Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Transport, Mobility, and Workplace Location

Models and Applications

Tid: On 2024-01-17 kl 09.30

Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/65407085609

Språk: Engelska

Ämnesområde: Transportvetenskap, Transportsystem

Respondent: Fatemeh Naqavi , Transport och systemanalys

Opponent: Professor Nathalie Picard, Université de Strasbourg, France

Handledare: Professor Muriel Beser Hugosson, Transport och systemanalys

Exportera till kalender

QC 20231218

Abstract

Analys av reseefterfrågan utgör en central komponent i transportstudier. Nödvändigkunskap för att utveckla och upprätthålla ett hållbart transportsystem, tillsammansmed lärdomar från tidigare forskning både globalt och lokalt, erhålls genom att studeraeffekterna av tidigare politik, undersöka framtida möjligheter och potentiella resultatutifrån en empirisk beskrivning av den nuvarande situationen. Målet med dennaavhandling är att använda stadsmodellering och beslutsstödsmetoder för att bidra tillkunskap som förbättrar beslutsfattandet för ett hållbart samhälle.

Tre av artiklarna i denna avhandling fokuserar på implementering och tillämpningav en dynamisk modell av mobilitet för prognostisering av efterfrågan och tillgänglighetpå till arbetsplatser, respektive kedjeresande. Denna ram formulerar mobiliteti ett et Markov-kedja-problem, vilken löses genom Bellman-ekvationen. Genom antagandetom IID Gumbel-feltermar kan modellen formuleras som en rekursiv logit,vilket återspeglar den dynamiska och riktade naturen av tid. Denna metod användsför att modellera en arbetsplatsvalmodell och tillgänglighet till arbete (Artikel 1), somtillämpas för arbetsplatsallokering i en scenarioplaneringsram för stadsutveckling meden syntetisk befolkning prognostiserad för 2040 (Artikel 3) samt en dynamisk modellför kedjerörelse med ett flexibelt antal resor i kedjan (Artikel 4). Arbetsplatsvalmodellenär unik eftersom den kopplar samman markanvändnings- och transportmodelleri en ram som är konsistent med den slumpmässiga nytto-maximeringsansatsen, samtidigtsom den respekterar individers framåtblickande beteende och tidens dynamiskaoch riktade natur. Denna ansats möjliggör utvärderingar av kontra-faktiska scenarieri Artikel 1 och i framtida arbetsplatsutveckling i Artikel 3 för att förstå konsekvensernaav arbetsplatsallokeringar under olika stadsplaneringsscenarier avseenderesebeteende, med implicerade frågor kring social segregation, arbetsplatsefterfråganoch fördelning av välfärd. I en kontext för kedjeresande (Artikel 4) erbjuder modellenflexibilitet när det gäller antalet resor i kedjan, vilket möjliggör skapandet av enlänkmellan kedjeresande, den marginella nyttan av tid och den marginella substitutionskvoten,inte bara för olika ändamål med resan, t.ex. arbete och fritid, utan ocksåför andra variabler i modellen , även utan schemaläggning, vilket är ett bidrag inomlitteraturen om kedjeresande och tidsvärdering.

En grundläggande aspekt av den metod som används i denna avhandling kretsarkring användningen av multivariata extremvärdesmodeller (MEV). I Artikel 2 utforskarvi dessa modeller mer i detalj och prövar en replikerad nästling, vilket intetillhör praxis inom området. Vi diskuterar detta förfaringssätt utifrån modellteoretiskutbytbarhet (exhcangeability). Denna ansats påminner om att hantera komplexitetenhos felstrukturen i MEV-modeller, samtidigt som man kan dra nytta av dess generalitet.

Restid och kostnader är bland de faktorer som påverkar samspel mellan transportoch markanvändning. I Artikel 5 behandlar vi denna interaktion genom att användaett naturexperiment för att undersöka ägare av gröna fordon och deras svar på avvecklingenav deras tidsvarierande undantag från trängselskatten i Stockholm genom jämförelseav data från 2012 och 2013, dvs. före och efter att denna policy implementerades.Resultaten visar en betydande minskning av det totala antalet gröna fordon sompasserade trängselstationerna 2013, samt en betydande övergång till icke-rusningstidför passage genom trängselstationerna 2013 jämfört med 2012.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-341014