Sök på tagg

Antal träffar: 12

• ”Roligare än väntat att bli professor”

  Hon hade egentligen inte alls tänkt göra akademisk karriär. Möjligen ta en licentiatexamen. Men nu installeras Malin Selleby som professor i termodynamisk modellering och konstaterar att det känns roligare än hon hade väntat sig.

• Magnus hittar skogsindustrins framtid

  Användningen av byggnadsmaterial från förnybara råvaror måste öka drastiskt. Annars står samhället inför en omöjlig ekvation om tio år, enligt Magnus Wålinder, ny professor i byggnadsmaterial. – Restprodukter från skogen ska inte bara eldas upp, utan också användas till materialframställning för att skapa ett hållbart samhälle, säger han.

• Anna mutar in Sverige på nanokartan

  Anna Delin, nybliven professor inom teoretisk nanomagnetism, är en av forskarna som mutar in Sverige på nanokartan. Hennes forskningsmål är att förstå grundprinciperna för spinntransporter och magnetism i olika nanosystem.

• Mattias ser in i framtidens miljöpåverkan

  Framtidsforskare möter ofta förhoppningar om enkla, entydiga lösningar. Men forskningens uppgift är snarare att utmana rådande prognoser och påvisa konsekvenserna av de många olika framtider som finns menar Mattias Höjer, Sveriges första professor i miljöinriktade framtidsstudier.

• ”Friheten på KTH går inte att ersätta”

  Han hittade sitt område, byggkonstruktion, redan på gymnasiet. Och genom hela sin akademiska karriär har han haft med sig inriktningen på praktisk, tillämpad ingenjörsvetenskap. Jodå, han har lockats av erbjudanden från industrin. – Men KTH har vunnit varenda gång, säger Anders Ansell, nybliven professor i betongbyggnad.

• Framtidens professorer möter publiken

  När eventet Professors for the Future hålls på KTH den 17 november är alla välkomna att möta KTH:s nya professorer och årets hedersdoktorer, för att höra deras tankar om framtiden inom aktuella forskningsområden.

• "Det finns två typer av professorer"

  1966 kom en ung man in på KTH. Han skulle bli teknolog. Med åren växte både kunskaperna för kärnkemi och det yviga skägget. 44 år senare är Johan Lind inte bara nybliven professor i kärnkemi, han matchar också tämligen bra den gängse uppfattningen av hur en vetenskapsman ser ut.

• Amatörradion byttes mot blåljus

  Möt Kaj Lindecrantz, chalmeristen som precis blivit professor på KTH och som sett till att Sveriges ambulanser numera kan skicka information om patienters hjärtproblem direkt till sjukhusen. Hans nästa projekt är att hjälpa njursjuka till ett drägligare liv.

• Giftprofessor vill hitta värstingarna

  Christina Rudén är forskaren som drivs av en kärlek till livet och naturen. Intresset för miljöfrågor föddes redan i Mulleskolan, och sedan har det rullat på. I mars i år blev hon professor i toxikologisk riskbedömning på KTH.

• Lär känna KTH:s nybakade professorer

  I en artikelserie i Campi kommer vi att uppmärksamma sju av årets nya professorer på KTH. Höjdpunkten nås 18 november när tillställningen ”Professors for the Future” äger rum på KTH. Då bjuds alla anställda in för att mingla och lyssna till vad professorerna har att berätta om sina forskningsområden.

• 300 kilometer i timmen var störst

  Någon tågfanatiker är han inte, Sebastian Stichel, nybliven professor i ämnet spårfordonsdynamik. Men visst finns tågintresset. Inte så stort att han hänger på låset varje gång ett gammalt ånglok puffar iväg från någon tågstation. Men tillräckligt starkt för att han ska få något drömmande i blicken när han berättar om 30 järnvägsspår breda bangårdar i hemlandet Tyskland.

• ”Matematik är ett konstnärskap”

  Sandra Di Rocco är nybliven matematikprofessor på KTH. När hon talar om algebraisk geometri är det med en glöd som ger ståpäls, även för den som är mycket lite insatt i ämnet. Matematik handlar om känsla och om språk, säger Sandra Di Rocco. Matematik är det exakta språket som inte kan missförstås.