Vägledning Robusta Beslutsstödsmetoder

Klimatet förändras - men vi kan inte säga exakt hur

Vi vet att klimatet förändras, men inte alltid på vilket sätt och inte heller hur snabbt det sker. Vi vet dock att klimatet inte är likadant idag som det var för tjugo år sedan, och att det inte kommer att vara likadant om tjugo år som det är idag.

Ta till exempel havsnivåhöjningen. Forskarna vet idag varför världshaven stiger och dessutom att havsnivån stiger snabbare och snabbare, men de kan inte förutsäga hur snabbt den stiger. Detta eftersom hastigheten beror på många faktorer, som hur stora våra globala utsläpp av växthusgaser blir i framtiden och hur koncentrationen av växthus­gaserna påverkar inlands­isarna på Grönland och Antarktis. Forskarna använder dessutom modeller av klimat­systemet när de gör beräk­ningar och alla modeller innehåller förenklingar av verkligheten. Beroende på hur för­enklingarna har gjorts så blir resultaten lite olika.

Sammantaget går det därför inte att göra en exakt förutsägelse om hur klimatet kommer utvecklas. Man får istället upp­skatta ett intervall inom vilket för­ändring­arna kan ligga. Var i intervallet vi hamnar beror till stor del på politiska val och tekniska och ekonomiska utvecklingar, vilka är svårt att förutsäga, men också på vår förståelse för hur det komplexa klimat­systemet fungerar.

Olika sätt att hantera osäker­heterna i klimatförändringarna

Det finns olika sätt att hantera de stora osäkerheter som finns i klimatföränd­ringarna. Ett sätt är att vänta och hoppas på att forskarna kommer att lära sig mer och därigenom minska osäkerheterna. Det kommer inte att hända. Vi kommer alltid att vara osäkra på hur det framtida klimatet kommer utvecklas. Ett annat sätt är att planera för det som vi tror är mest troligt. Men då finns det en risk för att vi bygger in oss i lösningar som inte håller om inte ”det mest troliga” inträffar. Ett tredje sätt är att ta höjd för det värsta som kan hända, men då är risken att vi tar i alldeles för mycket – och exempelvis bygger en hög vall för att skydda ett samhälle mot havsnivåhöjningen som sedan inte behövs, men som har kostat mycket pengar och skapar andra problem.

Det finns ytterligare ett sätt för att hantera osäkerheter och det är att identifiera robusta åtgärder, det vill säga åtgärder som fungerar hyfsat bra oavsett hur klimatet förändras.

Robusta beslutstödsmetoder

Processen med att identifiera robusta åtgärder kan se lite olika ut. Det finns flera metoder man kan följa och dessa brukar gemensamt kallas för robusta besluts­stöds­metoder. De flesta av dessa metoder har följande tre principer gemensamma:
 

1. Att omfamna osäkerheter

Istället för att planera utifrån ett scenario av framtidens klimat (som antingen kan beskriva det troligaste eller värsta utfallet) bör man planera utifrån olika scenarier för hur det framtida klimatet kan utvecklas. Detta brukar kallas för att ”omfamna osäkerheter” och innebär att man inte ska blunda för att framtiden är osäker. Istället ska man undersöka vad som kan hända, även de situationer som inte är så sannolika, och diskutera hur de påverkar planeringen av det vi studerar.

2. Att börja i det man anpassar istället för i framtida scenarier

Om man bara har ett scenario att planera utifrån så är det vanligt att man startar planeringen utifrån det. Ska man exem­pelv­is anpassa ett bostadsområde för att havsnivån kommer stiga en halv meter så markerar men på en karta hur högt vattnet kommer nå och resonerar kring vilka problem som kommer att inträffa och hur de kan åtgärdas. Har man flera scenarier att arbeta med så är det naturligare att man börjar titta på sitt planeringsobjekt (t ex ett bostadsområde) som man ska anpassa, och därefter studerar hur mycket klimatet kan förändras (t ex havsvatten­nivån höjas) innan det blir problem.
 

3. Att hitta robusta åtgärder

Klimatanpassning går till stor del ut på att hitta åtgärder som gör att vi kan ta tillvara möjligheter och bygga bort risker till följd av ett förändrat klimat. Åtgärderna kan vara sådana som genomförs en gång för alla (t ex att bygga en jättehög vall mot havet) eller sådana som är anpassnings­bara (t ex bygga en låg vall som sedan kan höjas allt eftersom havet stiger). Gemensamt för robusta åtgärder är att de ska fungera oavsett hur klimatet förändras (t ex oavsett om havet stiger med 10 eller 100 cm på 50 år).

När ska man använda metoderna?

Vår bedömning är att robusta besluts­stödsmetoder ger ett betydligt bättre planeringsunderlag än de metoder som bygger på att man utgår från endast ett planeringsscenario (som kan vara det troligaste eller värsta scenariot). Men även om det finns många fördelar med att använda den här typen av metoder så finns det också hinder, varav kanske det mest uppenbara är att man behöver kunskap om hur man genomför metoderna och att man behöver lägga mer tid på att arbeta med planeringen. Vi har också sett att den detaljplan­lagstiftning vi har idag är ett hinder, eftersom den inte medger att man skriver in krav på åtgärder i framtiden om de skulle behövas.

Här har vi testat metoderna

Inom ramen för forskningsprogrammet Robusta beslut för att hantera klimat­risker i Sverige har vi testat att använda de tre principerna för robust beslutsfattande som nämns ovan. Vi har gjort det i tre planeringsprocesser i svenska kommuner: En detaljplan i Danderyd, hamnområdet i Gävle och en översiktsplan i Söderhamns kommun. I alla tre fall har vi studerat hur områdena kan säkras på sikt mot framtida havsnivåhöjningar.

I kommunerna använde vi oss av en metod där vi först fastslog målet med utveckling­en av området. Därefter identifierade vi de framgångskriterier som eftersträvades (t ex att räddningstjänsten ska kunna nå alla fastigheter), de oönskade klimat­händelser som kunde äventyra framgångs­kriterierna (t ex en översvämning) och hur ofta den oönskade händelsen fick inträffa (t ex en gång vart tusende år). Vi tog också fram åtgärder för hur vi skulle kunna hindra de oönskade händelserna att inträffa och slutligen beräknade vi hur högt havet kunde stiga innan vi måste vidta åtgärderna och gjorde en plan för detta.

En vägledning till hur du kan använda metoder för klimatanpassning till kommuner finns här.

Läs mer

Alla vetenskapliga publikationer och kommunikationer från projektet finns på forskningsprojektets hemsida . Där finns bl.a. tre rapporter på svenska som beskriver hur vi arbetade i kommunerna och vad arbetet resulterade i. Där finns också rapporter som beskriver vad robusta beslutsstödsmetoder är, hur planeringsprocesserna inför ett antal större infrastrukturbeslut i Sverige förhåller sig till robusta beslutsstöds­metoder och om de hinder vi har funnit för att använda robusta beslutsstöds­metoder i Sverige.