1917 – KTH får nytt campus
1917 invigs KTH:s nya campus vid Valhallavägen och kung Gustav V är på plats och klipper banden. Byggnaderna är ritade av KTH:s egen professor i arkitektur, Erik Lallerstedt, och bygger på ett system av sammanhängande gårdar.
De muras i monumental, nationalromantisk stil med rött, handslaget tegel. Kring den främsta av gårdarna, Borggården, får nu sex av högskolans sju fackskolor egna lokaler. Tekniska högskolans nya laboratorier är bland Europas modernaste.
Laboratorieutrymmen finns i fackskolornas egna lokaler, men de större laboratorierna samlas samlade i en särskild byggnad, utformad som ”byxben” kring en triangelformad gård, väster om huvudbyggnaderna (det som idag är biblioteket).
Men med första världskriget som fond skenar byggkostnaderna, och det nya universitetsområdet blir betydligt dyrare än planerat. Vid dagen för invigningen firar man endast en första etapp av bygget, och därför saknas aula eller festsal för invigningen. Resten hoppas man ska vara fullbordat till högskolans hundraårsjubileum tio år senare – en planering som inte ska hålla. Endast den södra delen med Borggården blev förverkligad.
Bibliotek och kansli blir kvar i de gamla byggnaderna på Drottninggatan, liksom Fackskolan för Kemi, och hela årskurs ett och två. Under fyrtio år hör promenaderna mellan Drottninggatan och Valhallavägen till vardagen för högskolans personal och studenter.