ska du kunna:

• redogöra för hur energisystemen i Sverige och i världen har utvecklats till idag
• definiera, förklara och använda de teoretiska begrepp som presenteras i kursen,
• formulera en samhällsvetenskaplig frågeställning, disponera en undersökning, söka material och skriva en uppsats där frågeställning och undersökning relaterar till varandra,
• ge konstruktiv kritik på andras texter.

Årets upplaga av Energisystem i samhället innefattar både salsundervisning och digitala läraktiviteter. Examination sker dels löpande genom inlämningar och seminariedeltagande, dels i slutet av kursen genom färdigställandet av en individuell uppsats (i form av en lektionsplan – se vidare nedan!).

Salsföreläsningar: du förbereder dig för dessa genom att läsa den kurslitteratur som hör till tillfället (se det detaljerade schemat nedan), göra klart tillhörande textuppgifter (i Canvas) och går sedan på föreläsningen. OBS! Obligatorisk närvaro på föreläsningarna, som också kommer länka till inlämningsuppgifter.

Digitala lärmoduler: Dessa finns tillgängliga på Canvas. Varje modul består av

• en text om föreläsningsämnet;
• en övningsuppgift kopplad till texten (textuppgift);
• en eller flera kortare videoföreläsningar;
• inlämningsuppgifter kopplade till videoföreläsningarna.

I vissa fall kopplas föreläsningsfilmerna i Canvas till en extern sida, där inlämningsuppgifterna ligger inbäddade i själva filmen. Använd alltid länken i Canvas för att få tillgång till materialet. Vi använder oss i denna kurs ofta av ett digitalt verktyg som kallas Nearpod. När du i verktyget uppmanas skriva in ditt namn är det viktigt att du anger ditt fulla namn som det står i Canvas, så att dina resultat kan kopplas tillbaka till dig på rätt sätt. I vissa fall kan uppgiften vara att bidra till ett diskussionsforum på Canvas.

Seminarier: En mycket viktig del av kursen är seminarierna, som till antalet är två. Obligatorisk närvaro gäller på dessa och du förväntas delta aktivt! Du behöver också förbereda dig – läs instruktionerna i Canvas noggrant om förberedelseuppgifter! Vid de båda seminarierna kommer du lära dig att identifiera olika delar av energisystem som sociotekniska system och utveckla en lektionsplan för undervisning om energisystem som sociotekniska system i skolan. Du skall ha lämnat in obligatoriska förberedelseuppgifter absolut senast klockan 10.00 dagen innan seminariet via Canvas. Du kan inte delta i seminariet om du inte lämnar in uppgiften i tid.

Om du av någon anledning trots allt skulle missa en föreläsning eller ett seminarium, behöver du kompensera för detta med en extrauppgift som kommer vara mer krävande att göra än att delta på föreläsningen/seminariet. Kontakta oss via energi-samhalle@kth.se för detaljer.

Detaljerad beskrivning av upplägget för varje seminarium med förberedelseuppgifter hittar du på Canvas.

Uppsats: Under kursens gång ska du skriva en egen uppsats som redogör för en möjlig lektionsplan för undervisning om energisystem som sociotekniska system i gymnasieskolan. Du ska välja ett lektionstema som handlar om energisystem och dess samhälleliga aspekter. Uppsatsen måste också innehålla någon form av historiskt perspektiv. Med hjälp av kurslitteraturen och teoretiska begrepp som tas upp i kursen, samt med hjälp av andra källor, ska du argumentera för vikten av detta lektionstema, definiera ingångsfrågan för den tänkta lektionen och beskriva vilket material du tänker använda i undervisningen, vilka delar av energisystemet ditt material representerar och hur det är tänkt att bidra till elevernas förståelse av energisystemets samhälleliga aspekter.

Din uppsats utgör grunden för ditt betyg för hela kursen. Det är därför extra viktigt att du bekantar dig med de specifika bedömningskriterier som du hittar längre ned här i kurs-PM. Uppsatsen ska inte överskrida 2000 ord, exklusive referenser och litteraturlista. Du behöver inte skriva något ”abstract”.

Vi arbetar med uppsatsen genom olika moment i kursen.

• Uppsatsidé. Vid det första seminarietillfället diskuterar du med dina kamrater möjliga lektionsteman och utgångspunkter/frågor för undervisning om energisystem och var det kan göras inom gällande läroplan.
• Texter till lärmoduler och föreläsningar. Uppgifter som medföljer texter för lärmodulerna och föreläsningarna innehåller analytiska moment som hjälper dig att formulera teman, arbeta med olika källor och citera dem rätt. Det hjälper dig att argumentera för ditt lektionstema och definiera utgångspunkter och undervisningsmaterial.
• Utkast till färdig uppsats/lektionsplan. Vid det andra seminarietillfället diskuterar du ditt första utkast till färdig uppsats/lektionsplan i små grupper. Du ska också ge konstruktiv feedback på dina kamraters uppsatser. I din feedback ska du särskilt granska hur bra kamratens uppsats motsvarar de bedömningskriterier vi jobbar med och om möjligt ge råd för hur han eller hon kan nå ett högre betyg. Du redovisar dina kommentarer i seminariet muntligt, men för att vi ska se att du har fullgjort denna uppgift måste du också lämna in dina kommentarer på Canvas. Uppsatsutkastet måste lämnas in absolut senast klockan 10 dagen innan via Canvas.
• Slutversionen av din uppsats lämnar du in via Canvas senast måndag 10 januari 2022.

Om du har frågor om uppsatsskrivning, ställ dem via Diskussionsforumet på Canvas.

Sen inlämning vid något av ovan nämnda tre uppsatsrelaterade seminarietillfällen leder till att ditt slutliga uppsatsbetyg sänks med ett betygssteg (från A till B, från B till C osv. – ett minussteg för varje försening)!

Om du har frågor om uppsatsskrivning, ställ de via diskussionsforumet på Canvas.

Föreläsning: Introduktion till kursen och dess centrala idéer

Tid: Måndag 1 november kl. 10.15-12.00

Plats: V3

Lärare: Per Högselius

Vad går kursen ut på? Vad innebär det att analysera energisystem som sociotekniska system? En genomgång av kursens mål och olika moment: föreläsningar, moduler, seminarier, uppsats – och bedömningskriterier.

Att läsa (kan göras före eller efter föreläsningen):

• Jane Summerton, ”Stora tekniska system: En introduktion till forskningsfältet”. I: Blomkvist, P. & Kaijser, A. (red), Den konstruerade världen: Tekniska system i historisk perspektiv (Stockholm, 1998).
• När du har läst Summertons text går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Modul: Systemperspektivet

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Per Högselius

Modulen är indelad i tre delar. Del 1 handlar om energisystemens allmänna uppbyggnad i teknisk mening och knyter an till den kurs i energisystem som lästs tidigare. I del 2 går vi över från teknisk till socioteknisk systemanalys. Här noterar vi att energisystem har stora likheter med andra s.k. infrasystem, samt diskuterar teoribildningen kring s.k. stora (socio)tekniska system. I del 3 fortsätter vi genom att studera maktförhållandena inom energisystemen. Varje moduldel består av en videoföreläsning och en tillhörande inlämningsuppgift.

Att läsa:

• Arne Kaijser, I fädrens spår. Den svenska infrastrukturens historiska utvecklings och framtida utmaningar. (Carlsson, Stockholm, 1994), kapitel 2, 3 och 4.
• När du har läst dessa kapitel går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Seminarium 1

Tid: Onsdag 10 november kl. 13.15-15.00

Plats: meddelas senare!

Lärare: Per Högselius

Vid det första seminarietillfället diskuterar du med dina kamrater möjliga ämnen och utgångspunkter/frågor för undervisning om energisystem och var det kan göras inom gällande läroplan.

Att förbereda:

• Per Högselius & Arne Kaijser, När folkhemselen blev internationell, kapitel 2,

”Elsystemets tillväxtepok” (SNS Förlag, Stockholm, 2007).

• Utifrån denna text, gör upp en lista över de komponenter – tekniska, organisatoriska, institutionella etc. – som behövs för att förstå det svenska elsystemets utveckling under vad författarna kallar systemets ”tillväxtepok”! Förbered en lista och ha den med dig under seminariet. Du behöver inte skicka in din lista.
• Ta reda på var någonstans i gällande läroplan för gymnasiet som energisystem ingår och inom vilka ämnen och kurser man skulle kunna undervisa om energisystem i samhället! Begränsa dig inte till teknikämnet. Skriv ner tre exempel och skicka in via Canvas. Du väljer själv hur långt eller kort du vill skriva. Inlämning senast kl. 10.00 dagen innan seminariet. Instruktionerna finns på Canvas.

Modul: Energi ur ett användarperspektiv

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Kati Lindström

Här diskuterar vi hur energianvändningen har förändrats över tid, med särskild betoning på hushållens energianvändning och hur denna har förändrats bl.a. till följd av införandet av en mängd hushållsapparater. Vi diskuterar också hur energi och teknik kan användas för samhällsplanering. Varje moduldel består av en videoföreläsning och en tillhörande inlämningsuppgift.

Att läsa:

• Boel Berner, ”Det amerikanska hemmet möter ’folkhemmet’. Teknik och politik i det svenska hushållsarbetets modernisering.” I: Simonsen, Dorthe Gert & Vyff, Iben (red.), Amerika og det gode liv. Materiel kultur i Skandinavien i 1950’erne og 1960’erne. (Syddansk Universitetsforlag, 2011, s. 101–118)
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Föreläsning: Det långa perspektivet

Tid: 17 november kl. 15.15-17.00

Plats: V3

Lärare: Arne Kaijser

Hur har energisystemen förändrats i ett långt tidsperspektiv? Och hur har den första, andra och tredje industriella revolutionen påverkat energianvändningens utveckling internationellt och i Sverige? OBS! Obligatorisk närvaro på föreläsningen, som också kommer länka till en inlämningsuppgift (separat från läsuppgiften nedan).

Att läsa:

• Arne Kaijser och Astrid Kander, ”Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv” (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6550-8.pdf).
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Föreläsning: Hur hållbar är förnyelsebar energi? Jakten på kritiska metallerna.

Tid: Onsdag 24 november kl. 15.15-17.00

Plats: V3

Lärare: Hanna Vikström

I denna föreläsning undersöker vi problemen med förnyelsebara energisystem. Genom en omställning till ”grön energi” minskar vi beroendet av kol, olja och vatten för energiproduktion men vi blir istället beroende av kritiska metaller, t.ex. litium från Sydamerika, sällsynta jordartsmetaller från Kina och kobolt från Kongo för att tillverka batterier, solceller och vindkraftverk. Hur påverkar detta beroende politiken, nationellt och internationellt? Kan företag som Northvolt säkerställa att det finns tillräckligt med t.ex. litium för att framställa batterier till framtidens elbilar? OBS! Obligatorisk närvaro på föreläsningen, som också kommer länka till en inlämningsuppgift (separat från läsuppgiften nedan).

Att läsa:

• Lawrence Wright, 2010. “Lithium Dreams: Can Bolivia become the Saudi Arabia of the electric-car era?” The New Yorker Magazine, March 22, 2010. https://www.newyorker.com/magazine/2010/03/22/lithium-dreams
• Roopali Phadke, 2018. “Green energy futures: Responsible mining on Minnesota’s Iron Range.” Energy Research & Social Science 35: 163-173.
• När du har läst de båda texterna går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift. Ingen formell deadline, men du kommer tjäna på att göra klart uppgiften så tidigt som möjligt!

Modul: Energi och geopolitik

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Per Högselius

Jordens energiresurser är ojämnt fördelade och många energisystem är i hög grad transnationella med flöden som passerar många gränser från ursprungskällan till den slutliga konsumenten. Hur har energiimporterande länder försökt säkra sin energiförsörjning, och hur har energiexportörer använt sina resurser som maktmedel? Modulen består av tre delar, med tillhörande övningsuppgifter kopplade till de inspelade föreläsningarna.

Att läsa:

• Arne Kajser & Per Högselius, “Under the Damocles Sword: Managing Swedish energy dependence in the twentieth century”, Energy Policy 126 (2019), 157-164.
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Modul: Kärnkraftens historia och framtid

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Per Högselius & Siegfried Evens

Kärnkraften är kanske den märkligaste av alla energikällor i världen, och den i särklass mest omdebatterade. Vilken roll kommer kärnkraften spela i framtidens svenska och internationella energisystem? Kommer den att kunna konkurrera med förnybara energikällor? För att kunna besvara dessa frågor behöver vi också blicka tillbaka på kärnkraftens mytomspunna och ytterst kontroversiella historia. Modulen består av två delar, med tillhörande övningsuppgifter kopplade till de inspelade föreläsningarna.

Att läsa:

• Maja Fjæstad and Thomas Jonter, “Between Welfare and Warfare: The Rise and Fall of the ‘Swedish Line’ in Nuclear Engineering”. In: Lundin, P.; Stenlås, N. & Gribbe, J. (eds.), Science for Welfare and Warfare: Technology and State Initiative in Cold War Sweden (Sagamore Beach, MA, Science History Publications/ USA, 2010.
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Modul: Vinnare och förlorare i energiomställningen

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Timos Karpouzoglou

Globalt har man under senare år alltmer börjat diskuterat behoven av hållbara omställningar (”sustainability transitions”) i nyckelsektorer som energi. Detta har skapat nya typer av experimenterande på en nischnivå, och större involvering av slutanvändarna i olika energirelaterade tjänster. När nya aktörer börjar ta tekniska beslut kan detta dock även ge upphov till konflikter med traditionella aktörer som t.ex. stora energibolag och regeringar. I denna föreläsning tittar vi därför närmare på hållbarhetsomställningar som en socioteknisk arena där det finns både vinnare och förlorare, snarare än som en jämn spelplan där alla aktörer är jämlika och har samma förutsättningar.

Att läsa:

• Lee, Dasom, and David J. Hess, 2019, “Incumbent Resistance and the Solar Transition: Changing Opportunity Structures and Framing Strategies”, Environmental Innovation and Societal Transitions 33 (November): 183–95.
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Seminarium 2: Diskussion av uppsatsutkast

Tid: Onsdag 15 december kl. 13.15-15.00

Plats: meddelas senare!

Lärare: Per Högselius

På seminarium 2 diskuterar vi era utkast till uppsats i form av lektionsplan. Du ska också läsa två av dina kamraters lektionsplaner och ge dem konstruktiv feedback med avseende på hur de kan förbättra sina texter och möta kursens bedömningskriterier.

Läsuppgift: Ingen!

Förberedelseuppgift: Gör ett utkast till din plan för en lektion eller en kort serie av lektioner för undervisning om energisystem i samhället. Utkastet skall vara minst 1000 ord långt! I planen ska tydligt framgå:

• vilket energisystem det handlar om;
• vilka objekt, källor, texter, filmer etc. du skulle kunna använda som ingång;
• vilka systemkomponenter (tekniska, organisatoriska, institutionella etc.) och systemaktiviteter som blir representerade i diskussionen genom de valda ingångspunkterna;
• vilka moment i läroplanen som din lektionsplan motsvarar.

Du hittar mer detaljerade instruktioner på Canvas. Ladda upp lektionsplanen på Canvas senast kl. 10.00 dagen innan seminariet. Du redovisar dina kommentarer för kamrater muntligt under seminariets gång, men måste också ladda upp dina kommentarer på Canvas.

Kurslitteraturen är den som anges i det detaljerade schemat ovan. Litteraturen finns tillgänglig via Canvas.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• INL1 - Inlämningsuppgift, 4,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• INL2 - Inlämningsuppgift, 2,0 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Inlämningsuppgifter och uppsats

Vid uppsatsskrivandet tillämpar vi nedanstående bedömningskriterier, som är kopplade till kursmålen ovan.

Du måste ha uppnått minst E på samtliga sju komponenter i matrisen för att få ett godkänt uppsatsbetyg. När du har uppnått detta bestäms sedan ditt slutbetyg av en sammanvägning (genomsnitt) av de sju delbetygen. För att exempelvis uppnå slutbetyg A krävs därmed att du har A på åtminstone 4 av de 7 delbetygen.

Om du av någon anledning absolut inte lyckas lämna in dina uppgifter i tid tar vi – motvilligt! – emot kompletterande inlämningar i efterhand. Kompletterande inlämningar rättas dock först tre veckor efter omtentaperioden i april, vilket innebär att dina kompletterande resultat kommer rapporteras först den 13 maj 2022, förutsatt att du lämnat in kompletteringarna senast vid omtentaperiodens slut 22 april 2022. Om du vill komplettera ännu senare gäller omtentaperioden i augusti och därefter nästföljande hösttermins ordinarie inlämningstider (i november-december 2022).

Plussning är också möjlig, och för detta gäller samma datum att förhålla sig till. 

OBS! Sen inlämning av seminarieuppgifter leder till att ditt slutliga uppsatsbetyg sänks med ett betygssteg (ett minussteg för varje förenad inlämning)! Denna sänkning hänger kvar även vid plussning.

Om du av någon anledning trots allt skulle missa en föreläsning eller ett seminarium, behöver du kompensera för detta med en extrauppgift som kommer vara mer krävande att göra än att delta på föreläsningen/seminariet. Kontakta oss via energi-samhalle@kth.se för detaljer.

Resultat på kursen rapporteras senast tre veckor efter sista inlämningsdag för uppsats. Det innebär att dina resultat kommer att finnas i LADOK senast måndag 31 januari 2022, förutsatt att du lämnat in samtliga uppgifter i tid.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

HT19 gavs kursen i huvudsakligen fysisk variant med salsundervisning på samtliga föreläsningar och seminarier.

HT20 gavs kursen helt i digitalt format, utan salsundervisning, vilket innebär en större ombearbetning av hela kursen.

HT21 ges kursen i hybridform, med delar i sal och andra delar digitalt, i övrigt inga större förändringar.