• Arkitekturhistoria och bebyggelseutveckling
• Kommunal markanvändningsplanering
• Bygglov och detaljplan
• Bostadsutformningskraven i BBR
• Bostadsutformningskraven i Svensk Standard
• Stom- och installationsmått i bostadsutformning
• Brandkrav att beakta vid bostadsutformning
• Grönytefaktorsberäkning för ett kvarter
• Arkitektoniska kvaliteter i bostadsutformning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för markanvändningsplanering ur kommunal synpunkt
• redogöra för innehållet i ett bygglov och detaljplan
• kunna redovisa detaljerade kunskaper i PBL, BBR och svensk standard som har betydelse för bostadsplanering
• redogöra översiktligt för arkitekturhistoria med betoning på svensk bostadsarkitekturhistoria
• kunna tillämpa erhållna kunskaper om bostadsplanering med hänsyn till byggnad- och installationsteknik samt konstruktionernas påverkan på planlösningsarbetet
• kunna tillämpa erhållna kunskaper om hållbar utveckling när det gäller projektering av bostäder.

Genom inhämtade kunskaper motsvarande lärandemålen ska studenten kunna skapa en stadsplan för ett kvarter samt planera ett bostadshusprojekt med en detaljeringsgrad motsvarande bygglovhandlingar och tekniskt samråd.

Samhällsplanering

Läggs upp på Canvas:

Sidor ur Adolfsson, K. och Boberg, S. Detaljplanehandboken. Handbok för detaljplanering enligt plan- och bygglagen, PBL

Plan- och bygglagen 2010:900

Fördjupningslitteratur:

Julstad, Barbro, Fastighetsindelning och markanvändning (2021)

Gehl, Jan, Städer för människor (2019)

Delegationen för hållbara städer: Kajer mot det gröna – finns att ladda ner som pdf

Bostadsplanering

Jenny Eringstam & Nina Sandahl, Arkitekt 2.0 (2018) AB Svensk Byggtjänst

Nylander & Forshed, Bostadens omätbara värden, (2003) HSB Riksförbund,

Ola Nylander, Bostaden som arkitektur. (1999) https://research.chalmers.se/publication/912/file/912_Fulltext.pdf (Länkar till en externa sida.)

 BBR avsnitt 3:1 och 3:2

SS 21054:2020 Area och volym för byggnader

 SS 91 42 21:2006 Byggnadsutformning - Bostäder - Invändiga mått.

 SS 91 42 22:2006 Byggnadsutformning - Bostäder - Funktionsplanering

SS 91 11 01

Utdrag ur Rita detaljer

Referenslitteratur

Hans Örnhall & Magdi Dobi, Bostadsbestämmelser 2021 (2021) AB Svensk Byggtjänst

Arkitektens handbok, version 2019 och framåt

Niclas Hedin, Rita detaljer, (2020) Svensk Byggtjänst

Francis D.K. Ching, Building Construction Illustrated,.

Utdrag ur "Bostadens rum" med tillåtelse av Ola Nylander.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd via Funka:

Funka- stöd för studenter med funktionsnedsättningar

P, F

• PROA - Projekt, 2,0 hp, Betygsskala: P, F
• PROB - Projekt, 4,0 hp, Betygsskala: P, F
• TEN1 - Skriftlig tentamen, 2,0 hp, Betygsskala: P, F
• ÖVN1 - Övningsuppgifter, 1,0 hp, Betygsskala: P, F
• ÖVN2 - Övningsuppgifter, 1,0 hp, Betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Ersätter HS1009 och HS1001 fr.o.m. läsår 21/22.