Medicinteknik ger mer rörelse i livet
Tema Hälsa
Att kartlägga kroppens rörelser, se vilka möjligheter som finns för att öka rörligheten och olika typer av hjälpmedel – det är fokus för forskningen på Promobilia MoveAbility Lab på KTH.
På labbet simuleras, studeras och analyseras mänsklig rörelseförmåga, kroppens maskineri och det avancerade samspelet mellan hjärna, muskler, leder, vävnader som gör att ett ben böjs och går framåt till exempel.
Detta för att kunna bygga hjälpmedel och hitta metoder för att stärka rörelseförmågan som kan underlätta tillvaron för människor med motoriska funktionsnedsättningar.
Två världar möts
– Det kan handla om människor som fått en stroke eller någon med ryggmärgsskada till exempel och hur man kan hitta sätt som kan stärka individens förmåga till rörelse, säger Lanie Gutierrez Farewik , som är professor i biomekanik och föreståndare för labbet.
Hon är maskiningenjör, har en doktorsexamen inom ortopedi från Karolinska Institutet och har bland annat tidigare arbetat på barnsjukhus. Efter närmare 20 år på KTH har hon lyckats få de två världarna att mötas i Promobilia MoveAbility Lab.
– När ingenjörskonsten gifter sig med det kliniska kunnandet kan man väl sammanfatta det med.
I labbet pågår arbetet för fullt. Här mäts syreupptagningsförmåga, hjärnans kopplingar till våra muskler, människors rörelsemönster och mycket annat. I en del av den stora salen studeras rörelsemönster med hjälp av sensorer och olika kameror. På skärmen bakom dyker en grafisk avbild upp som ser ut som en tredimensionell streckgubbe.
Samspel mellan nerver
Med hjälp av den kan det finurliga samspelet mellan sensorik, motorik och hjärnan kartläggas och avkodas. Balans, stabilitet och rörelsemönster är några av de data som samlas in och bearbetas på olika sätt. Även hur muskelfunktion och vävnader ändras efter en hjärn- eller nervskada analyseras på olika sätt. Till exempel genom den forskning som labbets vice föreståndare bedriver. Ruoli Wang är docent i biomekanik och labbets expert när det rör muskelvävnad.
– Vi jobbar lite annorlunda här. Som ingenjör är du snabb att hitta smarta lösningar som sedan tillämpas på problemen, men här börjar vi med att analysera problemen och samla data för att sedan föreslå lösningar utifrån varje individs behov, säger Lanie Gutierrez Farewik.
Under intervjun visar hon ett fotledsexoskelett som kan hjälpa bäraren att få extra fart och svikt i stegen genom att hjälpa försvagade vadmuskler på traven.
– Det här kan vara en hjälp för vem som helst – även den som ska vandra i Machu Picchu, som en av våra postdoc:ar brukar säga.
För framtiden hoppas Lanie Gutierrez Farewik på att kapaciteten att analysera konsekvenser av olika sjukdomar ökar. Och att fler hjälpmedel till barn och vuxna tas fram och kan nå ut till användarna.
– Här tror jag vi kan åstadkomma mycket genom att samarbeta ännu mer med vården. Våra smarta idéer och deras goda råd- kan man säga så?
Text: Jill Klackenberg