Sök på tagg

Antal träffar: 23

• Solklar laddning för elbilar på KTH:s campus

  Nu kan alla elbilsförare ladda sina fordon med närproducerad el på KTH:s campus. På torsdagen invigdes innerstadens första solcellsdrivna laddstation.

• Solklar laddare för elbilar på KTH:s campus

  Nu kan alla elbilsförare ladda sina fordon med närproducerad el på KTH:s campus. På torsdagen invigdes innerstadens första solcellsdrivna laddstation.

• Vad kostar utsläppen?

  Att utsläppen av växthusgaser måste minska är alla överens om. Men hur ska man beräkna kostnaderna? Olika synsätt ger olika klimatekonomi – från 6 öre till 11 kronor per kilo koldioxid.

• Svensk konsumtion ger ökande utsläpp

  Utsläppen av växthusgaser från svensk konsumtion ökar. Det visar en studie som KTH-forskare gjort tillsammans med SCB.

• Heldag om hållbarhet

  Under rubriken ”Från vetenskap till verklighet” bjöd KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet in till en heldag på tema hållbarhet. Dagen började dock – stick i stäv med rubriken- med ett studiebesök i verkligheten på Hammarby Sjöstadsverk.

• Ökad återvinning avgörande för hållbar framtid

  I en tid när våra samhällen – och själva naturen – hotas av klimatförändringar, verkar det rimligt att fråga sig: Har återvinning fortfarande någon betydelse? Två svenska forskare menar att det har det.

• Forskare undersöker framtid utan tillväxt

  Vad händer om den nuvarande BNP-tillväxten inte fortsätter? Hur ser ett sådant samhälle ut? Vad skulle det innebära för vår livskvalitet och för vår välfärd? Det är frågor som ställs i ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om framtiden som leds av KTH. Forskningsrådet Formas delar i dagarna ut 22,8 miljoner till projektet.

• KTH vidgar satsning på hållbar utveckling

  Under 2011 påbörjade KTH en nysatsning på miljö och hållbar utveckling. Nu fortsätter den. I samband med att beslut har tagits om riktade satsningar inom utbildningsområdet så står det klart att KTH centralt satsar ytterligare 6,5 miljoner kronor på utveckling av undervisningen inom området miljö och hållbar utveckling.

• Nationell infrastrukturplan ger ökad miljöpåverkan

  Dagens transportplanering ligger i konflikt med transportpolitiska mål och leder till ökad miljöpåverkan. Därmed bidrar de inte till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Det är några av slutsatserna i en studie av KTH-forskarna Göran Finnveden och Jonas Åkerman och som presenteras på en internationell konferens i Linköping imorgon, den 10 maj.

• Hållbar samverkan mellan KTH och IVL

  KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet vill bygga ett hållbart och långsiktigt samarbete. Den 17 december blev det svart på vitt då båda parterna skrev under en avsiktsförklaring för framtiden.

• KTH-forskare: Vi vet för lite om nanomaterial

  Det finns stora kunskapsluckor om nanomaterialens påverkan på hälsa och miljö. Det konstaterar KTH-forskare i en kartläggning om riskerna och användningen av materialen. Rapporten släpps idag.

• KTH toppar miljöranking

  KTH:s miljöarbete får för första gången full pott i Naturvårdsverkets ranking. KTH toppar därmed årets lista över myndigheters miljöledningsarbete.

• Superkommunikatör och miljömäktig på KTH

• ”Miljöfrågan måste vara genomgripande”

  Miljöfrågan måste genomsyra hela samhället, hela vägen, hela tiden. Miljöpolitiken, som den sett ut hittills med punktinsatser räcker inte. Det konstaterade professor Sverker Sörlin, som var en av talarna på KTH- Sustainability Research Day.

• Vägbyggens miljöbelastning klart underskattad

  Stora mängder pengar och naturresurser används varje år till våra vägar. Allt oftare uppmärksammas därför den miljöpåverkan - ur ett livscykelperspektiv - som vägarna har vid transportplanering, både nationellt och internationellt. Tyvärr visar forskning vid KTH att man ofta missar parametrar som energianvändning och utsläpp vid byggnation, drift och underhåll av vägar.

• ”Nå miljömålen genom effektivare sophantering”

  För att nå EU:s miljömål måste Sverige minska mängden koldioxidutsläpp från 50 miljoner ton till nära noll fram till 2050. Aktuell forskning visar att det finns en potential på hela sex miljoner tons minskning enbart genom sophantering.

• Succé för KTH:s miljöklassificering

  KTH har tidigare varit ansvarigt för ett stort projekt med många forskare och företag som utvecklat ett miljöklassningssystem för byggnader. Klassningssystemet, som heter Miljöbyggnad, gör nu succé när byggjätten NCC precis bestämt sig för att tillämpa det på alla sina nya byggnationer. Dessutom används det så väl på Nya Karolinska som den nya fotbollsarenan vid Globen.

• Nå miljömålet 2050 med förbränningsförbud

  För att nå EU:s miljömål måste Sverige minska mängden koldioxidutsläpp från 50 miljoner ton till nära noll fram till 2050. Aktuell forskning från KTH visar att det finns en potential på hela sex miljoner tons minskning enbart genom sophantering. Det betyder dock tuffare styrmedel, till exempel strängare krav på återvinning, förbud mot förbränning av återvinningsbart avfall och viktbaserad avfallstaxa.

• KTH-professor i regeringens hållbarhetsråd

  Hallå där, Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling på KTH och professor i miljöstrategisk analys. Du har blivit utsedd till ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling. Vad innebär det?

• Minskade utsläpp fortsatt höga

  Interna miljöskatter och en diskussion om vilka forskare och lärare som behöver resa är några förslag för att minska KTH:s miljöbelastning. Även om utsläppen från personalens resor minskat, är de ändå höga i ett nationellt och globalt perspektiv.

• Mindre utsläpp – men luften är sämre

  Världens utsläpp ser ut att minska. Samtidigt ökar växthusgaser i luften. Vad ska man tro när beskeden inom klimatforskningen tycks peka åt olika håll? – Kanske borde vi bli bättre på att berätta om hur långsamma processerna är, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling.

• Ingen paketlösning för miljön

  Under granen ligger många prylar producerade i länder med andra miljöförhållanden – samtidigt som Sverige har minskat sina utsläpp av växthusgaser inom landets gränser.

• Han banar väg för en grönare framtid

  Man skulle kunna säga att han påverkar Kinas omställning till ett mer hållbart samhälle, Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling på KTH som blev miljöintresserad av en slump.