Björn Berggren

Björn Berggren är professor i företagsekonomi och sedan den första januari 2023 chef för skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Hans huvudsakliga forskningsintressen är finansiering av mindre företag och entreprenörskap, regional utveckling samt frågor kopplade till förmedling av fastigheter.

På KTH har Björn tidigare varit programansvarig för doktorsprogrammet i  samhällsbyggnad, som spänner över flera ämnen. Han har även varit programansvarig för kandidatprogrammen i fastighet och finans samt fastighetsutveckling med förmedling. Under de senaste 30 åren har han undervisat vid flera svenska universitet inom entreprenörskap, fastigheter, finansiering och marknadsföring.

Björn disputerade 2002 vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och blev befordrad till docent i tillämpad finansiell ekonomi vid KTH under 2011. I april 2018 blev han befordrad till professor i företagsekonomi vid KTH.

För närvarande är Björn Berggren framförallt aktiv i två olika forskningsprojekt som beskrivs nedan.

Företagande, finansiering och regional utveckling

Små och medelstora företag är mycket viktiga för svensk ekonomi då de står för en stor andel av den nya sysselsättningen i Sverige, utvecklar innovationer, samt bidrar till förnyelsen av näringslivet. För att mindre företag ska kunna spela dessa viktiga roller, förutsätts att de kan övervinna hinder och ta tillvara möjligheter på marknaden. Sedan tidigare är det känt att tillgång till finansiering och relevant kompetens tillhör de kritiska resurser som företag måste säkra på marknaden.

En tydlig trend på bankmarknaden under de senaste decennierna är att bankerna i allt högre grad hänvisar sina kunder till olika digitala lösningar och samtidigt stänger de lokala bankkontoren. Sedan början av 1990-talet har ungefär 75 procent av bankkontoren försvunnit, framförallt utanför storstadsområdena. Bankkontoren har fyllt och fyller en viktig funktion i den lokala finansiella infrastrukturen genom att samla information av olika slag om den lokala företagsamheten. En del av denna information är mjuk information som inte helt lätt kan inkorporeras i en kvantitativ kreditbedömning. Detta är problematiskt för företag i de tidiga utvecklingsstadierna som delvis saknar en historik att falla tillbaka på.

Resultaten från forskningsprojektet kring den förändrade finansiella infrastrukturen tyder på att i regioner där den finansiella infrastrukturen har monterats ned, startas det färre nya företag, något som på sikt är avgjort för den regionala utvecklingen.

Fastighetsmäklarrollens utveckling

Att köpa en bostad tillhör ett av de viktigaste finansiella beslut som en person eller ett hushåll gör, samtidigt är det ett beslut som kan vara förknippat med många känslor. En central aktör i processen att köpa en bostad är fastighetsmäklaren som i den svenska modellen har ett helhetsansvar, vilket är relativt unikt i ett internationellt perspektiv.

Resultaten från den forskning som har bedrivits inom forskargruppen har gett flera tydliga resultat. Mäklarrollen har förändrats över tid, där förändringar i teknik, inte minst utvecklingen av internet, medfört att transparensen ökat väsentligt på marknaden. Samtidigt kan det också konstateras att förändringar i professionens miljö, exempelvis ökade utbildningskrav, gjort att Sverige idag har några av världens mest välutbildade fastighetsmäklare. Vidare kan det konstateras att för att kunna fungera som mäklare krävs en hög grad av osäkerhetsacceptans, då yrket innebär att lönen till stor del är baserad på en rörlig del, vilket också uppfattas motiverande av många mäklare. Att ha rätt förväntningar på yrket skapar bättre förutsättningar ett hållbart yrkesliv, samtidigt kan det vara utmanande då det stora antalet TV-shower som handlar om fastighetsmäklare, inte nödvändigtvis är en realistisk beskrivning av detsamma.