Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Är vi redo för självkörande fordon?

Självkörande buss kör på gata kantad av parkerade bilar.
En självkörande buss som trafikerar en sträcka i Barkaby i norra Stockholm. (Foto: Mostphotos)
Publicerad 2023-12-18

Med fler självkörande fordon på våra vägar spås trafikdödligheten minska. Samtidigt stiger risken för både ökade utsläpp och allvarligt försämrad folkhälsa. Nu har KTH-forskare undersökt hur man bäst kan integrera autonoma fordon i framtidens samhälle.

Porträtt på forskare
Erik Almlöf.

– Bilden av självkörande teknik är väldigt onyanserad. Den ses som rakt av positiv även fast effekterna kan bli mer blandade, och i en del fall negativa, säger Erik Almlöf , doktorand som forskar om samhällseffekter av självkörande fordon.

Säkerheten brukar målas upp som den stora samhälleliga vinsten med införandet av självkörande bilar. Kollisioner och andra trafikolyckor med döda och skadade som följd skulle kunna minska markant, eftersom mänskligt beteende ligger bakom 90 procent av alla trafikolyckor.

– Men även om vi räknar med mycket stora förbättringar i olycksfallsstatistiken så riskerar den vinsten att bli mindre än antalet dödsfall på grund av ökade utsläpp av farliga ämnen, säger han.

I dagsläget beräknas över 3000 svenskar dö årligen på grund av utsläpp från vägtrafiken. Det är mer än tio gånger fler än antalet dödsfall i trafikolyckor. Och siffran kan öka ytterligare när självkörande fordon slår igenom brett, befarar Erik Almlöf.

– I och med att självkörande teknik gör bilen tillgänglig för fler, så åks det fler kilometer och därmed ökar de lokala utsläppen vilket leder till fler dödsfall på grund av framförallt problem för lungor och hjärt- och kärlsjukdomar.

Bromsar och däck

Även om en övervägande del av den självkörande trafiken i framtiden består av elfordon kvarstår problemen. Utsläpp i form av avgaser som försvinner med utfasningen av fossila fordon väger inte upp de skador som orsakas av partikelutsläpp från bromsar och däck.

Eftersom elbilar på grund av batterierna är betydligt tyngre än fossildrivna bilar blir det ökade påfrestningar på både bromsar och däck, och därmed ökade partikelutsläpp från eldrivna fordon.

– Den exakta inverkan av detta är ett pågående forskningsfält, men en avhandling  från förra året visar att hälsoproblemen på grund av elbilar kan vara lika stora som för bensin- och dieselbilar.

Förändra med styrmedel

I en studie har Erik Almlöf intervjuat trafikplanerare i Stockholm om hur man fortsatt kan nå samhällsmål inom hälsa och miljö.

Trafikplanerarna vill se ökade insatser inom flera områden: elektrifiering, utökad kollektivtrafik, bättre byggnadsplanering och mer av delningsekonomi. Genom styrmedel som skatter, subventioner, information, ny lagstiftning och andra politiska beslut vill man få bukt med de negativa effekterna.

– Jag skulle önska ett proaktivt arbete, att vi inte bara går och väntar på att de självkörande fordonen ska komma och sedan reagerar när effekterna är kända. Annars riskerar vi att låsa in oss i vissa typer av lösningar, till exempel kraftigt utökad biltrafik i innerstan och därefter låg acceptans för att minska biltrafiken, säger Erik Almlöf.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-12-18