Kursinnehåll

I kursen presenteras de praktiskt mest viktiga materialmodellerna för mekaniska beräkningar. Konsekvenser för finita elementberäkningar behandlas för varje materialmodell. Egenskaper hos materialmodellerna analyseras dessutom med förenklade analytiska metoder.

Lärandemål

Den snabba utvecklingen av nya material leder till ett behov av mer avancerade beskrivningar av det mekaniska beteendet hos dessa material vid olika längd skalor. Numeriska verktyg, t. ex. finita elementmetoden, gör det också möjligt att använda dessa komplicerade materialmodeller (konstitutiva modeller) när mekaniska problem skall lösas. Kursens mål är att ge studenten både teoretisk och praktisk kunskap om ett stort antal konstitutiva modeller för beskrivning av olika typer av material.

Efter avslutad kurs skall deltagaren kunna

• använda tredimensionella materialmodeller för anisotrop elasticitet, icke mekaniska töjningar, plasticitet, viskoplasticitet, krypning, viskoelasticitet, skadeutveckling i analytiska uppskattningar och i finita elementberäkningar.
• värdera de använda modellernas tillämpbarhet i praktisk användning.
• förstå kopplingen mellan mikromekanisk modellering och tredimensionella materialmodeller.
• med hjälp av finita elementberäkningar eller analytiska uppskattningar kunna beräkna styvheter för laminat, partikelkompositer och material med mikrosprickor och material med periodisk mikrostruktur.
• uppskatta spänningar och töjningar i inneslutningar.

Kursupplägg

Ingen information tillagd

Särskild behörighet

SE1025 FEM för ingenjörstillämpningar eller motsvarande.
SE1025 kan läsas parallellt med SE2126 under första perioden på hösten.

Rekommenderade förkunskaper

Grundkurs i hållfasthetslära SE1010, SE1020, SE1055 eller motsvarande kurs.

Utrustning

Ingen information tillagd

Kurslitteratur

Gudmundson, P. Material Mechanics, KTH Hållfasthetslära, 2004.

Gudmundson, P. Material Mechanics Exercises with Solutions, KTH Hållfasthetslära, 2004.

Handbok och formelsamling i Hållfasthetslära, KTH Hållfasthetslära, 1998.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

Betygsskala

A, B, C, D, E, FX, F

Examination

• LAB1 - Laboration, 3,0 hp, betygsskala: P, F
• TEN2 - Tentamen, 4,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• ÖVN1 - Inlämningsuppgifter, 1,5 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Övriga krav för slutbetyg

Skriftlig tentamen (TEN2; 4,5 hp)
Godkända inlämningsuppgifter (ÖVN1; 1,5 hp)
Laboration (LAB1; 3 hp)

Möjlighet till komplettering

Ingen information tillagd

Möjlighet till plussning

Ingen information tillagd

Examinator

Peter Gudmundson

Etiskt förhållningssätt

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Kurswebb

Ytterligare information om kursen kan hittas på kurswebben via länken nedan. Information på kurswebben kommer framöver flyttas till denna sida.

Ges av

SCI/Hållfasthetslära

Huvudområde

Ingen information tillagd

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Påbyggnad

Högre kurser i hållfasthetslära.