En utgångspunkt för denna kursär att man för att förståenergisystem i samhället måste betrakta dem som socio-tekniska system, som utöver de tekniska komponenternaäven består av organisationer som bygger, driver och underhåller dem och av institutionella ramar i form av formella och informella regelverk för vad olika aktörer får och inte får göra. Dessa regelverk påverkar i sin turägandestrukturer och organisationsformer. Den socio-tekniska utformningen av energisystem skiljer sig rätt väsentligt mellan olika länder, t.ex. USA där energisystem ofta kontrollerats av privata bolag medan kommunala och statliga bolag spelat en framträdande roll i många europeiska länder. Den skiljer sig ocksåmellan olika energisystem inom ett land, och förändras ocksåöver tiden. I många länder har en s.k. avreglering av viktiga energisystem genomförts under de tvåsenaste decennierna.

Kursens syfteär att lära studenterna att analysera energisystem som socio-tekniska system, hur de har etablerats, utvecklats och förändrats i det förflutna och hur de kan komma att förändras framöver. Det svenska innovationssystem inom energiområdet kommer att analyseras särskilt och de politiska och institutionella förhållanden som format detta. Ocksåsamspelet mellan energisystem i form av både konkurrens och samverkan kommer att analyseras.

Många energisystem har idag en transnationell karaktär, och stor tonvikt kommer ocksåatt läggas vid hur sammanflätningen och samordningen har skettöver nationsgränser. Vidare kommer geopolitiska konsekvenser av transnationella energisystem att studeras, t.ex. konflikterna kring Europas gasförsörjning och dess beroende av ryska (tidigare sovjetiska) gasleveranser.

Ett ytterligare syfteär att analysera energisystem pålokal nivå, och inte minst hur energianvändningen, särskilt i hushåll, har förändratsöver tid.

Kursen ges i form av föreläsningar och seminarier. Dessutom ingår textreflektioner och en uppsats.

Efter genomförd kurs skall studenten kunna:

- redogöra för hur energisystemen i Sverige och i världen har utvecklats till idag med fokus påaktörer, institutioner och politik.

- definiera, förklara och använda de teoretiska begrepp som presenteras i kursen, som exempelvis sociotekniskt system, innovationssystem m.m.

- formulera en samhällsvetenskaplig frågeställning inom energiområdet, disponera en undersökning, söka material i biblioteksdatabaser och skriva en uppsats där frågeställning och undersökning relaterar till varandra påett fruktbart sätt.

- komma med konstruktiv kritik på andras texter.

Årets upplaga av Energisystem i samhället innefattar både salsundervisning och digitala läraktiviteter. Examination sker dels löpande genom inlämningar och seminariedeltagande, dels i slutet av kursen genom färdigställandet av en individuell uppsats. Det graderade slutbetyget baseras till 100% på uppsatsen och hela kursen är därför uppbyggd på ett sätt som syftar till att träna dig i att skriva en uppsats av hög kvalitet inom fältet energisystem i samhället.

Salsföreläsningar: du förbereder dig för dessa genom att läsa den kurslitteratur som hör till tillfället (se det detaljerade schemat nedan), göra klart tillhörande textuppgifter (i Canvas) och går sedan på föreläsningen. OBS! Obligatorisk närvaro på föreläsningarna, som också kommer länka till inlämningsuppgifter.

Digitala lärmoduler: Dessa finns tillgängliga på Canvas. Varje modul består av

• en text om föreläsningsämnet;
• en övningsuppgift kopplad till texten (textuppgift);
• en eller flera kortare videoföreläsningar;
• inlämningsuppgifter kopplade till videoföreläsningarna.

I vissa fall kopplas föreläsningsfilmerna i Canvas till en extern sida, där inlämningsuppgifterna ligger inbäddade i själva filmen. Använd alltid länken i Canvas för att få tillgång till materialet. Vi använder oss i denna kurs ofta av ett digitalt verktyg som kallas Nearpod. När du i verktyget uppmanas skriva in ditt namn är det viktigt att du anger ditt fulla namn som det står i Canvas, så att dina resultat kan kopplas tillbaka till dig på rätt sätt. I vissa fall kan uppgiften vara att bidra till ett diskussionsforum på Canvas.

Seminarier: En mycket viktig del av kursen är seminarierna, som till antalet är fyra. Obligatorisk närvaro gäller på dessa och du förväntas delta aktivt! Du behöver också förbereda dig – läs instruktionerna i Canvas noggrant om förberedelseuppgifter! Seminarierna hålls i sal i grupper om 15-20 studenter. Lärarna delar in er i grupper i samband med kursstart. Vid seminarierna diskuterar du texter, skrivteknik och din egen uppsats med seminarieledare och kurskamrater. Vi går igenom moment som kritiskt läsande, argumentation och källkritik, samtidigt som du får möjlighet att diskutera energisystem och tillämpa begrepp som du har hört på föreläsningar. Alla seminarierna kräver att du har lämnat in obligatoriska förberedelseuppgifter absolut senast klockan 10.00 dagen innan seminariet via Canvas. Du kan inte delta i seminariet om du inte lämnar in uppgiften i tid.

Du måste närvara vid alla seminarier. Om du behöver byta grupp, se då till att hitta någon i en annan grupp som är beredd att byta med dig och kontakta oss i förväg, absolut senast klockan 10.00 dagen innan seminariet, via energi-samhalle@kth.se. Det är viktigt att du försöker hitta någon att byta med och gör det i god tid, eftersom vi måste dela in alla studenter i diskussionsgrupper och ge er tillgång till varandras uppgifter i förväg.

Om du av någon anledning trots allt skulle missa en föreläsning eller ett seminarium, behöver du kompensera för detta med en extrauppgift som kommer vara mer krävande att göra än att delta på föreläsningen/seminariet. Kontakta oss via energi-samhalle@kth.se för detaljer.

Detaljerad beskrivning av upplägget för varje seminarium med förberedelseuppgifter hittar du på Canvas.

Uppsats: Under kursens gång ska du skriva en egen, individuell uppsats. Uppsatsen skall ta formen av en längre argumenterande text på temat energisystem i samhället. Tidsmässigt kan den handla om nutid eller dåtid (eller om hur dåtiden blev till nutid!). Men även om du skriver om nutiden måste uppsatsen innehålla någon form av historiskt perspektiv. Du kan t.ex. skriva om den historiska uppkomsten av ett nytt energisystem, eller av en viktig ny komponent eller delsystem. Det kan också handla om ett viktigt politiskt beslut som påverkat något energisystem, eller om ett energisystems koppling till samhällsstrukturer, samhällsproblem och samhällsförändring. Du kan skriva om hur energipolitiken utvecklats, men glöm då inte bort systemperspektivet! Du kan välja om du vill skriva om utvecklingen i Sverige eller utomlands. Du ska analysera energisystemens samhälleliga dynamik och utveckling utifrån teorier om sociotekniska system. Du måste referera till och använda dig av ett eller flera teoretiska begrepp som nämnts i kurslitteraturen och/eller på föreläsningar/moduler för att stödja dina resonemang och din argumentation. För att hitta relevant information om det tema eller fall du valt att skriva om kommer du också behöva ta hjälp av andra källor.

Din uppsats utgör grunden för ditt betyg för hela kursen. Det är därför extra viktigt att du bekantar dig med de specifika bedömningskriterier som du hittar längre ned här i kurs-PM. Uppsatsen ska inte överskrida 2000 ord, exklusive referenser och litteraturlista. Du behöver inte skriva något ”abstract”. Du hittar mer detaljerade råd och instruktioner för uppsatsskrivning på Canvas.

Vi arbetar med uppsatsen genom olika moment i kursen:

• Vid det andra seminarietillfället diskuterar du din uppsatsplan med dina kurskamrater. Under seminariets gång tränar du på formulering av forskningsfrågor och du får finslipa din egen forskningsfråga i diskussionerna. Uppsatsplanen lämnas in klockan 10 dagen innan via Canvas.
• Källor. Vid det tredje seminarietillfället arbetar du med olika typer av källor relaterade till din forskningsfråga. Vi diskuterar också källkritik.
• Utkast till färdig uppsats. Vid det fjärde seminarietillfället diskuterar du ditt första uppsatsutkast i små grupper. Du ska också ge konstruktiv feedback på dina kurskamraters uppsatsutkast. I din feedback ska du särskilt granska hur bra kamratens uppsats motsvarar de bedömningskriterier vi jobbar med och om möjligt ge goda råd för hur hon eller han kan nå ett högre betyg. Du redovisar dina kommentarer i seminariet muntligt, men för att vi ska se att du har fullgjort denna uppgift måste du också lämna in dina kommentarer på Canvas. OBS! Uppsatsutkastet måste vara minst 1000 ord långt (exkl. referenser och källförteckning) och skall lämnas in absolut senast klockan 10 dagen innan via Canvas.
• Slutversionen av din uppsats lämnar du in via Canvas senast måndag 10 januari 2022. Till samma datum måste du även ha gjort klart samtliga inlämningsuppgifter!

Sen inlämning vid något av ovan nämnda tre uppsatsrelaterade seminarietillfällen leder till att ditt slutliga uppsatsbetyg sänks med ett betygssteg (från A till B, från B till C osv. – ett minussteg för varje försening)!

Om du har frågor om uppsatsskrivning, ställ dem via diskussionsforumet på Canvas.

Föreläsning: Introduktion till kursen och dess centrala idéer

Tid: Måndag 1 november kl. 10.15-12.00

Plats: V3

Lärare: Per Högselius

Vad går kursen ut på? Vad innebär det att analysera energisystem som sociotekniska system? En genomgång av kursens mål och olika moment: föreläsningar, moduler, seminarier, uppsats – och bedömningskriterier.

Att läsa (kan göras före eller efter föreläsningen):

• Jane Summerton, ”Stora tekniska system: En introduktion till forskningsfältet”. I: Blomkvist, P. & Kaijser, A. (red), Den konstruerade världen: Tekniska system i historisk perspektiv (Stockholm, 1998).
• När du har läst Summertons text går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Modul: Systemperspektivet

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Per Högselius

Modulen är indelad i tre delar. Del 1 handlar om energisystemens allmänna uppbyggnad i teknisk mening och knyter an till den kurs i energisystem som lästs tidigare. I del 2 går vi över från teknisk till socioteknisk systemanalys. Här noterar vi att energisystem har stora likheter med andra s.k. infrasystem, samt diskuterar teoribildningen kring s.k. stora (socio)tekniska system. I del 3 fortsätter vi genom att studera maktförhållandena inom energisystemen. Varje moduldel består av en videoföreläsning och en tillhörande inlämningsuppgift.

Att läsa:

• Arne Kaijser, I fädrens spår. Den svenska infrastrukturens historiska utvecklings och framtida utmaningar. (Carlsson, Stockholm, 1994), kapitel 2, 3 och 4.
• När du har läst dessa kapitel går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Seminarium 1

Grupp 1: 10/11 kl. 13.15-15.00, sal L21, lärare Siegfried Evens      

Grupp 2: 10/11 kl. 13.15-15.00, sal L22, lärare Timos Karpouzoglou

Grupp 3: 10/11 kl. 15.15-17.00, sal L31, lärare Siegfried Evens

Grupp 4: 10/11 kl. 15.15-17.00, sal L44, lärare Timos Karpouzoglou

Att läsa inför seminariet:

• Hughes, Thomas P, “The Dynamics of Technological Change: Reverse Salients, Critical Problems and Industrial Revolutions“. In Dosi et al. (eds). Technology and Enterprise in a Historical Perspective (Clarendon Press, Oxford, 1992).
• Per Högselius & Arne Kaijser, När folkhemselen blev internationell, kapitel 2, ”Elsystemets tillväxtepok” (SNS Förlag, Stockholm, 2007).

Förberedelseuppgift (obligatorisk!): Gör en skriftlig analys av båda texterna. I textanalysen ska du identifiera båda texternas huvudsakliga ”teser” (påståenden) och bedöma huruvida författarna lyckas underbygga sina teser med relevanta och rimliga argument. Textanalysen (som alltså skall behandla BÅDA texterna) ska vara 300-700 ord lång. Textanalysen MÅSTE lämnas in via Canvas ABSOLUT SENAST kl. 10.00 dagen innan seminariet.

Modul: Energi ur ett användarperspektiv

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Kati Lindström

Här diskuterar vi hur energianvändningen har förändrats över tid, med särskild betoning på hushållens energianvändning och hur denna har förändrats bl.a. till följd av införandet av en mängd hushållsapparater. Vi diskuterar också hur energi och teknik kan användas för samhällsplanering. Varje moduldel består av en videoföreläsning och en tillhörande inlämningsuppgift.

Att läsa:

• Boel Berner, ”Det amerikanska hemmet möter ’folkhemmet’. Teknik och politik i det svenska hushållsarbetets modernisering.” I: Simonsen, Dorthe Gert & Vyff, Iben (red.), Amerika og det gode liv. Materiel kultur i Skandinavien i 1950’erne og 1960’erne. (Syddansk Universitetsforlag, 2011, s. 101–118)
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Föreläsning: Det långa perspektivet

Tid: 17 november kl. 15.15-17.00

Plats: V3

Lärare: Arne Kaijser

Hur har energisystemen förändrats i ett långt tidsperspektiv? Och hur har den första, andra och tredje industriella revolutionen påverkat energianvändningens utveckling internationellt och i Sverige? OBS! Obligatorisk närvaro på föreläsningen, som också kommer länka till en inlämningsuppgift (separat från läsuppgiften nedan).

Att läsa:

• Arne Kaijser och Astrid Kander, ”Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv” (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6550-8.pdf).
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Seminarium 2: Från uppsatsämne till forskningsfråga

Grupp 1: 22/11 kl. 08.15-10.00, sal Hjärne (KTHB), lärare Per Högselius                     

Grupp 2: 22/11 kl. 08.15-10.00, sal Rinman (KTHB), lärare Timos Karpouzoglou

Grupp 3: 22/11 kl. 10.15-12.00, sal Hjärne (KTHB), lärare Per Högselius

Grupp 4: 22/11 kl. 10.15-12.00, sal Rinman (KTHB), lärare Timos Karpouzoglou

I det andra seminariet diskuterar vi vad som är en bra forskningsfråga och tittar på de konkreta forskningsfrågor som ni planerar att ta upp i era uppsatser. Seminariet hålls i två delar: i den första halvan är ni indelade i tematiska grupper och diskuterar förslag till alternativa forskningsfrågor som ni kan komma på inom ett tema; i den andra halvan diskuterar ni era egna forskningsfrågor i små grupper.

Att läsa inför seminariet:

• James Morton Turner, “Following the Pb: An Envirotechnical Approach to Lead Acid Batteries in the United States,” Environmental History 20 (2015): 29–56
• Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, m.fl. Kapitel 2 och 3 i Motorspriten kommer! En historia om etanol och andra alternativa drivmedel, s. 19-42.

Förberedelseuppgifter (obligatoriska!):

• Identifiera författarnas forskningsfrågor i de båda ovan nämnda texterna. Hur har författarna valt att avgränsa sitt ämne? Har de sedan verkligen besvarat de ställda forskningsfrågorna? Hur har de gjort det? Ta anteckningar och ha de med dig under seminariet. Du behöver inte ladda upp dina svar.
• Gör en uppsatsplan! Obligatoriskt! Uppsatsplanen skall innehålla följande:
  • Beskrivning av det ämne du tänker skriva om. Argumentera för att det är ett viktigt ämne.
  • Föreslå tre tänkbara forskningsfrågor (målet är att sedan välja ut en av dessa).
  • Beskriv vilka källor du skulle kunna använda för att besvara forskningsfrågorna.
  • Skicka in uppsatsplanen via Canvas senast kl. 10.00 dagen innan seminariet.

Föreläsning: Hur hållbar är förnyelsebar energi? Jakten på kritiska metallerna.

Tid: Onsdag 24 november kl. 15.15-17.00

Plats: V3

Lärare: Hanna Vikström

I denna föreläsning undersöker vi problemen med förnyelsebara energisystem. Genom en omställning till ”grön energi” minskar vi beroendet av kol, olja och vatten för energiproduktion men vi blir istället beroende av kritiska metaller, t.ex. litium från Sydamerika, sällsynta jordartsmetaller från Kina och kobolt från Kongo för att tillverka batterier, solceller och vindkraftverk. Hur påverkar detta beroende politiken, nationellt och internationellt? Kan företag som Northvolt säkerställa att det finns tillräckligt med t.ex. litium för att framställa batterier till framtidens elbilar? OBS! Obligatorisk närvaro på föreläsningen, som också kommer länka till en inlämningsuppgift (separat från läsuppgiften nedan).

Att läsa:

• Lawrence Wright, 2010. “Lithium Dreams: Can Bolivia become the Saudi Arabia of the electric-car era?” The New Yorker Magazine, March 22, 2010. https://www.newyorker.com/magazine/2010/03/22/lithium-dreams
• Roopali Phadke, 2018. “Green energy futures: Responsible mining on Minnesota’s Iron Range.” Energy Research & Social Science 35: 163-173.
• När du har läst de båda texterna går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift. Ingen formell deadline, men du kommer tjäna på att göra klart uppgiften så tidigt som möjligt!

Modul: Energi och geopolitik

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Per Högselius

Jordens energiresurser är ojämnt fördelade och många energisystem är i hög grad transnationella med flöden som passerar många gränser från ursprungskällan till den slutliga konsumenten. Hur har energiimporterande länder försökt säkra sin energiförsörjning, och hur har energiexportörer använt sina resurser som maktmedel? Modulen består av tre delar, med tillhörande övningsuppgifter kopplade till de inspelade föreläsningarna.

Att läsa:

• Arne Kajser & Per Högselius, “Under the Damocles Sword: Managing Swedish energy dependence in the twentieth century”, Energy Policy 126 (2019), 157-164.
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Seminarium 3: Källkritik

Grupp 1: 1/12 kl. 13.15-15.00, sal L21, lärare Per Högselius           

Grupp 2: 1/12 kl. 13.15-15.00, sal L22, lärare Timos Karpouzoglou

Grupp 3: 1/12 kl. 15.15-17.00, sal L21, lärare Per Högselius

Grupp 4: 1/12 kl. 15.15-17.00, sal L22, lärare Timos Karpouzoglou

Det tredje seminariet handlar om källkritik. Vi tittar närmare på hur olika aktörer i ett energisystem (t.ex. politiker, energibolag, energianvändare, frivilligorganisationer) talar om det de gör och hur olika typer av text (debattartiklar, vetenskapliga artiklar, inlägg på sociala medier osv.) presenterar informationen på olika sätt. Seminariet består av två delar: (1) övning med material som lärarna förberett; (2) presentation av dina egna källor som du tänkt använda i uppsatsen.

Läsuppgift: Ingen!

Förberedelseuppgift (obligatorisk!):

• Hitta fem olika typer av källor som kan hjälpa dig att besvara din valda forskningsfråga. Det kan vara allting från en akademisk artikel, ett företags hemsida, en lag eller reglering, en populärvetenskaplig text, en intervju med en huvudperson, en debattartikel eller ett historiskt dokument. Analysera hur ditt ämne framstår i ljuset av dessa olika källor! Öva dig i att vara källkritisk: försök till exempel att förstå vilket syfte författaren/utgivaren har haft med källtexten. Hur skiljer sig syftena åt mellan olika källor? Hur påverkas texten av vilken position/status författaren/utgivaren har i samhället? Vilka slutsatser kan du dra på basis av de olika källorna? Vilka slutsatser kan du INTE dra?
• Lämna in din förberedelseuppgift via Canvas senast dagen innan seminariet klockan 10.00.

Modul: Kärnkraftens historia och framtid

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Per Högselius & Siegfried Evens

Kärnkraften är kanske den märkligaste av alla energikällor i världen, och den i särklass mest omdebatterade. Vilken roll kommer kärnkraften spela i framtidens svenska och internationella energisystem? Kommer den att kunna konkurrera med förnybara energikällor? För att kunna besvara dessa frågor behöver vi också blicka tillbaka på kärnkraftens mytomspunna och ytterst kontroversiella historia. Modulen består av två delar, med tillhörande övningsuppgifter kopplade till de inspelade föreläsningarna.

Att läsa:

• Maja Fjæstad and Thomas Jonter, “Between Welfare and Warfare: The Rise and Fall of the ‘Swedish Line’ in Nuclear Engineering”. In: Lundin, P.; Stenlås, N. & Gribbe, J. (eds.), Science for Welfare and Warfare: Technology and State Initiative in Cold War Sweden (Sagamore Beach, MA, Science History Publications/ USA, 2010.
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Modul: Vinnare och förlorare i energiomställningen

Tid: Du väljer själv

Plats: Digital/Canvas

Lärare: Timos Karpouzoglou

Globalt har man under senare år alltmer börjat diskuterat behoven av hållbara omställningar (”sustainability transitions”) i nyckelsektorer som energi. Detta har skapat nya typer av experimenterande på en nischnivå, och större involvering av slutanvändarna i olika energirelaterade tjänster. När nya aktörer börjar ta tekniska beslut kan detta dock även ge upphov till konflikter med traditionella aktörer som t.ex. stora energibolag och regeringar. I denna föreläsning tittar vi därför närmare på hållbarhetsomställningar som en socioteknisk arena där det finns både vinnare och förlorare, snarare än som en jämn spelplan där alla aktörer är jämlika och har samma förutsättningar.

Att läsa:

• Lee, Dasom, and David J. Hess, 2019, “Incumbent Resistance and the Solar Transition: Changing Opportunity Structures and Framing Strategies”, Environmental Innovation and Societal Transitions 33 (November): 183–95.
• När du har läst texten går du till Canvas för att lösa tillhörande textuppgift.

Seminarium 4: Diskussion av uppsatsutkast

Grupp 1: 15/12 kl. 13.15-15.00, sal Hjärne (KTHB), lärare Siegfried Evens           

Grupp 2: 15/12 kl. 13.15-15.00, sal Rinman (KTHB), lärare Timos Karpouzoglou

Grupp 3: 15/12 kl. 15.15-17.00, sal Hjärne (KTHB), lärare Siegfried Evens

Grupp 4: 15/12 kl. 15.15-17.00, sal Rinman (KTHB), lärare Timos Karpouzoglou

Läsuppgift: Ingen!

Förberedelseuppgift:

• Före det här seminariet måste du ha lämnat in (i tid!!) ett första utkast av din uppsats på Canvas. Utkastet skall vara minst 1000 ord långt (exkl. referenser och källförtedckning). Du ska också läsa två av dina kurskamratens uppsatsplaner och ge dem konstruktiv feedback med avseende på hur de kan förbättra sina texter och möta kursens bedömningskriterier.
• Du redovisar dina kommentarer för kurskamraterna muntligt under seminariets gång, men måste även ladda upp dina kommentarer på Canvas.

Kurslitteraturen är den som anges i det detaljerade schemat ovan. Litteraturen finns tillgänglig via Canvas.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

A, B, C, D, E, FX, F

• INL1 - Inlämningsuppgift, 4,0 hp, Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• INL2 - Inlämningsuppgift, 3,5 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Uppsats (INL1) och Tentamen (TEN1

Inlämningsuppgift ( INL1 )

Inlämningsuppgift ( INL2 )

Vid uppsatsskrivandet tillämpar vi nedanstående bedömningskriterier, som är kopplade till kursmålen ovan.

Du måste ha uppnått minst E på samtliga sju komponenter i matrisen för att få ett godkänt uppsatsbetyg. När du har uppnått detta bestäms sedan ditt slutbetyg av en sammanvägning (genomsnitt) av de sju delbetygen. För att exempelvis uppnå slutbetyg A krävs därmed att du har A på åtminstone 4 av de 7 delbetygen.

Om du av någon anledning absolut inte lyckas lämna in dina uppgifter i tid tar vi – motvilligt! – emot kompletterande inlämningar i efterhand. Kompletterande inlämningar rättas dock först tre veckor efter omtentaperioden i april, vilket innebär att dina kompletterande resultat kommer rapporteras först den 13 maj 2022, förutsatt att du lämnat in kompletteringarna senast vid omtentaperiodens slut 22 april 2022. Om du vill komplettera ännu senare gäller omtentaperioden i augusti och därefter nästföljande hösttermins ordinarie inlämningstider (i november-december 2022).

Plussning är också möjlig, och för detta gäller samma datum att förhålla sig till. 

OBS! Sen inlämning av seminarieuppgifter till något av seminarierna 2, 3 eller 4 leder till att ditt slutliga uppsatsbetyg sänks med ett betygssteg (ett minussteg för varje förenad inlämning)! Denna sänkning hänger kvar även vid plussning.

Om du av någon anledning trots allt skulle missa en föreläsning eller ett seminarium, behöver du kompensera för detta med en extrauppgift som kommer vara mer krävande att göra än att delta på föreläsningen/seminariet. Kontakta oss via energi-samhalle@kth.se för detaljer.

Resultat på kursen rapporteras senast tre veckor efter sista inlämningsdag för uppsats. Det innebär att dina resultat kommer att finnas i LADOK senast måndag 31 januari 2022, förutsatt att du lämnat in samtliga uppgifter i tid.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

HT19 gavs kursen i huvudsakligen fysisk variant med salsundervisning på samtliga föreläsningar och seminarier.

HT20 gavs kursen helt i digitalt format, utan salsundervisning, vilket innebar en större omarbetning av hela kursen.

HT21 ges kursen i hybridform, med delar i sal och andra delar digitalt, i övrigt inga större förändringar.