Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Malin Alenius - Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek

Tid: Fredag 21 maj 2021 kl 13:15 - 15:15 2021-05-21T13:15:00 2021-05-21T15:15:00

Kungliga Tekniska högskolan
KTH School of Architecture - Higher Seminars in Architecture

Plats: https://kth-se.zoom.us/j/67042903633

Info:

Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius

Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska. 

Text can be accessed here.

Images can be accessed here.

Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina Andersson

Supervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska. 

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek

Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

 Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen. 

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.  

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen. 

 

Administratör Christina Pech skapade händelsen 7 april 2021
Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021

Malin Alenius text seminar- Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek

Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021

Seminariet hålls på svenska. The seminar is in Swedish.Dear all,¶

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".¶

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska. ¶

Text can be accessed here.Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina AnderssonSupervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska. ¶



Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.¶

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen. ¶

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet. ¶

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.¶

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen. ¶

Administratör Christina Pech gjorde händelsen ej inställd 14 maj 2021

Administratör Christina Pech ändrade rättigheterna 14 maj 2021

Kan därmed läsas av alla och ändras av alla.
Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021



Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius¶



Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska.

Text can be accessed here.

Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina AnderssonSupervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska.

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen.

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen.

Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021

Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius

Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska.

Text can be accessed here.

Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina AnderssonSupervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska.

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen.

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen.

Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021



Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius

Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska.

Text can be accessed here.

Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina AnderssonSupervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska.

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen.

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen.

Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021

Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius

Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska.

Text can be accessed here.

Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina AnderssonSupervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska.

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen.

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen.

Administratör Christina Pech redigerade 14 maj 2021

Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius

Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska.

Text can be accessed here.

Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina AnderssonSupervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska.

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen.

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen.

Administratör Christina Pech redigerade 17 maj 2021

Ode Library, Helsinki. Photo: Malin Alenius

Dear all,

Welcome to the next Architecture Research Seminar, where Ph.D. Candidate Malin Alenius will present a draft article from her ongoing thesis project "Det lysande och det belysta".

The seminar is in Swedish. Seminariet hålls på svenska.

Text can be accessed here.

Images can be accessed here.¶



Commentators: Assoc. Prof. Anders Bergström and Ph.D. Candidate Lena-Stina Andersson

Supervisors: Assoc. Prof. Meike Schalk (main) and Dr. Christina Pech (assistant).Seminariet hålls på svenska.

Rummets och arbetets ljus i tre bibliotek Stockholms stadsbibliotek 1928, Norrköpings stadsbibliotek 1971 och Helsingfors centrumbiblioteket Ode, 2018.

Avhandlingsarbetet Det lysande och det belysta syftar till att utveckla nya metoder för ljusbehandling utifrån ett gestaltningsperspektiv och med utgångspunkt i dagens arkitekturutmaningar. Avhandlingen kombinerar praktikorienterad forskning med arkitekturhistoria, belysningsteori och belysningsteknik för att bidra till ljusets gestaltningsteori samt till konkreta metoder och verktyg i designprocessen.

Seminarietexten som är ett utkast till en artikel bygger på fallstudier av ljusbehandlingen av dagsljus och belysning i tre biblioteksbyggnader – Stockholms stadsbibliotek (1928), Norrköpings stadsbibliotek (1971) och Helsingfors centrumbibliotek Ode (2018). Tillkomsttiden för biblioteken placerar dem i varsin samhällelig kontext med olika sociala, konstnärliga, byggnads- och belysningstekniska förutsättningar. Ett av undersökningens syften är att spåra de faktorer som i respektive fall påverkat ljusgestaltningen och ringa in skiften i byggnaders ljusutformning under det förra århundradet.

Biblioteket används i studien som typologi för att undersöka utvecklingen av såväl rummets ljusutformning som ljus utformat för arbete. Arbetsljusets uppgift i bibliotek ger en inblick i hur aktuella regler och riktlinjer för ljus tillämpats i de tre olika fallen. Artikeln visar hur belysningsteorin, genom sin inriktning på arbetets ljus, över tid medverkat till ett synideal på bekostnad av rummets ljus.

De tre fallstudierna exemplifierar hur utvecklingen av belysningstekniken och dess ljuskällor möjliggjort ett intensivare, jämnare och mer styrbart ljus. De tre biblioteken uppvisar skilda förhållningssätt till kontrasthantering och rörelse. Ljusbehandlingen utgår i det första fallet ifrån kontraster mellan ljus och mörker kopplade till besökarens rörelse och tillkom under en tid då dagsljus fortfarande var centralt för ljusförsörjningen i byggnader. Det andra fallets ljusbehandling utgår från ett jämnare och mer statiskt ljus baserat på arbetsljusets behov och tillkom under den tid då den elektriska belysningen redan dominerade. Det tredje och samtida exemplet visar på ett möte mellan dagsljus och elektriskt ljus. Kontraster och rörelse återkommer i ljusbehandlingen men på ett sätt som tydligt skiljer sig från 1900-talsexemplen.

Hela världen får läsa.

Senast ändrad 2021-05-17 10:08

Taggar: Saknas än så länge.