Miljöpåverkan av digitalisering i byggnader
Klimatförändringar och strävan efter att skydda miljön har riktat uppmärksamheten mot byggsektorn för att minska dess miljöpåverkan. Framstegen inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) har gett många möjligheter för digitalisering inom byggsektorn för att förbättra verksamheten och processerna. Bland tillämpningar av digitalisering i byggnader finns ökad effektivitet i ytanvändning, byggnadsautomation, energihantering, efterfrågerespons, beteendeförändringskampanjer och förutsägande underhåll. I takt med att IKT blir mer kostnadseffektivt och anpassningsbart dyker det hela tiden upp nya tillämpningar av digitalisering i byggnader.
Titel: Miljöpåverkan av digitalisering i byggnader
Ansvarig forskare:
Göran Finnveden
Motpart:
Bengt Dahlgren
,
KTC Product AB
,
Botrygg AB
,
Einar Mattsson AB
,
Swegon Operations AB
Finansiär:
Formas
Period: 2024-08-01 – 2028-07-31
Digitalisering inom byggsektorn främjas ofta för att den antas kunna minska miljöpåverkan och ha en positiv effekt på den hållbarhet utveckling. Sådana påståenden görs dock ofta utan ett holistiskt synsätt på både positiva och negativa effekter av IKT-lösningar. Livscykelanalyser (LC A) bedömer miljöpåverkan av produkter och tjänster i alla faser och kan tillämpas på IKT-baserade digitala lösningar för att förstå deras negativa effekter tillsammans med deras fördelar. Digitalisering i byggnader möjliggörs av IKT som består av olika komponenter såsom sensorer, anslutnings- och dataöverföringsdelar, nätverkssystem, datalagringssystem och manöverenheter. Dessa komponenter har miljöavtryck som kan relateras till olika livscykelfaser såsom tillverkning av enheter och komponenter, deras användning och även deras bortskaffande. LC A-metodik avslöjar miljöavtrycken tillsammans med fördelarna vilket kan ge en bättre förståelse för deras övergripande effekter.
Det finns många studier i den vetenskapliga litteraturen om effekterna av olika systemdesigner och konfigurationer på den tekniska prestandan hos IKT-lösningar. Men designen och konfigurationerna kan också spela en viktig roll för deras miljöprestanda, som sällan analyseras. Dessa konfigurationer kan relateras till vissa komponenter i de digitala lösningarna. Till exempel kan sensorerna ställas in för att sampla in data baserat på vissa händelser eller på vissa intervall, vilket påverkar deras hårdvara, deras energianvändning och datavolym. Ett annat exempel är anslutningen eftersom användningen av trådbundna eller trådlösa sensorer orsakar förändringar i sensorernas hårdvara och dataöverföringskomponenter. Dessutom leder olika metoder relaterade till datahantering till användningen av olika hårdvara och komponenter med olika fotavtryck relaterade till deras produktions-, drift- och bortskaffandefaser. Dessa metoder är relaterade till användningen av lokala eller molnbaserade servrar för datalagring, varaktighet för lagring av data, dataval för långtidslagring, etc.
Detta projekt syftar till att utvärdera olika digitala lösningar i byggnader för att identifiera och analysera de faktorer av systemkonfiguration och design som kan påverka deras miljöprestanda. Detta projekt genomförs i samarbete med flera partners från akademi och industri vilket ger en unik möjlighet för att få tillgång till de kommersiella IKT-lösningarna och deras komponenter och verkliga fall med fungerande IKT-lösningar. Den befintliga fysiska infrastrukturen i fallstudiebyggnader gör det möjligt att undersöka en mängd olika IKT-lösningar med olika applikationer och olika design och konfigurationer. De viktiga faktorerna för systemdesign och konfigurationer som kan påverka miljöpåverkan från IKT-lösningarna identifieras utifrån litteraturgenomgången, intervjuer med professionella och observationer av operativsystemen. De identifierade faktorerna undersöks i fallstudier genom att tillämpa LC A-metodik. Effekterna av att ändra design och konfigurationer på miljöpåverkan av IKT-lösningarna undersöks tillsammans med deras tekniska prestanda som gör det möjligt att skräddarsy lösningarna för specifika funktioner. Analyserna tar hänsyn till olika effektkategorier för att förstå deras avvägningar avseende olika systemkonfigurationer. Projektet kommer att utveckla riktlinjer till produkt- och systemutvecklare om de viktiga aspekter som de bör ta hänsyn till när de designar och utvecklar IKT-lösningar. Dessutom är resultaten användbara för fastighets- och anläggningsförvaltare och byggherrar för att fatta optimala beslut när de antar IKT-lösningar för att uppfylla kraven på systemprestanda och miljöhänsyn.