Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

The planner's dilemma

An ethical investigation of adaptation to sea level rise

Tid: Fr 2023-06-02 kl 14.00

Plats: D37, Lindstedtsvägen 5, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/65578393895

Språk: Engelska

Ämnesområde: Filosofi

Respondent: Anna Döhlen Wedin , Filosofi

Opponent: Full Professor Behnam Taebi, TU Delft

Handledare: Docent Karin Edvardsson Björnberg, Filosofi; Dr. Per Wikman-Svahn, Filosofi; Professor Niklas Möller, Stockholms University, Department of Philosophy

Exportera till kalender

QC 230511

Abstract

Den här avhandlingen utforskar etiska aspekter i anpassning till stigande havsnivåer. Som en följd av klimatförändringarna stiger de globala havsnivåerna. Exakt hur mycket havsnivåerna kommer stiga beror på våra framtida utsläpp, men även om våra utsläpp av växthusgaser skulle upphöra helt kan vi räkna med att havsnivåhöjningen kommer pågå under åtminstone de närmaste århundradena. Redan idag påverkas många samhällen av erosion, saltvattenintrång och en ökad frekvens på översvämningar. På sikt kommer dessa problem förvärras och kustnära samhällen utsättas för stora risker. För att hantera detta kommer samhällen behöva lägga mer resurser på anpassning. Anpassning till stigande havsnivåer kan bland annat ta form av hårda skydd såsom murar eller vallar mot havet, ekosystembaserade skydd som mangroveskogar, eller genom att flytta samhällen och människor från riskzoner, en så kallad planerad reträtt. Det som är utmärkande för anpassning till stigande havsnivåer är att det i stor utsträckning handlar om ingrepp i den byggda miljön, vilket gör att anpassning till stigande havsnivåer på många sätt kan betraktas som en sorts fysisk planering.

I de flesta samhällen kommer anpassning innebära en kombination av insatser, och när anpassningsstrategier formuleras kommer det behövas tas hänsyn till mål- och värdekonflikter. I och med detta kan anpassning till klimatförändringarna och till stigande havsnivåer uppfattas som etisk till sin natur. En etisk analys kan bidra med att systematisera rätt och fel och bistå med verktyg för att fatta välmotiverade beslut. Trots detta har förhållandevis lite forskning inriktat sig på just etisk anpassning till stigande havsnivåer. Denna avhandling bidrar med etiska analyser av anpassning till stigande havsnivåer, med särskild inriktning på lokal och regional anpassning och planerarens roll i anpassningsprocessen. Forskningen som presenteras har genomförts inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Sea-rims (Sustainable and ethical adaptation to rising mean sea levels) som har genomförts som ett samarbete mellan den filosofiska avdelningen på KTH och med Statens Geotekniska Institut (SGI). Projektgruppen har tillsammans med projektpartners från sydsvenska kommuner och länsstyrelser, samt en referensgrupp med representanter från myndigheter som arbetar med anpassning till stigande havsnivåer, utforskat etiska dimensioner av de problem som projektmedlemmarna står inför. Avhandlingen kan därmed ses som ett exempel på tillämpad etik.

Avhandlingen består av en kappa och fem artiklar. Kappan inleds med en introduktion av avhandlingen och forskningsprojektet inom vilken den har skrivits. I avsnitt 2 i kappan diskuteras tre metodologiska förhållningssätt som ligger till grund för avhandlingsarbetet: tillämpad etik, distinktionen mellan ideal och icke-ideal teori, samt empirisk och fältfilosofi (eng. field philosophy). I avsnitt t och 4 redogör jag för den vetenskapliga bakgrunden till frågeställningarna. Detta innefattar en överblick av klimatförändringarna och stigande havsnivåer, de risker som uppstår som en konsekvens av klimatförändringarna och stigande havsnivåer, samt olika sätt att bemöta dessa risker. Det framstår tydligt att anpassning till stigande havsnivåer kommer vara utmanande, inte minst då det råder stor osäkerhet kring hur mycket och hur snabbt havsnivåerna kommer stiga. I avsnitt 5-12 har jag valt att gå på djupet i några etiska frågeställningar av relevans för avhandlingen tema: anpassningens politiska natur, distinktionen mellan inkrementell och transformativ anpassning, aspekter av rättvisa i klimatanpassning, värdet av att tillämpa capabilities approaches för att främja rättvisa i anpassning, intergenerationell rättvisa och diskontering och anpassning, osäkerhet i klimatanpassning, och anpassning som en form av design. Kappan rundas av med avslutande reflektioner i avsnitt 13 och engelska sammanfattningar av artiklarna i avsnitt 14.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-326703