Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 12

  • Nytt vapen mot antibiotikaresistens

    Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC uppskattar att 25 000 européer dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Nu sparkar mångmiljonprojektet RAPP-ID igång, vars syfte är att råda bot på antibiotikarestistensen i och med framtagandet av nya mediciner. Med i båten finns förstås en rad KTH-forskare.

  • Bakteriedödande blöjor bara början

    Den har kallats både mördarplast och smittvapen. Tekniken testas just nu av forskare på KTH och den går bland annat ut på att klä in cellulosafibrer med en polymer som kan döda bakterier och virus, samt ta kål på obehagliga dofter.

  • Östersjöns flora av bakterieplankton kartlagd

    Med hjälp av avancerad DNA-sekvenseringsteknologi har forskare vid KTH i ett internationellt forskningssammarbete skapat en tredimensionell karta över utbredningen av tusentals bakterieplanktonarter i Östersjön. Eftersom bakterier spelar nyckelroller i olika näringsämnens kretslopp i den marina miljön är detta viktigt för förståelsen för hur Östersjöns ekosystem fungerar.

  • Gör bränsle av bakterier

    Solljus, koldioxid och bakterier. Det är de tre komponenter som KTH-forskare nu använder för att ta fram butanol, ett kolväte som i likhet med bensin kan användas som fordonsbränsle. Fördelen i jämförelse med bensin är dock att råvarorna finns i överflöd och framställningen har potential att bli 20 gånger så effektiv jämfört med av etanol från majs och sockerrör.

  • Det har tarmsjukdomar och Östersjön gemensamt

    Nu har forskare vid bland annat KTH utvecklat en ny och unik metod för att studera flera bakteriers arvsmassa på en och samma gång. Den ska ligga till grund för en ökad förståelse för hur Östersjön fungerar, men också för tarmbakterier som påverkar människors hälsa.

  • Kejsarsnitt kan orsaka IBS

    Barn som föds via kejsarsnitt drabbas oftare av allergier än de som förlösts vaginalt. Orsaken kan vara att kejsarsnittsfödda barn har en magrare bakterieflora i tarmen visar en studie utförd vid bland annat KTH.

  • KTH-forskare ser fördelar med bakterier

    Bakterier – vän eller fiende? På KTH pågår just nu flera forskningsprojekt som visar vilken samhällsnytta bakterier kan göra. Ett av dem leds av Paul Hudson, forskare på SciLifeLab, som lyckats göra fordonsbränsle av bakterier. ”Vår största utmaning just nu är att hitta nya billigare sätt att odla bakterierna”, säger han.

  • Studentlag tävlar i Boston

    Ett lag med studenter från KTH, KI, Stockholms universitet och Beckmans är just nu på väg till MIT i Boston för att delta i iGEM, en internationell tävling i syntetisk biologi. Laget heter iGEM Stockholm. Deras bidrag är en lösning för att effektivisera en alternativ behandlingsmetod mot infektioner som kan användas när antibiotika inte hjälper.

  • Gel utan antibiotika ska stoppa infektioner

    Nu har forskare vid bland annat KTH uppfunnit en ny form av gel som ska verka bakteriehämmande vid operationer. Tanken bakom gelen är att behovet av antibiotika ska minska eftersom behandlingen blir lokal vid såret istället för att hela kroppen exponeras för en större mängd antibiotiskt läkemedel.

  • Tekniken som förlänger sista förbrukningsdag

    Mat, dryck, lim, läkemedel och parfymer - det är några exempel på varor som påverkas och delvis bryts ner vid kontakt med syre. Processen kallas oxidation och nu har forskare verksamma vid KTH tagit fram en förslutningsteknik som släpper ut vätska åt ena hållet men inte släpper in syre åt det andra. Innovationen är lika enkel och genial som den är billig att tillverka, och skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.

  • Världens första välfungerande hemmatest för urinvägsinfektioner

    Nu har forskare vid KTH tagit fram och utvärderat en teststicka som med tillräcklig hög känslighet kan upptäcka bakterier i urin. Två av poängerna med stickan är att användaren själv ska kunna använda den hemma och att testet faktiskt fungerar. Arbetet har precis publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

  • Det första välfungerande hemmatestet för urinvägsinfektioner

    Nu har forskare vid KTH tagit fram och utvärderat en teststicka som med tillräcklig hög känslighet kan upptäcka bakterier i urin. Två av poängerna med stickan är att användaren själv ska kunna använda den hemma och att testet faktiskt fungerar. Arbetet har precis publicerats i en vetenskaplig tidskrift.