Skip to main content

LT101X Examensarbete i ämnesdidaktik, grundnivå 15.0 hp

Kurs-PM VT 2022-1

Version 1 – 2021-12-09 18:32:16

Kursomgång

VT 2022-1 (Startdatum 2022-06-13, Svenska)

Undervisningsspråk

Svenska

Kursen ges av

ITM/Lärande

Kurs-PM VT 2022-1

Presentation av kursen

Examensarbete i ämnesdidaktik för studenter på programmet för kompletterande pedagogisk utbildning som ska avlägga ämneslärarexamen på grundnivå. Arbetet handlar om att självständigt genomföra ett utvecklingsprojekt och dokumentera detta i uppsatsformat med stöd av kurslitteratur och aktuell forskning.

Innehåll och lärandemål

Kursinnehåll

Kursen  går  igenom  hur  man  utifrån  vetenskaplig  kunskap, beprövad erfarenhet och  gällande styrdokument  planerar,  genomför  och  följer  upp  en  utvecklingsidé  med anknytning till utbildningsvetenskap  relaterad till  undervisning i  fysik, kemi, teknik  eller  matematik: probleminventering,  behovsanalys,  projektdesign,  genomförande, dokumentation, utvärdering och  slutredovisning. Arbetet ska  visa  behov på  förmågan  att  metodiskt  reflektera  över kunskaper, som är  relaterade  till  tidigare  forskning och  den  kommande  yrkesverksamheten. 

Lärandemål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna:

1. Identifiera, formulera  och  analysera  ett  ämnesdidaktiskt utvecklingsbehov 

2. Planera och  utforma, värdera  och  kritiskt diskutera  ett ämnesdidaktiskt utvecklingsprojekt med  grund i  tidigare  forskning  som kan  möta  detta  behov 

3. Skriftligt och  muntligt redogöra  för  och  diskutera  det ämnesdidaktiska utvecklingsprojektet, problem och  lösningar  i  dialog  med olika  grupper

4. Reflektera  över  nyvunna  kunskaper  i  relation  till  såväl  läraruppdraget  som tidigare utbildning  och  yrkeserfarenheter 

Genomförande

Kursansvarig utser handledare till studenten/studenterna.

Kursen startar vid sommarterminens start och avslutas med en ventilering. Ventileringsseminarium ges i slutet av augusti och i början av september, därefter kontinuerligt under året efter behov.

Ämnet för uppsatsen är till viss del beroende av tillgänglig handledarkompetens.

Kursansvarig fördelar tillgängliga handledare senast i samband med kursstart. Om handledare eller studenter får problem i handledningsrelationen som de inte kan lösa gemensamt ska de vända sig till kursansvarig. Studenten ska alltid ha en handledare till hands under arbetet. I samband med ventilering tar examinator vid. Handledare och examinator är alltid två olika personer.

Grupphandledning förekommer. Handledaren bistår studenten i planering, genomförande och avrapportering. Examinator medverkar vid ventilering och är ansvarig för betygsättning. Under sommarterminen ska finnas tillgång till biträdande handledare om ordinarie handledare har semester.

I examensarbeten med två författare ska det tydligt framgå vad författarna var och en har bidragit med till resultat. Det är inte möjligt att vara fler än två studenter som skriver tillsammans.

Som riktvärde bör examensarbetet omfatta cirka 15 000 ord, alltså 30 sidor (exklusive referenslista och bilagor, inklusive sammanfattning) om det har en författare. Sidantalet är dock en rekommendation – kvalitet är i detta avseende viktigare än kvantitet. Är det två studenter som skriver tillsammans bör omfånget öka till ca 40 sidor men helst inte överstiga 50 sidor. Sidantalet beror även på utvecklingsarbetets art, vilken typ av produkt/prototyp som utvecklats.

Handledarna ska bistå studenterna i arbetet, men studenterna ansvarar själva för arbetets kvalitet. Handledningen startas genom att studenten/erna tar en första kontakt med sin handledare. Vid detta möte fastställer handledaren efter diskussion med studenterna handledningens övergripande innehåll, form och omfattning. Studenterna ansvarar för att en fortlöpande kontakt med handledaren vidmakthålls. Handledningen koncentreras till examensarbetets design, utvecklingsprocessen och avrapporteringen. Handledaren gör även studenten uppmärksam på språkliga och formella brister och hänvisar vid behov till tillgängligt språkstöd vid KTH.    

Resursen för handledning uppgår till femton timmar per uppsats. Till handledning räknas all tid som handledaren ägnar åt att stödja studenterna: tid för fysiska möten, eventuella telefonsamtal, likväl e-postkontakter samt för- och efterarbeten i samband med dessa. Exempel på efterarbeten är genomläsning av och skriftlig återkoppling på texter.

Handledning ges under tiden fram till ventilering, dock längst till och med januari året därpå. Om behov framkommer av förlängd handledning, måste studenten/erna ta kontakt med kursansvarig.

Examensarbetena plagiatgranskas via ett analysverktyg i Canvas. Examinatorn granskar rapporten från Canvas och kontrollerar texten. Som plagiat räknas att återanvända delar av en text som någon annan har skrivit, utan att ange att det är citat. Alla misstankar om plagiat rapporteras.

Examensarbeten redovisas, diskuteras och bedöms vid ventileringsseminarier. En student har alltid rätt att lägga fram sitt examensarbete för ventilering vid ett ventileringsdatum som angivits. Handledaren bör dock avråda en student från att ventilera sitt arbete om det inte uppfyller kriterierna för godkänt. Examinator kan underkänna ett examensarbete vid en ventilering trots att handledaren inte har avrått från ventilering.

Studenten bör skicka den preliminära slutversionen till handledaren senast cirka två veckor innan ventileringstillfället, för att handledaren ska kunna avgöra om arbetet uppfyller kriterierna för godkänt. En handledare som inte fått se ett arbete innan ventilering, eller som avrått en student från att lägga fram sitt arbete, informerar kursansvarig.

Studenten skickar sitt arbete till Canvas 8 dagar innan ventileringsdatum och meddelar samtidigt kursansvarig via mail (till sengstro@kth.se) sitt önskemål att ventilera arbetet. Examinator organiserar seminariegrupper och annonserar schema för ventilering senast fem dagar innan seminariet. Datum för ventilering anslås på canvas.

Studenterna deltar under hela ventileringsseminariet och opponerar på varandras arbeten i en förutbestämd ordning, enligt ventileringsschemat. Inför ventileringen kan examinator vid behov kontakta handledaren för att få upplysningar om hur studenternas arbete fortlöpt. Handledaren ger då inget omdöme om slutprodukten.

Examinator bedömer självständigt ett examensarbete oavsett om handledaren avrått att lägga fram arbetet eller inte. Betyg på examensarbetskursen sätts av examinator och förutom själva examensarbetet ingår studentens insats som respondent respektive opponent vid ventileringen i bedömningen. Vid bedömningen av uppsatsen värderar examinatorn kvaliteten på examensarbetet utifrån betygskriterierna.

När examinatorn anser att ett arbete ska underkännas kan arbetet lämnas till en annan lärare för medbedömning. Därefter fastställer examinator betyget.

Komplettering tillämpas, vilket innebär att studenterna efter ventilering av arbetet åtgärdar de fel och brister som påtalats vid oppositionen och som meddelats av examinator. Det bör handla om mindre fel och brister men det är examinator som avgör nivån. Därefter skickar studenten ett korrigerat exemplar till examinator. Betyget sätts alltid på det examensarbete som ventileras, och förutsätter att de korrigeringar som examinator meddelat genomförs. Handledaren deltar inte i kompletteringsprocessen. Om examinator av något skäl bedömer att studenten behöver extra handledning för att genomföra korrigeringar, tar examinator kontakt med kursansvarig som avgör frågan. Den student som inte har lämnat in det korrigerade exemplaret av sin uppsats inom ett år efter ventileringen måste ventilera sitt arbete på nytt. Studenten deltar då under hela seminariet som respondent respektive opponent.

Förberedelser inför kursstart

Kurslitteratur

Wikberg Nilsson, Åsa, Ericson, Åsa, & Törlind, Peter. (2021). Design, process och metod. Lund: Studentlitteratur. Obligatorisk.

Blomström, V., & Wennerberg, J. (2018). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Skolforskningsinstitutet Hur ska man veta vad forskningen säger?

(https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2020/11/Hur-ska-man-veta-vad-forskningen-s%C3%A4ger.pdf

Skolverket Att ställa frågor och söka svar

https://www.skolverket.se/download/18.a35553a171bb8ce9031b78/1598003321788/pdf7117.pdf

Dessutom tillkommer litteratur kopplat till de teoretiska perspektiv och de metoder som studenten använder i sitt utvecklingsarbete.

 

Examination och slutförande

Betygsskala

P, F

Examination

  • XUPP - Examensuppgift, 15 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

(Avsnittet nedan ingår inte i kursplanen)

Examensuppgift ( XUPP )

Övriga krav för slutbetyg

Studenten  måste  vara  godkänd på  samtliga  för  kursen  och  examinationens  obligatoriska moment. 

Målrelaterade betygskriterier/bedömningskriterier

Som betyg används i denna kurs P eller F. Bedömningen är en sammanvägning av studentens skriftliga arbete, förmågan att försvara arbetet som respondent samt insatserna som opponent vid ventileringsseminariet. I de fall då arbetet skrivs i par ska respektive författare tydligt kunna presentera en egen del inom ramen för det gemensamma arbetet.

För betyg P krävs:
Studenten skall i ett utbildningsvetenskapligt utvecklingsarbete uppvisa vetenskaplig självständighet, vilket betyder goda kunskaper i fråga om problemformulering, behovsanalys samt teoretiska och metodiska val. Studenten ska också uppvisa självständighet i projektarbetets olika faser.

Utvecklingsarbetet skall genom en koppling mellan teoretiska studier och empiriskt grundad behovsanalys vara relevant inom det aktuella kunskapsområdet.

Rapporten skall vara utformad med tydlig struktur med en god språklig form. Utvecklingsarbetets genomförande och resultat ska presenteras och diskuteras i rapporten, med koppling till tidigare forskning och eventuella användares synpunkter.

I de fall arbetets behovsanalys bygger på metoder som involverar människor skall forskningsetiska principer beaktas.

Vid ventileringstillfället skall studenten delta i den vetenskapliga diskussionen och uppvisa goda kunskaper, både i rollen som opponent och som respondent.

Ett F delas ut om:

Arbetet inte uppfyller de krav som ställs för betyget P, utan kräver omfattande kompletteringar. Arbetet måste då ventileras igen. Det kan dessutom innebära att hela kursen måste göras om. Studenten måste då lägga fram ett helt nytt arbete.

 

Etiskt förhållningssätt

  • Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
  • Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
  • Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Ventileringen

Ventileringen av arbetet sker i seminarieform. Varje arbete ventileras under en timme. Vid ett och samma ventileringsseminarium ventileras upp till sex arbeten. Seminariet ska möjliggöra ett samtal mellan respondenten (den som försvarar sitt arbete) och opponenten (den som kritiskt granskar arbetet) under ledning av en examinator (betygssättande lärare). När studenter skriver sitt examensarbete tillsammans har de ett gemensamt ansvar för både försvar och opposition.

Syftet med samtalet vid seminariet är att kritiskt granska examensarbetet och lyfta fram såväl starka som svaga sidor. Agerandet vid ventileringen vägs in i betyget. Alla deltagare i seminariet ska ha läst samtliga arbeten inför seminariet. Samtliga deltagare ska kunna delta i samtalet och därmed i granskningen. Utgångspunkten är att alla vid seminariet har utvecklat en idé och det som ska diskuteras är vilka insikter och resultat respektive arbete skapat och hur vägen fram till dessa har sett ut. Varje författare bör ges tid att svara och därigenom presentera delar av sitt projekt, dessa svar kan i sin tur leda till följdfrågor från opponenten/opponenterna. Examinator kan när som helst ställa följdfrågor till författaren/författarna. Vanligtvis går examinator in i slutet och ställer kompletterande frågor. Examinators roll är att i egenskap av examinator förvissa sig om att författaren/författarna verkligen har en förståelse av innehållet i sitt utvecklingsprojekt och viktiga teoretiska och metodiska aspekter av detta. Detta innebär att examinator, om inte opponenterna gör det, måste ställa frågor om bristande inslag i arbetet.

Varje författare har förberett en opposition på ett annat arbete. Dessutom frågor till de övriga författarna angående deras arbeten. Vilka arbeten som ska ventileras vid seminariet framgår av schemat som presenteras en vecka innan seminariet. Examinator lägger ett schema på Canvas och respektive student söker upp det arbete som de ska opponera på.

Vid ventileringen är det lämpligt att ha med sig en papperskopia av det egna arbetet och det arbete man ska opponera på. Övriga arbeten kan man ta med digitalt. Studenten är skyldig att läsa alla arbeten som behandlas inom ventileringen.

Examinator öppnar seminariet och ger därefter ordet till författaren/författarna. Författaren/författarna ska mycket kortfattat peka på felaktigheter och andra brister i arbetet som av olika anledningar inte hunnit åtgärdas när arbetet skickades ut (ex. vis språkliga fel som leder till missförstånd, bortfallna hänvisningar, titlar i texten som inte finns med bland referenserna eller tvärtom).

Examinator ger därefter ordet till opponenten/opponenterna, som börjar med att göra en kort sammanfattning:

Vad handlar arbetet om? Vilket är syftet (huvudtemat) och vilka är problemen som syftet preciseras i? Vad sägs i bakgrunden till syftet/problemet? Vilken tidigare forskning kring detta tema tas upp? Vilket eller vilka teoretiska perspektiv förklaras och används i utvecklingsarbetet? Vilka metoder används för behovsanalys och genomförande? Vilka är resultaten av utvecklingsarbetet och utvärderingen?

Opponenten/ernas sammanfattning bör ha en beskrivande karaktär (alltså inte innehålla analyserande eller kritiska inslag). Därefter frågar opponenten/erna författaren/författarna om denna sammanfattning ger rätt åt arbetets innehåll. Författaren/na får kort svara.

Därefter börjar opponenternas granskning av arbetet:

Är syftet och problembeskrivningarna begripliga, logiska och analytiskt rimliga? Har syftet en grund i bakgrundsavsnittet och är denna bakgrund rimligt beskriven? Hur förhåller sig syfte och problemformulering till litteraturöversikten (tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter)? Finns det ett samband mellan litteraturöversikten och syfte/problembeskrivning? Saknas viktig litteratur i litteraturöversikten? Ges den litteratur som tas upp en rättvis behandling? Är det teoretiska perspektivet rimligt? Är det teoretiska perspektivet riktigt förstått och tillämpat med avseende på det utvecklingsarbete som görs? Är metoderna för behovsanalys väl valda och väl tillämpade? Är metoderna för genomförandet (idégenerering, ev. produktutveckling, dokumentation, presentationsmaterial, utvärdering etc. väl valda och väl tillämpade? Finns det i arbetet en medvetenhet om svårigheter som hänger samman med metoder som använts? Finns det en medvetenhet om svårigheter relaterat till användares utsagor som samlats in eller valts ut och ligger till grund för utformningen?

Finns det en koherens i arbetet? (Alltså hänger bakgrund, problemformulering, litteraturöversikt, olika teoretiska perspektiv, behovsanalys, projektdesign, genomförande, dokumentation och utvärdering ihop?) Fundera över: Har delarna ett innehållsligt logiskt samband eller är detta samband svagt eller bristfälligt? Är till exempel problemformuleringen inte kopplad till litteraturöversikten? Saknas för genomförandet en teoretisk medvetenhet? Hur överensstämmer problemet med utvecklingsarbetets resultat?

Formalia: Finns det stöd för de påstående som görs i texten med hjälp av referenser och källhänvisningar? Har dessa källor behandlats på ett övertygande och trovärdigt sätt? Är referenserna tekniskt riktigt gjorda med en systematiskt tillämpad användning av APA-systemet. Är meningar grammatiskt riktiga och ord riktigt stavade? Är styckindelningen i texten motiverad? Är övergången mellan stycken förståelig med hjälp av textövergångar? Är syftningar av olika slag i texten begripliga? Är texten klart skriven och har en tydlig argumentation? Är rubriksättningen begriplig och logisk? Är referenslistan riktigt gjord?

  • I slutet ger examinator möjlighet för andra närvarande att ställa frågor om det arbete som ventileras.
  • Ventileringen avslutas med att examinator gör en kort muntlig sammanfattning av starka och svaga sidor i arbetet. Betyg ska inte meddelas offentligt vid ventileringen.

Betyg kan meddelas antingen efter ventileringen eller någon eller några dagar efter denna, tillsammans med information om vilka kompletteringar examinatorn anser nödvändiga för att arbetet ska kunna godkännas.

Ytterligare Information

Ingen information tillagd

Kursansvarig

Lärare

Examinator

Fakta om kursomgång

Kursen ges av

ITM/Lärande

Undervisningsspråk

Svenska

Kursomgång

VT 2022-1 (Startdatum 2022-06-13, Svenska)

Kontakter

Kursansvarig

Lärare

Examinator