Matematiker tror på lagarbete
Att kunna göra skillnad. Det är drivkraften för Svante Linusson, matematikprofessor, som även haft en politisk karriär parallellt med den akademiska.
– Det handlar både om när studenter lär sig och när den där cykelbanan jag slagits för blir verklighet, säger han.
Han har nära till skratt och utstrålar en pojkaktig iver. Den som besöker Svante Linusson på matematiska institutionen välkomnas med ett varmt leende. Uppenbarligen trivs han med lärarjobbet på KTH.
– Att få undervisa, ha kontakt med studenter, förklara och upptäcka att de lär sig är det bästa. Många studenter på KTH är väldigt duktiga också, vilket gör det extra kul, säger han.
Samtidigt är matte ett ämne som många studenter bävar för. Svante Linusson menar att det viktigaste är att börja plugga i tid, inte veckan före tentamen. Matematik är ett språk som det gäller att lära sig att prata, säger han.
– Jag har haft jättemånga studenter som tycker att det är svårt, men så har de bestämt sig för att klara av det, satt sig ned och övat och övat och så har de klarat tentan.
Att starta omgående är också ett återkommande tema på kursutvärderingarna när studenterna ger råd till blivande studenter: Arbeta med materialet under hela kursen. Då blir det inte supersvårt i slutänden.
Räknestugor
En viktig del är räknestugorna, som leds av institutionens doktorander, där studenterna får pröva sina kunskaper. Om fler studenter deltog skulle tentaresultaten bli ännu bättre, tror Linusson, som betonar inlärningen som ett lagarbete.
– Oftast är vi smartare i grupp och bättre på att komma framåt tillsammans. Kanske kan alla lite vardera och då kan man diskutera sig fram till en lösning.
Svante Linusson kom till Stockholm och KTH i början av 1990-talet för en akademisk karriär i rekordfart. Han disputerade precis när han fyllt 26 och blev professor vid Linköpings universitet vid 30 års ålder, troligen som landets yngsta professor då, inräknat alla ämneskategorier.
Den politiska banan inleddes ungefär samtidigt. Främst var det de lokala miljöfrågorna som engagerade honom och bland annat resulterade i fler cykelbanor i Stockholms innerstad. Men mest känd är kanske Linusson som expert på politiska valsystem.
Finaste hedersbetygelse
Det började med att han i medierna uppmärksammade bristerna i det svenska systemet och varnade för att mandatfördelningen i riksdagsvalet 2010 kunde bli oproportionerligt. Sedan dess har han debatterat frågan otaliga gånger, suttit som sakkunnig i utredningar och förklarat valmatematik för svenska folket i radio, tv-studior och tidningar.
– Att som matematiker kunna vara med och påverka i så viktiga frågor är både roligt och en förmån, säger han.
Linusson tog även med sig valsystemet in i undervisningen. Och när det var som mest intensivt, i valet 2018, lät studenterna på datavetenskap sy upp ett tygmärke med hans porträtt som prydde deras overaller under de fem åren på KTH.
– Det är nog den finaste hedersbetygelse jag fått av några studenter.
Utveckling av AI
I sommarens EU-val är han själv en av kandidaterna med AI-frågor högst på sin agenda. Eftersom utvecklingen går snabbt och AI påverkar samhällets alla sektorer vill han se en större satsning på forskning inom området.
– EU behöver ta krafttag för att inte hamna i bakvattnet på USA. Men vi behöver också reglera bättre för att kunna styra utvecklingen åt rätt håll, säger Linusson.
Han tror att utökad forskning är svaret på hur man motverkar en utveckling av AI som eventuellt kan hota mänskligheten.
– Idag vet vi inte riktigt hur vi ska kunna förhindra en ”ond” utveckling, så det måste vi noggrant fundera på genom att utforska frågan.
Linusson står som trea på listan för ett parti som i dagsläget har två mandat i EU-parlamentet. Så hur sannolikt är det att han väljs in? Som matematikprofessor och expert på sannolikhetslära vill han gärna komma med ett välgrundat uttalande.
Efter en stunds bollande med siffror fram och tillbaka kommer svaret:
– 42,5 procents chans, säger han och ler.
Text: Christer Gummeson