Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Datorhistoria

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen våren 2015

OBS! På grund av flera och några sena avhopp så kommer här nytt oppositionsschema. Dessutom har oppostitionsseminarierna som låg 11 maj flyttats till 12 maj på grund av krock med MVK. Vi hoppas att detta inte ställer till det utan att ni får bra diskussioner och kan hjälpa varandra till bättre uppsatser.

Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik, period 4 2015, för årskurs 2.

Varför ska ingenjörer läsa historia? Jo, därför att det som har skett tidigare har betydelse för det som kan ske i framtiden. Ingenjörer ägnar sig åt att förvalta gammal teknik och utveckla ny. Utbildningen handlar mest om ny teknik och teknologer intresserar sig också mycket för ny teknik. Men samhället är fullt av framför allt gammal teknik. För att ny teknik ska kunna lyckas är det viktigt att förstå hur ny teknik blir gammal och hur den hänger ihop med det omgivande samhället. Det handlar det här momentet om.

Lärandemål

  • redogöra för några viktiga händelser i datorns och datalogins historia,

  • formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material,

  • utföra en begränsad datorhistorisk studie och presentera den muntligt och skriftligt.

Momentets upplägg

Uppgiften i momentet är skriva en uppsats vars resultat också presenteras muntligen. Uppsatsen skrivs i grupper om tre eller fyra och diskuteras först vid ett seminarium varefter den skrivs om och lämnas in för betygsättning. Redovisningen görs också i grupp inför ytterligare fem grupper. Den schemalagda tiden i momentet består av två föreläsningar, ett oppositionsseminarium och ett redovisningstillfälle.

Det är bara redovisningstillfället som är obligatoriskt. Oppositionsseminariet ger skötsamhetspoäng och är till för att ni ska kunna förbättra era uppsatser innan ni lämnar in dem. Föreläsningarna är också frivilliga. De ger förutom en introduktion till datahistoria också information om momentet som kan hjälpa er att få ett högre betyg.

Föreläsningarna

31 mars 2015, kl 9-12 i E1: Vad är datorhistoria? Perspektiv på datoriseringen, dess orsaker och konsekvenser. Datalogihistoria. Anteckningar första föreläsningen

14 april 2015, kl 10-12 i E1: Datorhistoria fortsättning. Hur skriver man en historisk uppsats med en relevant frågeställning? Anteckningar från andra föreläsningen

Uppsatsen

Omfång: Uppsatsen ska vara 3000 ord +- 10%. I den ska finnas en tydlig fråga i inledningen som uppsatsen också försöker besvara. Hur bra den går att besvara är föremål för bedömning och viktigt är hur frågan förhåller sig till det material som gruppen har valt.

Materialet för uppsatsen hämtas från projektet Från matematikmaskin till IT (ithistoria.se). Det var ett dokumentationsprojekt i datahistoria som genomfördes av Tekniska museet, Dataföreningen och KTH för ett antal år sedan. En sammanfattning av dokumentationsprojektet finns att ladda ner från Diva. Det finns 44 rapporter från olika vittnesseminarier och varje grupp väljer ett seminarium. Det får vara maximalt tre grupper per seminarium och först till kvarn gäller. 

Gruppdeltagarna och ämnet anmäls på listor anslagna på anslagstavlan utanför Viggos kontor (rum 4542, D-huset, plan 5) från 14 april klockan 13.00 till 20 april klockan 17.00.

I Rapp syns sedan vilken uppgift din grupp valt. Numreringen syftar på listan med vittnesseminarier.

Uppsatsen ska ha en tydlig och logisk disposition med en introduktion, en bakgrund, en diskussion eller redogörelse av själva materialet samt ett avsnitt med slutsatser. En sammanfattning är också bra och kan komma på slutet eller i början. I uppsatsen ska materialet redovisas genom en notapparat och konsekvens och noggrannhet är viktigt. Även språket är viktigt i bedömningen.

Förutom vittnesseminarierna kan ni också använda annat material. Dels finns det referenser i rapporterna som ni kan gå vidare med, dels kan ni hitta böcker, rapporter och resurser på följande sidor:

Oppositionsseminariet

OBS! På grund av flera och några sena avhopp så kommer här nytt oppositionsschema. Dessutom har oppostitionsseminarierna som låg 11 maj flyttats till 12 maj på grund av krock med MVK. Vi hoppas att detta inte ställer till det utan att ni får bra diskussioner och kan hjälpa varandra till bättre uppsatser.

En första version av uppsatsen ska senast tisdag 5 maj klockan 24 läggas upp i PDF på katalogen
/afs/nada.kth.se/misc/info/prosam13/datorhistoria/opposition
med filnamnet grupp-x.pdf där x är datorhistoragruppens nummer. Skriv gruppnumret men inte era namn i uppsatsen, så den blir anonym.

Vid oppositionsseminariet, som är schemalagt men inte lärarlett, ska ni hjälpa varandra att skriva bättre uppsatser. Vid varje oppositionsseminarium ska fyra grupper diskutera varandras uppsatser. Alla ska läsa alla fyra uppsatser, men det är bara en grupp som fått som huvuduppgift att leda opposition på en annan uppsats. Ni ska alltså inför övningen koncentrera er på den uppsats som ni utsetts till opponent till.

Under själva seminariet gör någon i opponentgruppen en kort presentation av uppsatsen. Därefter följer en diskussion där positiv och negativ kritik redovisas. Författarna i den andra gruppen ska för varje punkt ges tillfälle att försvara sig och kommentera kritiken. Fokus ska vara på fråga och material, diskussion, argumentation, slutsatser, etc. (Men språk också viktigt.) De som inte deltagit fyller i på slutet. Till sist lämnas kommenterat manuskript över. Varje opposition får ta drygt 20 minuter så att ni hinner fyra uppsatser på två timmar med en paus i mitten. Längst ner på den här sidan finns en utförligare instruktion för hur oppositionsseminariet kan gå till.

Oppositionsseminarierna är 11 maj kl 13-15 och 12 maj kl 10-12 och 13-15. Vilken tid just er grupp hamnar på återkommer vi till när vi delat in grupperna i större grupper. Oppositionsseminariet är inte obligatoriskt men det ger en skötsamhetspoäng. Om du inte kan delta är det viktigt att du meddelar det i god tid till Daniel Svensson (daniel.svensson@abe.kth.se) så att inte dina kamrater står utan opponent eller utan respondent.

Sammanfatta din grupps synpunkter på en halv A4-sida och lägg upp dokumentet senast 13 maj klockan 24 i PDF på katalogen
/afs/nada.kth.se/misc/info/prosam13/datorhistoria/sammanfattning
med filnamnet grupp-x.pdf där x är ert gruppnummer. Skriv först i sammanfattningen gruppnumren på er grupp och respondentgruppen samt namnen på dom i er grupp som deltog i oppositionsseminariet.
Sammanfattningen av gruppens synpunkter ger ytterligare en skötsamhetspoäng för varje gruppmedlem som deltog i seminariet.

Presentation

Redovisningsschema som en excelfil finns här.

Vid redovisningstillfället är det sex grupper som redovisar för varandra. Presentationerna ska vara 10 minuter långa och därefter finns plats för några frågor från publiken. ALLA i gruppen måste vara med i presentationen.

En bra presentation känner man ofta igen direkt även om man inte alltid kan säga varför. Att planera och öva i förväg ger alltid resultat. Var tydlig med slutsatserna. Se till att engagera publiken genom att tala med den och lägga er på rätt nivå. Gör slutsatserna intressanta genom att formulera er omsorgsfullt och engagera åhörarna. Dra inte över tiden.

Presentationerna är 1 juni kl 13-15, 15-17, 2 juni kl 13-15 och 3 juni kl 8-10, 10-12, 13-15, 15-17. Precis vilken tid som din grupp hamnar på syns i excelfilen här: redovisningsschema. Om du har förhinder någon av ovanstående tider ska du meddela Daniel Svensson (daniel.svensson@abe.kth.se) så försöker vi ta hänsyn till det när vi lägger schemat för presentationerna. OBS! Presentationerna är obligatoriska.

Senast klockan 24 den 8 juni 2015 ska slutversionen av uppsatsen läggas upp i PDF på katalogen
/afs/nada.kth.se/misc/info/prosam13/datorhistoria/slutversion
med filnamnet grupp-x.pdf där x är datorhistoragruppens nummer. Skriv både gruppnummer, e-postadresser och era namn i slutversionen av uppsatsen!

Utvärdering

En kort elektronisk utvärderingsenkät finns här. Vi ber att du fyller i den efter att du gjort din presentation.

Tryck här för att hämta utvärderingsenkäten:

Betygskriterier

För betyg E krävs att gruppen:

  • varit närvarande på obligatoriska kursmoment,

  • fullgjort obligatoriska uppgifter i momentet,

  • efter handledning kan formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material.

För betyg D krävs därtill att gruppen kan:

  • visa förståelse för sammanhangets betydelse för teknikutvecklin,

  • formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material.

För betyg C krävs därtill att gruppen kan:

  • analysera teknisk förändring och dess konsekvenser inom dataområdet i relation till det omgivande samhälle,

  • tydliggöra studiens slutsatser i en muntlig presentation.

För betyg B krävs därtill att gruppen kan:

  • förhålla sig kritiskt och i frågasättande till utsagor om teknisk förändring,

  • svara på muntlig kritik vid presentation av en studie.

För betyg A krävs slutligen också att gruppen:

  • kan diskutera tillförlitligheten hos olika information,

  • har kompletterat vittnesseminariet med ytterligare material.

Ansvarig för momentet är Nina Wormbs, nina@kth.se. Behjälplig vid oppositionsseminarierna och presentationerna samt med praktiska frågor är Daniel Svensson, daniel.svensson@abe.kth.se. Ytterligare lärare i momentet är Jan Kunnas, jan.kunnas@abe.kth.se, alla verksamma vid Avd för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, ABE.

Anvisningar till oppositionsseminarium

Distribuera er uppsats till de övriga senast det datum som kursledaren har meddelat. Det är viktigt för att alla ska ha möjlighet att hinna läsa. Ni ska läsa alla uppsatser i er grupp och kunna lämna konstruktiv kritik på alla, men koncentrera er på den uppsats som ni utsetts som opponent till. Sammanfatta era synpunkter till författaren på ca ½ A4-sida. Dessa kan räckas över vid seminariet och ska läggas upp på katalogen dagen efter för att ge skötsamhetspoäng.

Själva seminariet kan ta följande form:

  1. De som skrivit uppsatsen får möjlighet att först kommentera sin uppsats.

  2. Därefter ger opponenterna en kort presentation av uppsatsen. Här bör man ta upp t ex författarens syfte, tes, metod och slutsatser.

  3. Sedan följer en diskussion där opponenterna redovisar sin kritik (både positiv och negativ) av uppsatsen.
    Författarna ska för varje punkt ges tillfälle att försvara sig och kommentera kritiken. Kritiken ska framför allt gälla sådant som val av metod, källor, argumentation, slutsatser, etc. Man ska alltså inte fokusera på stavfel, styckesindelning, layout, mm om inte det på ett avgörande sätt har inverkat på läsningen av uppsatsen. (Eftersom även språket är betygsgrundande kan man kort kommentera det och sedan hänvisa till de kommentarer som finns i texten och överlämna den till författaren efter oppositionen.) Även läsvärdet kan kommenteras.
    Diskutera också urvalet av material och om det är lämpligt. Det är även möjligt att koppla uppgiften till betygsstegen och diskutera vilket steg uppsatsen kan tänkas ha nått.

  1. Om inte alla redan deltagit i diskussionen ska avslutningsvis även de övriga deltagarna ta upp sina centrala frågor och funderingar kring uppsatsen.

 

Lärare Viggo Kann skapade sidan 16 februari 2015

Viggo Kann flyttade sidan från Programsammanhållande kurs i datateknik (DD1390) 16 februari 2015

Lärare Viggo Kann ändrade rättigheterna 2 mars 2015

Kan därmed läsas av alla och ändras av lärare.
kommenterade 20 mars 2015

Hej jag har en fråga gällande källhanteringen vid användandet av andra källor än transkriberingen av vittnesseminarierna. Seminarierna formuleras i http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/vr-09-02.pdf som en gruppintervju. Seminariet sker mig veteligen inte under perioden som behandlas utan senare. Nu till frågan: Vilka typer av källor går att använda? Exempel: Vid en undersökning av synen på brott bland brittisk adel under tidigt 1800-tal. Finns är någon av dessa källor som är olämplig att använda även fast de bidrar till grundmaterial, formuleringen av metod etc? 

A 1:ahands: Intervju med person ur adeln i tidning.

B 2:ahands: Skribetenten tankar kring detta

C 3:ehands: En annan samtida skribents summering av tidigare analyser i ämnet

D 4:ehands: Senare skribents kritik av C utifrån informationen som har kommit till kunskapsfältet 

 Jag tänkte att det kunna vara givande att ha en diskussion kring detta då det inte diskuteras så mycket, återigen vad jag känner till, inom datateknik. Beslut ovan har olika följder på forskningfältet, men vilka? Så om någon har frågor så kan vi se hur data ser på metodiken inom forksningsfältet?

Assistent kommenterade 23 mars 2015

Hej Pontus och tack för din fråga,

Det stämmer att vittnesseminarierna är tillkomna senare. Det innebär att de saknar närhet i tid, eller inte möter samtidighetskriteriet som är ett av tre centrala källkritiska kriterier. Däremot kan man säga att de inte är tendensiösa (om man har gjort ett bra urval) och att (med samma förhoppning) de inte är beroende.

Men ditt exempel pekar på en kanske viktigare sak. Du ställer en fråga: vilken var synen på brott bland brittisk adel under tidigt 1800-tal? Den generella frågan om vilka källor man ska gå till styrs i hög utsträckning av vilken frågeställning man söker svar på.

Att använda bloggar som källmaterial skulle de flesta snart inse kanske inte är så klokt. De är ofta både tendensiösa och beroende och därtill sällan skrivna av experter på det de berör. Men om man är intresserad av att studera just denna genre är de förstås det givna källmaterialet. Eller om man vill studera sociala nätverk. Det finns säkert fler exempel. En sådan källkritik kallas ibland funktionell. Det finns ingen absolut källkritisk bedömning utan den relaterar hela tiden till vad frågan är.

Inom datahistoria så finns det framför allt två typer av historiska framställningar: de som skrivits av de som var med, men oftast långt senare och de som skrivits av profesionella historiker, definitivt (långt) senare. Kan man tänka sig att dessa två grupper ställs inför olika typer av källkritiska problem eller är uppgiften och svårigheterna desamma?

kommenterade 17 april 2015

Hej,

I anteckningar från föreläsning 2 hittar man disposition för uppsatsen:

– Introduktion (fråga)

– Bakgrund

– Diskussion av matr.

– Redogörelse

– Slutsatser

– Sammanfattning

Kan ni förklara skillnad mellan Diskussion av matr. och redogörelse?

Är matr. förkortning av matriel? Och är denna sektion kanske ämnad till att vara ett metodavsnitt? Där man diskuterar hur vi samlat in underlag etc? 

Och sen är redogörelse diskussion? 

Har vi tolkat det rätt då?

Assistent kommenterade 20 april 2015

Under diskussion av material är det lämpligt att presentera materialet, men man kan också diskutera metod och teori om man har uttalade sådana. Redogörelse är en lite otymplig rubrik för det som är kärnan i själva undersökningen. Det går som jag nämnde på föreläsningen utmärkt att göra på andra sätt också och detta är bara ett förslag. Det är också möjligt att sätta andra (och bättre!) rubriker som tydligt visar vad man gör i avsnittet.

kommenterade 28 april 2015

Hej! 

Jag har en fråga kring tidsspannet i denna uppgift. Själva vittnesseminariena verkar sträcka sig från cirka 1970-talet till cirka 1985. Är det tänkt att själva rapporten ska endast fokusera på detta tidsspann eller är det okej att gå utanför detta tidsspann, till exempel ta upp hur händelser som skedde under denna period har påverkat hur det är idag?

Assistent kommenterade 28 april 2015

Hej

Vittnesseminarierna täcker olika tider. Hela projektet täckte ca 1955-1985. Det är ok att gå utanför den period som seminariet täcker om man kan hitta annat material som behandlar den period man vill skriva om.

Nina

kommenterade 6 maj 2015

Hej!

Vet inte riktigt hur ni tänkt när ni schemalagt oppositionsseminarium 13-15 på måndagen den 11e maj som krockar med de slutgiltiga presentationerna i Mjukvarukursen som går mellan kl 12-17. Den presentationen ska samtliga grupper delta i så vi är långt från ensamma med detta problem.

Kommer tillfället att flyttas, för känns ju inte helt rättvist att man ska missa skötsamhetspoäng för att det är schemalagt samtidigt som en annan kurs som alla i årskurs 2 läser.

Med vänliga hälsningar
Mattias Larsson

Lärare kommenterade 6 maj 2015

Tack Mattias för att du upptäckte och sa till om detta. Så ska det naturligtvis inte vara. Prosamschemat har las i september och MVK-bokningen gjordes i april så vi är oskyldiga. Men eftersom det är lättare att flytta dom två oppositionsgrupperna än hela MVK-redovisningen så har jag nu gjort ett nytt oppositionsschema där grupperna är flyttade till 12 maj, se https://www.kth.se/social/course/DD1390/subgroup/prosam13/post/andrat-schema-for-oppositionsseminarier/

kommenterade 6 maj 2015

Strålande!

Med vänliga hälsningar
Mattias Larsson

kommenterade 18 maj 2015

Har någon fått ithistoria.se att fungera? Den verkar inte vara tillgänglig just nu

Assistent kommenterade 20 maj 2015

Den verkar krångla. Använd istället Tekniska museets portal:

http://www.tekniskamuseet.se/1/190.html

kommenterade 29 juni 2015

Hej!

Vi i grupp 33 undrade om det finns möjlighet till att få en motivation till sitt betyg i datorhistorian eller alternativt få det omprövat? Hur går man tillväga då?

Med vänliga hälsningar
Mattias Larsson

Lärare kommenterade 29 juni 2015

Daniel Svensson har idag lagt in resultaten på datorhistoriaprojektet i Rapp.

Den grupp som önskar kan få feedback på uppsatsen genom att mejla daniel.svensson@abe.kth.se 

Grupper som fått Fx kan komplettera senast 10 augusti (inom sex veckor) genom att mejla en nya version av rapporten till Daniel.

Den som är klar med datorhistoriaprojektet och alla prosamseminarier under året kommer att få Ladokmomentet UPP2 på 3 hp inrapporterat snart.