Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Utförda aktiviteter 2017

25 januari – Nordiska museet – Konståret 2017 inleddes med ett besök på Nordiska museet på Djurgården och utställningen Nordiskt ljus,

14 februari – Konstlotteri – Årliga dragningen i konstlotteriet.

15 februari – Magasin 9 – KTH Konstförening besökte Magasin 9 i Frihamnen och utställningen om Tutankhamuns grav och arkeologiska skatter från det forntida Egypten. En väldigt fin utställning som gav en unik inblick i Egyptens fantastiska guldålder.

21 februari – Årsmöte 2017 – Årsmötetföljdes av en föreläsning med Knut Knutsson, antikvitetsexpert från Uppsala auktionskammare, som föreläste om ”Trender inom antik- och konstvärlden idag” . Därefter årsfest på Brinellvägen 8.

4 april – Tapetmakeriet – Tapetmakeriet på Långholmen. Mats Qwarfordt tog emot oss i sin verkstad i ett kulturhus på Långholmen där han haft sin verksamhet i ca sju år. Mats berättade entusiastiskt om tapeter och olika tekniker för att återskapa gamla mönster. Vi fick se prov på tapeter från olika tidsperioder, allt från färgsprakande mönster till mer sofistikerade våder med dämpad färgskala. Längs väggarna fanns mängder med rullar av tapeter och bårder. Beställare av handtryckta tapeter är privatpersoner men även museer och gamla slott och herresäten.

27 april – Prins Eugens Waldemarsudde – Guidad visning av vårens stora utställning med verk av Joan Miró (1893-1983), en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Vi fick se exempel på poetiskt visionära målningar, skulpturer, teckningar, textila verk, grafiska blad och affischer som valts ut med särskilt fokus på den konstnärliga arbetsprocessen och konstnärens sociala engagemang.

17 maj – Fotorama – En kväll med fotografi på agendan. Galleriet med inriktning på fotokonst hade bjudit in fotografen Jan Fridlund, professor emeritus på Konstfack, som berättade om sitt liv och visade fotografier som han tagit under sin långa karriär. Jan beskrev intressanta episoder ur sitt liv och hur teknikutvecklingen inom området gett fotografen nya möjligheter att skapa fotokonst.

14 juni – Årets sommarutflykt till konstnärsmuseet Bror Hjorts Hus – Bror Hjort (1894-1968) är en av 1900-talets främsta svenska konstnärer. Hans bostad och ateljé i Uppsala är fylld av målningar, skulpturer, reliefer och teckningar. Vi fick en mycket intressant visning av museets intendent Mattias Enström, som också gav oss inblick i Bror Hjorts liv både som privatperson och konstnär. Till museet hör också en konsthall där vi kunde se utställningen ”Nationernas konst – Stoltheter och hembygdsminnen” med konst från Uppsalas studentnationer. I museet fanns även en liten butik med böcker, vykort och inspirerande konstnärsmaterial. En trevlig avslutning på vårens aktiviteter.

14 september – Färgfabriken – Marianne Lindberg de Geers utställning ”Full speed ahead” på Färgfabriken. Utställningen gav oss en spännande bild av MLDG:s målningar, kollage, filmer, ljudverk och skulpturer. Bland annat fick vi se ”Jag tänker på mig själv”, där konstnären placerar in sig själv i historiska situationer och samtidigt ändrar bildens innebörd.

2 november – Herta Hillfons Museum – I det gamla badhuset på Skeppsholmen har Herta Hillfons Vänner skapat en kulturmötesplats tillägnad konstnären. Vi fick en guidad visning av utställningen ”Vardagens poesi” utformad av Cilla Jahn, konstregissör, konstkoordinator, föreläsare och författare. Hon arbetade tillsammans med Hertha Hillfon i 17 offentliga projekt.

12 december – Garnisonen på Östermalm – Höstens aktiviteter avslutades med en värmande visning av kvarteret Garnisonen på Östermalm under kunnig ledning av Birgitta Castenfors från Nationalmuseum. Det gamla kasernområdet förvandlades under 60-talet till ett modernt kontorsområde. Konsten är placerad både inomhus och på gårdarna. De fyra innergårdarna är ett gott exempel på offentlig konst under 1970-talet. Det blev en spännande visning med många intryck som inkluderade den fantastiska utsikten/vyn över Stockholm från en av takterrasserna. Vi fick också lära oss att det var här uttrycket ”flextid” myntades vid införandet av rörliga arbetstider för de anställda på 70-talet.