SE2126 Materialmekanik 9,0 hp

Material Mechanics

  • Utbildningsnivå

    Avancerad nivå
  • Huvudområde

  • Betygsskala

    A, B, C, D, E, FX, F

Kurstillfällen/kursomgångar

HT19 Mat.mek. för programstuderande

HT18 Mat.mek. för programstuderande

Lärandemål

Den snabba utvecklingen av nya material leder till ett behov av mer avancerade beskrivningar av det mekaniska beteendet hos dessa material vid olika längd skalor. Numeriska verktyg, t. ex. finita elementmetoden, gör det också möjligt att använda dessa komplicerade materialmodeller (konstitutiva modeller) när mekaniska problem skall lösas. Kursens mål är att ge studenten både teoretisk och praktisk kunskap om ett stort antal konstitutiva modeller för beskrivning av olika typer av material.

Efter avslutad kurs skall deltagaren kunna

  • använda tredimensionella materialmodeller för anisotrop elasticitet, icke mekaniska töjningar, plasticitet, viskoplasticitet, krypning, viskoelasticitet, skadeutveckling i analytiska uppskattningar och i finita elementberäkningar.
  • värdera de använda modellernas tillämpbarhet i praktisk användning.
  • förstå kopplingen mellan mikromekanisk modellering och tredimensionella materialmodeller.
  • med hjälp av finita elementberäkningar eller analytiska uppskattningar kunna beräkna styvheter för laminat, partikelkompositer och material med mikrosprickor och material med periodisk mikrostruktur.
  • uppskatta spänningar och töjningar i inneslutningar.

Kursens huvudsakliga innehåll

I kursen presenteras de praktiskt mest viktiga materialmodellerna för mekaniska beräkningar. Konsekvenser för finita elementberäkningar behandlas för varje materialmodell. Egenskaper hos materialmodellerna analyseras dessutom med förenklade analytiska metoder.

Behörighet

SE1025 FEM för ingenjörstillämpningar eller motsvarande.
SE1025 kan läsas parallellt med SE2126 under första perioden på hösten.

Rekommenderade förkunskaper

Grundkurs i hållfasthetslära SE1010, SE1020, SE1055 eller motsvarande kurs.

Litteratur

Gudmundson, P. Material Mechanics, KTH Hållfasthetslära, 2004.

Gudmundson, P. Material Mechanics Exercises with Solutions, KTH Hållfasthetslära, 2004.

Handbok och formelsamling i Hållfasthetslära, KTH Hållfasthetslära, 1998.

Examination

  • LAB1 - Laboration, 3,0, betygsskala: P, F
  • TEN2 - Tentamen, 4,5, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
  • ÖVN1 - Inlämningsuppgifter, 1,5, betygsskala: P, F

Krav för slutbetyg

Skriftlig tentamen (TEN2; 4,5 hp)
Godkända inlämningsuppgifter (ÖVN1; 1,5 hp)
Laboration (LAB1; 3 hp)

Ges av

SCI/Hållfasthetslära

Examinator

Per-Lennart Larsson <plla@kth.se>

Peter Gudmundson <petergu@kth.se>

Påbyggnad

Högre kurser i hållfasthetslära.

Versionsinformation

Kursplan gäller från och med HT2007.
Examinationsinformation gäller från och med HT2007.