Till innehåll på sidan

Insights to beachcast management on Gotland, Sweden

An Industrial Ecology perspective on waste-resource ambiguity

Tid: Fr 2023-12-01 kl 13.00

Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/62886879434

Språk: Engelska

Ämnesområde: Industriell ekologi

Respondent: Hanna Nathaniel , Vatten- och miljöteknik

Opponent: Tekn.dr Johanna Spångberg, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala

Handledare: Docent Fredrik Gröndahl, Vatten- och miljöteknik; Dr Daniel Franzén, Vatten- och miljöteknik; Sofia Lingegård, Vatten- och miljöteknik

Exportera till kalender

QC 20231110

Abstract

Släke, det Gotländska samlingsnamnet för uppspolad alg- och tångmassa, brukade vara en mycket eftertraktad jordbruksresurs (gödselmedel och markvårdare) i kustsamhällen runt om i hela världen innan kemiska gödningsmedel introducerades i jordbruket, men med tanke på hållbarhetsmål som inbegriper konceptet cirkulär bio-ekonomi borde vi kanske återinföra släke som resurs?

Sedan släkeanvändningen övergavs inom jordbruket har mängden släke ökat avsevärt (som en effekt av övergödningen till följd av användningen av kemiska gödningsmedel) och materialet betraktas vanligtvis som avfall. Samtidigt degraderas många jordar till följd av minskad tillförsel av organiskt material, något som släke skulle kunna bidra med till agroekologiska system. Så bortforsling av släke från lämpliga kustremsor skulle teoretiskt sett både kunna avhjälpa de negativa effekterna på marina ekosystem från makroalgblomning (som en följd av övergödningen) samt bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion genom näringscirkulation.

Tyvärr är det i praktiken inte en enkel uppgift att åstadkomma ett sådant cirkulärt resurssystem för släke. Denna till synes symbiotiska process är förknippad med osäkerheter vad gäller kadmiumackumulering i jord, potentiellt negativa effekter på kustnära ekosystem och andra utmaningar - så trots flera studier och försök till en omvandling av släke från avfall till resurs, kvarstår utmaningen med resursomvandlingen och det finns ett behov av ett nytt angreppssätt på släke-problematiken.

På Gotland, Sverige, med en historisk tradition av att använda släke i jordbruket, har ett modernt resurshanteringssystem vuxit fram ur en nationell policy som subventionerar släkeskörd som en övergödningsåtgärd. Systemet har kommit att engagera flertalet olika aktörer och har delvis kopplat samman marina och agrara domän. I det här fallet subventioneras alltså släkeskörd som en åtgärd för att bromsa övergödning och minska de skadliga effekterna makroalgsblomningar, ett fenomen som återfinns i Östersjön och många andra kustområden över hela världen som orsakas av en accelererande ackumulering av näringsämnen i havet, inklusive sediment. Så genom att ytterligare använda släke som gödningsmedel i jordbruk och trädgårdsodling, skulle näringscirkulation mellan hav och land i praktiken kunna skapas på regional skala för att göra släkehanteringen mer hållbar, även om flera utmaningar måste lösas. 

Denna avhandling och fallstudie av släkeskörd på Gotland, Sverige är ett illustrativt exempel på samtida släkehantering som ger kunskap och insikter till användning för policy som kan stödja utvecklingen av mer hållbar hantering. Detta görs genom semi-strukturerade intervjuer för att förstå släkehanteringen utifrån olika aktörers uppfattningar (Paper I), kostnads-nyttoanalys av släkeskörd och bortforsling för en samhällsekonomisk bedömning av ett kretslopp av släke mellan hav och land i Östersjöregionen (Paper II), odlingsexperiment för att förutsäga framtida trender av kadmiumkoncentration i jord från användning av släke som gödningsmedel (Paper III), samt kartläggning av regionala variationer i kemisk sammansättning av färsk och komposterad släke för att betänka framtida behandlingsmetoder (Paper IV).

För att klara av utmaningarna och uppnå mer hållbara metoder visar resultaten av avhandlingen att följande åtgärder och överväganden viktiga: att ytterligare stödja en fortsatt experimentering och övervakning av marina ekosystem för att hantera osäkerheterna kring de marina ekosystemeffekterna; kontinuerlig provtagning av komposterad släke och försiktig jordbruksanvändning för att råda bot på avfalls-resurs-ambivalensen som är förknippad med en potentiell Cd-kontaminering, samt en fortsatt subventionering och upprätthållande av tvärsektoriella samarbeten för ett delat ansvarstagande (också ekonomiskt) för släkehanteringen.

I denna djupgående och transdisciplinära fallstudie pekar resultaten på en teoretisk och praktisk inkongruens när det kommer till omvandlingen från avfall till resurs av släke. I sin tur är det en indikation på att släke inte kan konkurrera med kommersiellt gångbara produkter i dagens intensiva jordbruksregim. Istället verkar agroekologi, en alternativ väg till intensifiering enligt FAO, vara ett mer lovande sammanhang för att släke ska komma till sin rätt och få till de nödvändiga investeringar som krävs för att lösa dess tvetydiga resursstatus. 

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-339418