Sök på tagg

Antal träffar: 29

• Viktigt genombrott inom proteinforskning

  Ett flertal vetenskapliga rapporter har visat att man inte kan använda RNA-nivåer för att förutsäga hur många proteiner som tillverkas i en cell. Nu har forskare vid KTH bevisat motsatsen, ett arbete som blottlägger en viktig länk mellan RNA-molekyler och proteiner.

• Expertgrupp föreslår regler runt antikroppar

  En internationell arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för utvärdering av antikroppar som används för biomedicinsk forskning. I en artikel i Nature Methods föreslår forskarna fem grundläggande strategier för att kvalitetssäkra antikroppar.

• De förutspår proteiners blixtsnabba rörelser

  Forskare vid KTH, Stockholms Universitet och spanska Institute for Biomedical Research Barcelona har utvecklat en metod som gör det möjligt att förutspå hur proteiner rör sig när de ska utföra sina biologiska funktioner. Arbetet visar att proteiners rörelser styrs till stor del av deras form, och de nyvunna kunskaperna förbättrar förståelsen för proteiner. I förlängningen kan arbetet bidra till utvecklingen av nya läkemedel.

• Tekniken som renar avloppsvatten från läkemedel

  Läkemedelsrester i avloppsvattnet är ett problem som hela tiden får stort utrymme i medierna. Med all rätt. Exempelvis ångestdämpande och lugnande preparat förändrar fiskar beteende, och ny svensk forskning från Umeå universitet visar att läkemedelsresterna kan ge oönskade effekter på hela ekosystem. Nu har emellertid KTH-forskare tillsammans med några industripartner tagit fram en vattenreningsteknik som tar bort Oxazepam och ett 20-tal andra läkemedelsrester från avloppsvattnet.

• Ny teknik ska göra läkemedel effektivare

  Nu har forskare vid KTH utvecklat en proteintagg som kan fästas vid proteinläkemedel för att få dem att stanna längre tid i kroppen innan de bryts ned. Det gör att läkemedlen kan tas i lägre dos, att patienten inte behöver ta medicinen lika ofta och att dosen blir jämnare över tid, vilket höjer effekten av läkemedlet.

• De intar framsidan på ansedd kemitidskrift

  Det heta forskningsområdet dendrimerer - förgrenade polymerer i nanostorlek - får allt mer utrymme i vetenskaplig press. Det lilla blir alltså allt större då nanotekniken gör framsteg. Nu senast pryder KTH-forskarna Marie V Walter och Michael Malkoch framsidan på prestigefyllda tidskriften Chemical Society Review.

• Mätningar i rekordfart stärker läkemedelsindustrin

  KTH-forskaren Stefan Wennmalm har utvecklat en ny och unik teknik för att analysera nanopartiklar och virus. Tanken är att tekniken i förlängningen bland annat ska göra medicinutveckling både billigare och snabbare än idag.

• 36 miljoner till superavancerat mikroskop

  Nu har KTH-forskaren Jonas Weissenrieder tillsammans med forskarkollegor beviljas 36 miljoner kronor i anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Pengarna går till att köpa utrustning som möjliggör studier av kemiska reaktioner på atomnivå.

• Nytt vapen mot antibiotikaresistens

  Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC uppskattar att 25 000 européer dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Nu sparkar mångmiljonprojektet RAPP-ID igång, vars syfte är att råda bot på antibiotikarestistensen i och med framtagandet av nya mediciner. Med i båten finns förstås en rad KTH-forskare.

• Trio banade väg för KTH:s proteinforskare

  Upptäckten av cellers reparationssystem som belönades med Nobels kemipris kan på sikt ge bättre cancermediciner. – Vi är inte där än, men deras landvinningar kommer förhoppningsvis få stor inverkan på framtidens cancerbehandlingar, säger Per-Åke Nygren, professor i proteinteknologi.

• Storskalig insats mot autoimmuna sjukdomar

  Horizon 2020 är EU:s ramprogram för forskning och innovation, och därtill världens största satsning på forskning och innovation. Ur den totala budgeten om 80 miljarder euro satsas nu närmare 6 miljoner euro på forskning om skräddarsydda läkemedel mot autoimmuna sjukdomar som reumatism och multipel skleros.

• "Det finns två typer av professorer"

  1966 kom en ung man in på KTH. Han skulle bli teknolog. Med åren växte både kunskaperna för kärnkemi och det yviga skägget. 44 år senare är Johan Lind inte bara nybliven professor i kärnkemi, han matchar också tämligen bra den gängse uppfattningen av hur en vetenskapsman ser ut.

• Giftprofessor vill hitta värstingarna

  Christina Rudén är forskaren som drivs av en kärlek till livet och naturen. Intresset för miljöfrågor föddes redan i Mulleskolan, och sedan har det rullat på. I mars i år blev hon professor i toxikologisk riskbedömning på KTH.

• Hjärnan simuleras i superdator

  Just nu befinner sig en storskalig satsning på hjärnforskning och IT i startgroparna. Projektet går under namnet The Human Brain Project och målet är att efterlikna och simulera den mänskliga hjärnan. KTH ingår i projektet och forskarnas vapen mot bland annat neurologiska sjukdomar är superdatorn.

• 5 miljarder kronor för att simulera hjärnan

  Forskningsprojektet The Human Brain Project har legat i startgroparna en längre tid, i väntan på finansiering. Nu står det klart att projektet, med målet är att efterlikna och simulera den mänskliga hjärnan och där bland andra KTH-forskare ingår, beviljas en mycket stor summa pengar. Närmare bestämt 5 miljarder kronor.

• Viktigt steg mot effektiv Alzheimermedicin

  KTH-forskaren Hanna Lindberg har tagit fram ett nytt så kallat bindarprotein som ett led i att utveckla ett framtida Alzheimerläkemedel. Tillsammans med kollegor på New York University, Sveriges lantbruksuniversitet och Affibody AB har hon sedan forskat på proteinets fördelar när det kommer till demens. Forskningsresultatet kan utgöra basen i en effektiv bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom.

• "Jag har minst tio yrken"

  Hon är nybakad professor i vattenförsörjnings- och avloppsteknik, men enligt henne själv har hon även nio andra yrken. Häng med Elzbieta Plaza när hon berättar om poängen med anammox och varför vattenrening kan bli en enormt stor exportvara för Sverige.

• Hittar inspiration till solceller från frukt

  Hallå där, Anna Justina Svagan Hanner. Du har precis blivit tilldelad Ingvar Carlsson Award, och kommer att börja forska på KTH efter sommaren. Vad gör du idag, och vad ska du jobba med hos oss?

• KTH-forskare prisar Nobelpristagare

  Miljontals drabbas, men förhållandevis lite görs för att ta fram verkningsfulla mediciner. Därför är det extra viktigt att årets Nobelpris i medicin uppmärksammar läkemedel mot malaria, menar KTH-professorn Peter Nilsson.

• Den första stora vävnadsanalysen av människans proteiner

  I november 2014 släpptes så den fullständiga versionen av proteinatlasen. Nu kommer den första riktigt stora analysen baserad på kartläggningen, ett arbete som precis publicerats i Science. Analysen har möjliggjort en enkel och detaljerad bild av de proteiner som är kopplade till cancer, hur många proteiner som befinner sig i blodomloppet och en kartläggning av alla läkemedel som finns på marknaden. Samt mycket mer...

• Ett steg närmare förprogrammerade nanomediciner

  Nu har forskare på bland annat KTH testat nanomaterialet dendrimerer som målsökande missiler mot cancer. Man kan likna det vid att dendrimererna bär fram käk till de glupska cancerceller som sedan äter ihjäl sig.

• Överlevnad i cancer kopplas till proteinnivåer

  Nu lanserar forskare, bland annat från KTH, en stor kartläggning över vilka proteiner och gener som är involverade i 17 av de vanligaste cancerformerna. Kartläggningen bygger på en omfattande mängd data från 8 000 patienter och superdatorer har använts i analysen. Syftet med forskningsarbetet är bland annat att det ska leda fram till nya sätt att behandla cancer.

• KTH-forskare ser fördelar med bakterier

  Bakterier – vän eller fiende? På KTH pågår just nu flera forskningsprojekt som visar vilken samhällsnytta bakterier kan göra. Ett av dem leds av Paul Hudson, forskare på SciLifeLab, som lyckats göra fordonsbränsle av bakterier. ”Vår största utmaning just nu är att hitta nya billigare sätt att odla bakterierna”, säger han.

• Viktigt steg mot cellgiftsfabriker inuti kroppen

  För sex år sedan började KTH-forskarna att jobba med ett mångfacetterat och nytt syntetiskt plastmaterial som skulle användas till att kapsla in levande celler. Nu är forskarna färdiga med arbetet och kan presentera en teknik som i framtiden kan vara en cellgiftsfabrik som jobbar på plats i tumören hos cancerpatienter.

• Nytt läkemedel gör sprutor onödiga

  I samarbete med det amerikanska universitet MIT och den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk har en forskare vid KTH utvecklat en ny typ av läkemedel som gör att patienter kan slippa sprutinjektioner. Givet att sex av tio av de bäst säljande läkemedlen för närvarande administreras med just sprutor är detta en mindre revolution för läkemedelsvärlden och patienterna. Forskningsarbetet har genererat en publicering i den välrenommerade vetenskapstidskriften Science.

• Tejp – en genväg till läkemedelsutveckling

  KTH-forskare har ägnat de senaste åren åt att utveckla avancerad teknik som härmar hur ett antal av människokroppens organ tar upp läkemedel. Men när det kommer till tarmarna går det lika bra med vanlig dubbelhäftande tejp. Att det fungerar har forskarna visat med hjälp av chilipeppar.

• KTH-forskning kan ge miljardregn över svensk bioteknikindustri

  Det svenska bolaget Affibody, ett företag med rötterna i KTH, har precis ingått ett avtal med det amerikanska läkemedelsbolaget Alexion. Detta går ut på att samutveckla läkemedelskandidaten ABY-039 för behandling av autoimmuna sjukdomar. De första stegen i utvecklingen av läkemedelskandidaten med det kryptiska namnet togs i ett samarbete mellan forskare från KTH och Affibody, och avtalet är i ett första skede värt 230 miljoner kronor.  Om utveckling och kommersialisering går som planerat kan läkemedlet generera ytterligare 5,5 miljarder kronor till svensk bioteknikindustri.

• De utses till Wallenberg Academy Fellows

  Nu står det klart att KTH-forskarna Sara Zahedi och Marina Petrova utses till Wallenberg Academy Fellows 2019. Anslagen sträcker sig över fem år och är tänkt att stötta respektive forskare att kunna fördjupa sig inom sitt forskningsområde under en längre period.

• 150 gånger mer effektivt läkemedel för svårt sjuka barn

  Ett barn av cirka 5 000 per år föds med en sällsynt genmutation som påverkar funktionen av cellens lysosom. Detta kan leda till invaliditet eller för tidig död. Forskare vid KTH har utvecklat ett sätt att tillverka 150 gånger mera effektiva versioner av de läkemedel som dessa barn är i så stort behov av.