Till innehåll på sidan

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 14

  • Ny metod för att studera samtliga aktiva växtgener

    KTH-forskare har under flera år studerat olika träds gener. Nyligen analyserade de arvsmassan i svensk gran från Jämtland, ett forskningsarbete som sedan publicerades i Nature. Nu har forskarna med professor Joakim Lundeberg i spetsen tagit arbetet till nästa nivå: Att kunna presentera exakt de gener som är aktiva i olika delar av en växt.

  • Hoppande gener och antibiotikaresistens

    Jens Lagergren, professor i beräkningsbiologi vid KTH, har tillsammans med forskarkollegor tagit fram en ny metod för att kartlägga hur olika gener har utvecklats över tid. Metoden är bättre än de som används idag.

  • 13 års arbete på ett dygn

    Genforskaren Joakim Lundeberg tar fram en teknik som ska kunna kartlägga människans arvsmassa under loppet av ett dygn. Under en kort paus vid kaffeautomaten berättar han mer om arbetet som förut tog 13 år att genomföra.

  • Dingos och tamhundars spridning över världen

    Dingons och hundens väg till Australien och Polynesien kan nu länkas hela vägen från Kina, steg för steg. Peter Savolainen och Mattias Oskarsson, genforskare på KTH, presenterar en ny studie om hur polynesiska hundar och australiensiska dingos spreds med människan.

  • Första kartläggningen av cancer utförd

    Nu har den första så kallade cancercellinjen i Sverige DNA-sekvenserats på Stockholms nya Science for Life Laboratory, ett nationellt forskningscenter som bland annat drivs av KTH. Kartläggningen ger en bild av hur cancer ser ut och är ett steg i riktningen mot bättre förståelse för hur cancer uppstår.

  • Ny hundforskning krossar myt

    Den allmänt vedertagna uppfattningen att den amerikanska urhunden mer eller mindre blivit utraderad av den europeiska kusinen efter det att européer landstigit på kontinenterna har visat sig vara felaktig. Forskning från bland annat KTH visar att den amerikanska urhunden snarast lever och frodas.

  • De isolerade gen-öarna blir en hel kontinent

    Utrustning som ska användas till att kostnadseffektivt kunna studera människans hela arvsmassa men också att bekämpa cancer. Det är bland annat till det som forskningsanslaget om 200 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse går.

  • Forskningsframsteg i kampen mot sjukdomen ALS

    I Sverige får omkring 200 personer diagnosen ALS varje år. Sjukdomen, som än så länge är obotlig och dödlig, angriper människors motoriska nervceller som styr musklernas rörelser. Patienten förlamas, och till slut upphör hjärta och andning att fungera. Forskning från KTH kan emellertid kasta nytt ljus över ALS bakomliggande mekanismer.

  • Granen från Köttsjön blir internationell forskarkändis

    Startskottet har gått för det svenska jätteprojektet att kartlägga granens gener. En gran från Jämtland har valts ut och analyserna pågår för fullt i Stockholm. På en vecka har den hypermoderna apparaten spottat ut mer DNA-sekvens än vad projektet som kartlade den mänskliga arvsmassan gjorde på 10 år.

  • Halvtid för proteinatlas

    Nu har forskarna vid KTH och Uppsala universitet kartlagt hälften av människokroppens alla proteiner. Det innebär en databas med 10 000 individuella poster. År 2015 beräknar forskarna att de är klara med hela proteinatlasen.

  • KTH-forskare intar rockklubb

    Morgondagen vädertjänster, robotar, genforskning och kärnkraft - det är bara några exempel på vad KTH-forskare kommer att prata om när de kliver upp på Debasers scen i Stockholm nu på fredag. Arrangemanget heter Forskarfredag, och syftet är bland annat att få fler ungdomar intresserade av forskning.

  • De blandar vetenskap och konst

    Genom att ta data från CERN:s partikelfysiker, kosmologiska simuleringar och genforskning och sedan göra om detta till ljud och bild hoppas KTH-forskaren Gerhard Eckel att ett nytt område ska födas. En värld där kultur och akademi kan frodas tillsammans och ge upphov till nya frågor och svar.

  • AI och högre upplösning ska hitta tumörcellerna

    Nu har forskare från KTH och Scilifelab tillsammans med bland annat kollegor från Broad Institute of MIT and Harvard tagit fram en metod för hur de ska studera enskilda celler på plats i mänsklig vävnad. Med hjälp av artificiell intelligens och högre upplösning ska subjektiva bedömningar bli objektiva, och göra jakten på tumörceller mer framgångsrik.

  • Framsteg i kampen mot psoriasis och eksem

    Runt 250 000 svenskar har idag psoriasis vilket gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar. Nu har forskare från KTH gjort framsteg med att kartlägga både den och andra, ärftliga inflammatoriska huddiagnoser. Detta kan öppna för nya sätt att behandla sjukdomarna och möjlighet till förebyggande åtgärder.

Tillhör: Välkommen till KTH
Senast ändrad: 2020-09-22