•  Goda effekter av målrelaterade betygskriterier.
•  Fallgropar i samband med införande av betygskriterier.
•  Hur lärandemål, betygskriterier och examination hänger ihop med varandra och studenternas lärande.
•  Exempel på hur målrelaterade betygskriterier tagits fram och fungerar i kurser på KTH och Uppsala universitet.
•  Hur man skriver målrelaterade betygskriterier.
•  Studentperspektiv på betygskriterier.
•  Vad behövs för att betygskriterier ska stödja lärandet?
•  Sammanvägning av bedömningar till slutbetyg.
•  Riktlinjer och stöd för målrelaterade betygskriterier på KTH
•  Arbete med betygskriterier och modifierad examination i den egna kursen.

Efter godkänd kurs ska kurs deltagaren kunna

• ·         demonstrera hur lärandemål, betygskriterier och examination hänger ihop

  ·         formulera målrelaterade betygskriterier för en egen kurs

  ·         föreslå hur examinationsmoment ska utformas så att de examinerar enligt uppställda betygskriterier

  ·         kritiskt granska och reflektera över egna och andras uppställda betygskriterier

  ·         redogöra för hur bedömningar kan vägas ihop till ett slutbetyg och reflektera över vilka effekter detta kan få

  ·         reflektera över hur betygskriterierna kan användas i den egna undervisningen

i syfte att kunna utforma målrelaterade betygskriterier och examination som kan användas direkt i en egen kurs.

Kursen har fyra träffar, där träff ett och två är obligatoriska. Inför var och en av träffarna finns det förberedelseuppgifter. Efter varje träff läggs presentationsbilderna upp i kursrummet i Canvas. En kronologisk lista över alla träffar och inlämningstider finns i kursrummet under kursöversikt.

Språk

Huvudspråket i kursen är svenska. Det går bra att ställa frågor på engelska och att tala engelska i gruppdiskussioner. Terminologin i kursen ges både på svenska och engelska (se nyckelbegrepp nedan), och inlämningarna kan göras på antingen svenska eller engelska. Vi rekommenderar att du använder samma språk i dina inlämningar som språket för den kurs som du väljer att arbeta med.

Länk till schemat.

En högskolepedagogisk kurs, till exempel LH231V Lärande och undervisning, rekommenderas men är inget krav.

Förberedelser inför första kursträffen:

• Läs den korta artikeln Purposes and Principles of Assessment av Chris Rust (se kurslitteratur nedan).
• Repetera begreppet konstruktiv länkning (constructive alignment) och läs om hur lärandemål ska utformas i denna presentation. Om du inte stött på konstruktiv länkning tidigare rekommenderas du att läs mer om detta; se litteraturtips på sista presentationsbilden.
• Genom hela denna kurs kommer du att arbeta med utvecklingen av målrelaterade betygskriterier till din egen kurs. Bestäm vilken kurs du vill arbeta med och plocka fram dom aktuella lärandemålen i kursen (som finns i kursplanen). Om kursen går på engelska bör du använda den engelska kursplanens lärandemål.
• Kontrollera att lärandemålen är resultatorienterade, examinerbara och placerade på en rimlig nivå. Tänk på att enligt KTH:s riktlinjer om lärandemål ska alla studenter som blir godkända på kursen ha visat att dom uppfyller alla lärandemål på en grundläggande nivå. Modifiera lärandemålen om det behövs så att dom är möjliga att bedöma.
• Ta med dina (modifierade) lärandemål på papper till första kursträffen.

• Chris Rust, Purposes and principles of assessment, Oxford Brookes University, 2002 (uppladdad med författarens tillstånd).
• Johanna Bergqvist. Att sätta praxis på pränt: En handbok i att skriva betygskriterier. 

Användbara resurser och exempel på betygskriterier

• Exempel på betygskriterier i olika kurser på KTH.
• Viggo Kann, Råd till KTH-lärare som inför målrelaterade betygskriterier, 2021.
• Stefan Ekecrantz, Målrelaterade betyg - Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader, UPC-rapport 2007:1, Stockholms universitet, 2007.
• John Biggs and Catherine Tang: Teaching for Quality Learning at University, 4:th edition, Open University Press, McGraw Hill Education, 2011. Chapter 11 and 12. Tillgänglig online via KTHB.
• Taxonomies for learning, användbara när betygskriterier för olika nivåer ska formuleras.
• Svenska aktiva verb från KTH-kursplaner, kategoriserade efter Blooms reviderade taxonomi.
• Grading student work - tips och exempel på kriteriedesign från Berkeley.
• Graham Gibbs, Learning in Teams  Bedömning av grupprojekt.
• Phillip Dawson, Assessment rubrics: towards clearer and more replicable design, research and practice (tillgänglig online via KTHB). Beskriver och diskuterar bedömningskriterier och redogör för 14 designelement relaterade till kriterier. En användbar artikel, men den kan vara svårläst om du inte är van att läsa utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur.
• Lab Report Rubric. Exempel på väldesignade betygskriterier från MIT. Labbkursen beskrivs tillsammans med lärandemålen för den. Bedömningsskalan 0-3 tillämpas på åtta typer av kriterier. Hur kriterierna relaterar till lärandemålen visas, liksom sammanvägningsformeln för slutbetyget.
• Scoring rubrics for professional writing. Nio kriterier och fyra bedömningsnivåer som kan vara inspirerande om du ska öva och bedöma (eller kamratbedöma) skrivförmåga.
• Scoring rubrics for professional presentations. Åtta kriterier och fyra bedömningsnivåer som kan vara inspirerande om du ska öva och bedöma (eller kamratbedöma) muntliga presentationer.
• Natasha Haugnes & Jennifer L. Russell, Rubrics for artists and designers (tillgänglig online via KTHB)
• Anders Jonsson & Gunilla Svingby, The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational consequences. En översiktsartikel som visar forskningsbelägg för fördelar med betygskriterier.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

P, F

• INL1 - Inlämningsuppgift, 1,5 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

I inlämningsuppgiften ingår ett självständigt arbete inom det egna ämnesområdet.

Det finns tre obligatoriska examinationsuppgifter i kursen. Det är viktigt att uppgifterna görs senast utsatt tid för att kursen ska fungera. Kontakta kursledaren om du blir sen med en uppgift.

• Inlämningsuppgift 1, del 1 (lärandemål och betygskriterieutkast) som lämnas senast 12 april 2024 klockan 19 i FeedbackFruits via Canvas. 
• Inlämningsuppgift 1, del 2 (kamratgranskning av två andras inlämningar) görs i FeedbackFruits senast 17 april 2024 klockan 19. 
• Inlämningsuppgift 2 - slutlig inlämning, som lämnas in senast 23 maj 2024 klockan 19 i Canvas. 
  Bedömning (med avseende på betygskriterierna nedan) och återkoppling på inlämningsuppgift lämnas av lärarna inför sista kursträffen. En inlämning som uppfyller alla kriterier får godkänt, en inlämning som inte uppfyller något kriterium får underkänt och en inlämning som uppfyller minst ett men inte alla kriterier får Fx och kan kompletteras, se nedan.

Det finns också en frivillig preliminär inlämning av inlämningsuppgift 2 som alla rekommenderas att göra senast 13 maj 2024 klockan 19 och ge/få kamratåterkoppling på helst senast 15 maj klockan 19. Du får också muntlig återkoppling på den vid träff 3, både från kursdeltagare och lärare.

Den som lämnar in inlämningsuppgifter efter deadline kan inte räkna med snabb återkoppling. Inlämningar efter 24 juni 2024 klockan 19 accepteras inte.

Aktivt deltagandevid kursträff 1 och 2 är obligatoriskt.

Kursen har ingen graderad betygsskala. Betygskriterierna består därför huvudsakligen av lärandemålen. Mål 1, 3 och 4 har delats upp i två kriterier var.

• redogöra för examinerbara lärandemål för en egen kurs (mål 1, bedöms i uppgift 1a (formativt) och uppgift 2)
• redogöra för examinationsmoment för en egen kurs (mål 3, bedöms i uppgift 2)
• formulera målrelaterade betygskriterier för en egen kurs (mål 2, bedöms i uppgift 1a (formativt) och uppgift 2)
• demonstrera hur lärandemål, betygskriterier och examinationsmoment hänger ihop (mål 1 och 3, bedöms i uppgift 1a (formativt) och uppgift 2)
• kritiskt granska och reflektera över andras uppställda betygskriterier  (mål 4, bedöms i uppgift 1b)
• kritiskt granska och reflektera över egna uppställda betygskriterier och andras återkoppling på dessa (mål 4, bedöms i uppgift 2)
• redogöra för hur bedömningar kan vägas ihop till ett slutbetyg och reflektera över vilka effekter detta kan få (mål 5, bedöms i uppgift 2)
• reflektera över hur betygskriterierna kan användas i den egna undervisningen (mål 6, bedöms i uppgift 2).

En inlämning av inlämningsuppgift 2 som uppfyller minst ett men inte alla kriterier får Fx och kan kompletteras inom tre veckor (24 juni 2024) genom att en ny inlämning görs i Canvas. En komplettering som uppfyller alla kriterier blir godkänd. En komplettering som uppfyller alla utom ett eller två kriterier kan kompletteras en gång till (senast 16 augusti 2024). Annars blir kompletteringen underkänd.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

• Kursträffarna genomförs fysiskt. Hybridnärvaro erbjuds bara undantagsvis och då med lägre kvalitet för den som inte är närvarande fysiskt.
• Exempel på betygskriterier från föregående kursomgång visas upp i början för att kursdeltagarna ska få bättre känsla för vad som är slutresultatet.
• FeedbackFruits används för kamratåterkoppling.

Råd från kursdeltagare från föregående kursomgång (som var på engelska)

• Hybrid is hard - physical meetings are preferred!
• Check the course material before hand.
• I will strongly recommend to attend all the sessions not just learning about course syllabus but also opening yourself to the other department's people. You will learn quite a lot from them.
• Börja knåda din kurs och släpp osäkerheten kring att det till synes kan bli väldigt stora (och därmed jobbiga) förändringar. Jag fastnade först i problemet att försöka passa in lärandemål och examination så jag skulle kunna ha kvar exakt samma kursmoment och struktur som innan. När jag släppte det och började jobba friare först så visade det sig sen att det inte var speciellt svårt att matcha mot redan befintlig kurs och endast ett antal mindre justeringar krävdes för att få det hela att gå ihop.

Kursutvärdering och kursanalys

I slutet av första kursträffen görs en tvåminuters miniutvärdering. Vid den sista kursträffen utvärderar vi kursen tillsammans, vilket utgör kursmötet för kursen (som krävs enligt KTH:s anvisningar för kursvärdering och kursanalys). Vid kursens slut görs en utvärdering med hjälp av en kursenkät. 

Efter kursens slut kommer kursledaren att göra en kursanalys som publiceras på kursens officiella kursutvecklingssida i kurskatalogen.