Miljöbedömningsmetoders påverkan på miljö, arkitektur och arkitekter

Marita Wallhagen har undersökt hur miljöbedömningsmetoder fungerar som miljöbedömningsverktyg och beslutsstöd samt deras relation och påverkan på miljön, arkitektur och arkitekter. Hennes forskning visar bl.a. hur en miljöbedömningsmetods innehåll, struktur och definition av hållbar arkitektur påverkar utformningen av arkitekturen, dess miljöpåverkan och även de arkitekter och andra användare som använder metoden.

Vad handlar avhandlingen om?

Min doktorsavhandling handlar om miljöbedömningsmetoder för stadsdelar och byggnader och deras relation till miljö, arkitektur och arkitekter. Titeln är ”Environmental Assessment Tools for Neighbourhoods and Buildings in relation to Environment, Architecture, and Architects”.

Miljöbedömningsverktyg för byggnader har utvecklats under de senaste 20 åren och används för att bedöma, driva och leda byggande, planering och arkitektur i en mer hållbar riktning. De utgör ett stöd för beslutsfattare, som exempelvis arkitekter, och är framtagna för att stödja ett mer miljömässig hållbart beslutsfattande inom planering, bygg- och fastighetsbranschen.

Jag har undersökt hur miljöbedömningsmetoder fungerar som miljöbedömningsverktyg och beslutsstöd samt deras relation och påverkan på miljön, arkitektur och arkitekter. I fem delarbeten har kunskap om detta tagits fram genom att analysera och testa ett antal Neighbourhood and Building Environmental Assessment Tools (NBEATs): LEED-NC, CSH, EcoEffect, LEED-ND, BREEAMC och ENSLIC-tool; deras manualer och deras användning. Dessutom har yrkesverksamma arkitekter tillfrågats angående deras självskattade användning och kunskap om bedömningsmetoder och miljöaspekter. I introduktionen diskuteras resultaten från studierna och hur miljöbedömningsmetoder relaterar till miljön (ekologiska system), som är sammanlänkad med arkitektur (tekniska system), samt med arkitekter, människor och processer kring arkitektur (sociologiska system). Såväl tekniska som praktiska och filosofiska (d.v.s. etiska) överväganden verkar ha betydelse för hur miljöbedömningsverktyg kan utvecklas, vilket betonar vikten av ett holistiskt perspektiv på miljöbedömningsmetoder, arkitektur och hållbarhetsfrågor som tar hänsyn till ett socio-eko-tekniskt systemperspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Under min arkitektutbildning vid Lunds Tekniska Högskola och Southern Illinois University i Carbondale i USA blev jag intresserad av hur man kan designa en mer hållbar arkitektur. Målet är att skapa hälsosamma livsrum för människor, uppfylla funktionella och estiska krav och samtidigt vara varsam om vår miljö genom att använda naturresurser på ett hållbart sätt och minimera negativ miljöpåverkan.

För att veta hur man ska designa mer hållbar arkitektur är det viktigt med kunskap om hur en hållbar arkitektur definieras och hur man mäter vad som är bra och dåligt från miljösynpunkt. Miljöbedömningsmetoder används för att sätta upp mål och mäta miljöprestanda. Det väckte mitt intresse för forskning inom ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Min forskning visar på att miljöbedömningsmetoder har både likheter och skillnader gällande innehåll, struktur, viktning och vilken typ av indikatorer som används. Därför definierar de hållbar arkitektur på olika sätt. Dessa skillnader påverkar utformningen av arkitekturen, dess miljöpåverkan och även de arkitekter och andra användare som använder miljöbedömningsmetoderna.

Miljöbedömningsmetoderna har flera brister vid mätning av miljömässig hållbarhet, men kan förbättras. Dessa brister gäller till exempel metodernas transparens, att de ibland använder utbytbara indikatorer, har relativa kriterier, låga kriterienivåer, ett relativt begränsat livscykelperspektiv och att de saknar aspekter som inbyggda farliga ämnen, näringsämnens kretslopp, förändrad markanvändning och ekosystemtjänster.

Ett annat viktigt resultat var att användningen av NBEATs som beslutsstöd i tidiga designfaser då möjligheten att påverka bygg och planeringsprojekt i en hållbar riktning är som störst, var begränsad. Få arkitekter självskattar sin förmåga att hantera miljöaspekter som hög trots att de samtidigt anser att samma miljöaspekter är väldigt viktiga. Dessa resultat talar för att öka kunskapen och kompetensen bland arkitekter angående miljöanpassade lösningar och strategier.

Var det något som överraskade dig?

Det som överraskade mig mest var nog att i flera av miljöbedömningsmetoderna hade mängden material och val av material liten betydelse för den samlade miljöbedömningen av en byggnad och ännu mindre betydelse vid bedömning av en stadsdel. Detta trots att en av våra studier visar att materialvalen i en byggnad kan ha stor betydelse för en byggnads totala klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Dessutom har de stor betydelse för naturresursförbrukning och utsläpp till mark, luft och vatten.

Förvånande är också att det är få metoder som tar upp frågor som rör kemikalier i byggnadsmaterial på ett lika omfattande sätt som i den svenska metoden Miljöbyggnad. Detta trots att ekologiskt byggande traditionellt förknippas med att byggnaden ska vara byggd av ofarliga material. Kemikaliefrågorna när det gäller ekologisk mat eller ekologiska kläder är däremot mera dominerande i samhällsdebatten.

Trots att miljöanpassat byggande på engelska ofta kallas green building, så kan en byggnad kallas green när den har miljöbedömts utan att själva byggnaden eller fastigheten är grön i den bemärkelsen att den bevarar eller skapar naturvärden eller levererar viktiga ekosystemtjänster. Denna brist förvånar mig eftersom det på sikt enligt annan forskning kring hållbarhet inte verkar särskilt klokt att separera mänskliga miljöer från naturmiljöer och de ekosystem som vi ytterst är beroende av.

Vem har nytta av dina resultat?

Resultaten är framförallt användbara för de som utvecklar och förvaltar miljöbedömningsmetoder, den som arbetar med eller är intresserad av miljöfrågor på ett övergripande plan och de som arbetar med byggnads- och planeringsfrågor. Ytterst är hållbart byggande och planering en fråga som berör såväl beslutsfattare som brukare, unga som gamla, miljöintresserade eller ekonomiintresserade. Hur vi förvaltar och designar vår byggda miljö, arkitektur och omgivning har stor betydelse för både vår lokala och globala miljö och hälsa.

Vad ska du göra nu?

Nu vill jag implementera kunskap från forskningen kring hållbart miljöanpassat byggande i verkliga projekt. Samtidigt fortsätter jag med forskning kring miljöanpassat byggande och planering. Förhoppningen är att kombinera kunskap om hållbarhet, tidiga designskeden och innovationer för att utforska hur framtidens hållbara byggande och planering skulle kunna utformas och konkretiseras.

Jag skulle vilja utveckla forskningsområdet byggd miljö på Högskolan i Gävle och samtidigt arbeta konkret med miljöfrågor i mitt arbete som arkitekt på Arkitektgruppen i Gävle.

Marita Wallhagen disputerade i oktober 2016 med avhandligen Environmental Assessment Tools for Neighbourhoods and Buildings in relation to Environment, Architecture, and Architects inom ämnet Planering och beslutsanalys med inriktning mot miljöstrategisk analys.

Till sidans topp