Till innehåll på sidan

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 6

  • Använder DNA-analys för miljöövervakning

    Den teknik som används för DNA-sekvensering utvecklas i ett snabbt tempo, och allt fler användningsområden uppstår som ett resultat av detta. Forskare vid KTH och Scilifelab jobbar med använda tekniken dels för att hålla koll på vattenmiljön i Östersjön, dels undersöka kvaliteten på vattnet i rören under Stockholm.

  • Mysteriet i Östersjön: Var kommer planktonen från?

    Nu har forskare vid KTH, Scilifelab och Linneuniversitetet för första gången kartlagt arvsmassan hos ett stort antal bakterieplankton i Östersjön med hjälp av DNA-sekvensering. Eftersom bakterier är betydelsefulla för kretsloppen av kol och näringsämnen i havet är detta en viktig pusselbit för förståelsen för hur Östersjöns ekosystem fungerar. Studien visar bland annat att planktonens närmaste släktingar inte finns i sjöar och vanliga hav, utan i andra brackvattenmiljöer.

  • Östersjöns flora av bakterieplankton kartlagd

    Med hjälp av avancerad DNA-sekvenseringsteknologi har forskare vid KTH i ett internationellt forskningssammarbete skapat en tredimensionell karta över utbredningen av tusentals bakterieplanktonarter i Östersjön. Eftersom bakterier spelar nyckelroller i olika näringsämnens kretslopp i den marina miljön är detta viktigt för förståelsen för hur Östersjöns ekosystem fungerar.

  • Gör bränsle av bakterier

    Solljus, koldioxid och bakterier. Det är de tre komponenter som KTH-forskare nu använder för att ta fram butanol, ett kolväte som i likhet med bensin kan användas som fordonsbränsle. Fördelen i jämförelse med bensin är dock att råvarorna finns i överflöd och framställningen har potential att bli 20 gånger så effektiv jämfört med av etanol från majs och sockerrör.

  • Det har tarmsjukdomar och Östersjön gemensamt

    Nu har forskare vid bland annat KTH utvecklat en ny och unik metod för att studera flera bakteriers arvsmassa på en och samma gång. Den ska ligga till grund för en ökad förståelse för hur Östersjön fungerar, men också för tarmbakterier som påverkar människors hälsa.

  • Så sprider sig en förorening i Östersjön

    Östersjöns miljö är utsatt för flera hot. Under perioden 1970-2009 har ett årligt genomsnitt av cirka 3 600 ton fosfor transporteras till svenska kuster av vattendrag, med övergödning som följd. Därtill visar beräkningar från Helsingforskommissionen att stora oljeutsläpp på upp till 5 000 ton statistiskt sett inträffar vart fjärde år. En ny simuleringsmodell framtaget av en KTH-forskare visar hur dessa utsläpp kan sprida sig i Östersjön.

Tillhör: Välkommen till KTH
Senast ändrad: 2020-09-22