Coal Lives

Italians and the Metabolism of Coal in Wallonia, Belgium, 1945-1980

Tid: Ti 2020-06-02 kl 13.00

Plats: Registrera dig här: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN_98c2Sup3Szqrj9925SfXZg, Du som saknar dator/datorvana kan kontakta nina@kth.se för information / Use the e-mail address if you need technical assistance, Stockholm (English)

Ämnesområde: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Respondent: Daniele Valisena , Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH - Environmental Humanities Laboratory

Opponent: Professor Don Mitchell, Uppsala Universitet, Department of Social and Economic Geography

Handledare: Universitetslektor Marco Armiero, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö; Professor Sverker Sörlin, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Abstract

Avhandlingen fokuserar på relationen mellan kol och historia. I fokus står de mer än trehundratusen gruvarbetare som från 1946 utvandrade från Italien till Vallonien i Belgien, som en del i ländernas bilaterala avtal kallat ”män i utbyte mot kol.” I synnerhet har jag använt miljöhistorisk metod och teori om migration för att förstå vad jag kallar ”kolets metabolism”. Kolets socio-ekologiska metabolism är fortfarande något som utmärker Valloniens byggda och naturliga miljö. De tre stora drivkrafterna bakom kolets metabolism har varit kolbrytning, utförd i huvudsak av invandrad arbetskraft; materiell förädling och förvandling av kol till energi och andra varor; samt transport av biprodukter från kol inom och utanför Belgien.

Den tekniska organiseringen av denna ekologi – präglad av de kapitalistiska motiv som ligger bakom kolets metabolism – genomsyrar den socio-ekologiska ordningen i Vallonien. Geografiskt och socialt omfattar den ödemarker, marginaliserade och semi-rurala områden, men också minnen. Effekterna är påtagliga än idag trots att kolbrytningen upphört helt. De idag marginaliserade platserna attraherade kapital, arbetskraft, olika materiella kulturer och många arter av djur och växter. Dessa skapade tillsammans s.k. hybrida ekologier som fortfarande existerar.

Avhandlingen ställer frågor föranledda av storskaliga förändringar. När sådana sker, hur påverkas förståelsen av platsens historia för dem som bor i Vallonien? Vad är det materiella och historiska arvet från postindustriella platser som Vallonien? Jag använder mig av miljöhistoriska och miljöhumanistiska ansatser samt migrationshistorisk forskning som metodologiska och epistemologiska utgångspunkter för att tydliggöra ekologiska samband och brytpunkter i kolets metabolism. Detta transdisciplinära tillvägagångssätt möjliggör min analys av arbetslandskap, postindustriella platser, minnesmärken och minnesarbete. Jag kallar detta en geo-historisk ansats. Vart och ett av avhandlingens sex kapitel är organiserat kring en geo-historisk relation mellan platser och nyckelbegrepp. Tillsammans bildar dessa en serie trådar som löper genom landskapet. De tre större vallonska floderna (Meuse, Haine, Sambre) knuts på sätt till de vallonska kolfyndigheterna. Floderna och kolet löper samman och bildar ett konsekvent geografiskt, geologiskt och historiskt mönster.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273012