Till innehåll på sidan

The Nuclear Waters of the Soviet Union

Hydro-Engineering and Technocratic Culture in the Nuclear Industry

Tid: Fr 2024-03-22 kl 14.00

Plats: F3-Lecture Hall (Flodis), Lindstedtsvägen 26, Campus

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/63881830014

Språk: Engelska

Ämnesområde: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Respondent: Achim Klüppelberg , Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, Nuclearwaters

Opponent: Professor Melanie Arndt, Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, Professur für Wirtschafts-, Sozial- und Umweltgeschichte

Handledare: Professor Per Högselius, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö; Dr. Kati Lindström, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö; Professor Anna Storm, Linköping University, TEMA-T

Exportera till kalender

You can reach the author via email: achim.klueppelberg[at]t-online.de

QC240301

Abstract

Med historiska rötter i det sovjetiska atombombsprojektet sågs civila tillämpningar av atomtekniken som ett sätt för förespråkare av sovjetisk modernitet att omfamna en ny framtid, vilket Josephson har kallat “atomdriven kommunism”. Detta innebar att där den vattendrivna kommunismen hade nått sin kapacitet skulle kärnkraften ta över. En betydande del av den sovjetiska kärnkraftindustrin kom att baseras på användningen av vatten. Det nexus av progressivitet, innovation och status som tidigare hade förespråkats av vattenkraftindustrin, antogs även av kärnkraftteknokrater. Medan tidigare forskning har intresserat sig för kärnkraftshistoria i stort, har de hydrauliska och hydro-nukleära aspekterna, särskilt för kylning och andra tekniska ändamål, förbisetts. Skapandet av sovjetiska vatten- och vattenkraftsystem är väsentliga för en heltäckande förståelse av kärnkraftindustrin.

Denna doktorsavhandling fyller en dubbel lucka i den befintliga litteraturen. För det första sätts vatten i centrum för en analys av det sovjetiska kärnkraftsprogrammet. Rör, ventiler, tankar, pumpar, tryckmekanik och gravitationsmetoder använder mycket äldre uppfinningar och tekniskt tänkande, som i allmänhet inte tas i beaktande i den befintliga historieskrivningen om kärnenergi. Vattensystem, flodbäddar, industriella förbättringar, vattendelare och vattnet som en väg till potentiell kontaminering har inte i tillräcklig utsträckning kopplats till den snabba utvecklingen av kärnkraftindustrin, även om giftiga radioisotoper kom att spridas över hela världen.

För det andra analyserar avhandlingen hur den teknokratiska kulturen påverkade beslutsprocesser inom kärnkraftindustrin. Diskurser rörande placeringen av sovjetiska kärnkraftverk under perioden mellan 1954 och 1991 analyseras med fokus på vatten samt den teknokratiska kulturen för att beskriva kopplingarna mellan kärnkraftindustrin, vattentekniken, de ekonomiska imperativen, hierarkier, och den statskommunistiska ideologin. En utgångspunkt i avhandlingen är att den dominerande kulturen som finns på byggarbetsplatsen för ett kärnkraftverk bestämmer under vilka omständigheter kärnsäkerhetsregimer kan definieras och verka i. För att förstå de bakomliggande orsakerna till varför misskötsel av kärnsäkerhet förekom i Sovjetunionen, behöver detaljerna undersökas. Här görs det med fokus på vardagens beslutsprocess – det som görs av människor på plats, vilket också kan ge insikter i vilka misstag som inte bör6upprepas i framtiden. Detta arbete föreslår en teknokratisk kulturanalys, baserad på tre underkategorier: (1) den politiska, (2) den inre cirkeln av kärnteknik samt (3) säkerhetskulturen, för att besvara dessa frågor i ett sovjetiskt sammanhang.

Insikter i denna avhandling bidrar till en bred förståelse av den sovjetiska kärnkraftindustrins snabba utveckling, genom att besvarandet av den huvudsakliga forskningsfrågan om hur teknokratisk kultur påverkade vattentekniska metoder och praxis i den sovjetiska kärnkraftindustrin och hur detta i sin tur påverkade säkerheten. De två fokusområdena, vatten och teknokratisk kultur, är sammanlänkade och undersöks därmed tillsammans. Genom att lyfta fram hydro-nukleära sammanflätningar vid viktiga kärntekniska anläggningar i Sovjetunionen, bidrar denna avhandling till en bättre förståelse av de miljömässiga konsekvenserna av ett sådant tekniskt system, och betonar nödvändigheten av kärnsäkerhet under den långa skuggan av det statskommunistiska arvet som fortsätter att påverka hur vi lever i Europa idag.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-343917