Main streets as resilient public spaces

QC 20231117

Abstract

Den forskning som läggs fram i avhandlingen fokuserar på huvudgator och bottenvåningar som kan utgöra anpassningsbara och resilienta offentliga rum. Huvudgator är vitala beståndsdelar i stadsmiljöer världen över: de fungerar både som förbindelselänkar och platser och har spelat en framträdande roll i västerländska städer sedan det tidiga 1900-talet. Som en följd av utvecklingen inom stadsplaneringen under modernismens tidevarv har huvudgatornas betydelse som platser minskat och det har varit svårt för stadsplanerare att balansera förbindelselänks- och platsdimensionerna med varandra (von Schönfeld och Bertolini 2017; Carmona, de Magalhães och Hammond 2008a; Carmona et al. 2003).

Huvudgator är centrala knutpunkter för social interaktion, handel och rörlighet och deras karaktär bestäms till stor del av bottenvåningarnas rumsliga egenskaper och funktioner: att raden av bottenvåningar utmed huvudgatan är ”obruten” och förekomsten av småföretag gör att trottoarerna upplevs som trivsamma och sociala platser (Jacobs 1961; Mehta 2011). Huvudgator anses ofta vara anpassningsbara och motståndskraftiga platser, men kräver trots detta noggrann planering, design och förvaltning för att kunna bidra till och upprätthålla hållbara städer (Kickert och Talen 2022; Carmona 2015; Jones, Roberts och Morris 2007; Zukin, Kasinitz och Chen 2016).

I avhandlingen redovisas resultatet av en djupgående sociala och rumsliga socio-spatial analys av hur bottenvåningar på huvudgator i Stockholm förändrats mellan 2009 och 2018 och deras anpassningsbarhet och resiliens, i syfte att förstå hur planering, design och förvaltning kan stödja huvudgatornas fortsatta existens i framtiden. Den övergripande frågeställning som vägledde forskningsansatsen var: Vilken roll spelar bottenvåningar och hur kan planering, design och förvaltning främja skapandet av anpassningsbara och resilienta huvudgator?

Resultaten visade på såväl ett ömsesidigt samband mellan huvudgatornas rumsliga egenskaper och bottenvåningarnas funktioner som en socioekonomisk dynamik dem emellan, vilka tillsammans utgör grundläggande komponenter i skapandet av anpassningsbara och resilienta offentliga rum. En ingående granskning av förändringar i bottenvåningarnas funktion mellan 2009 och 2018 som utfördes med hjälp av Google Street View för tre huvudgator i Stockholm visade att nära hälften av bottenvåningarna hade genomgått någon form av förändring under denna tidsperiod. Detta stöder uppfattningen att en huvudgata utgör ett dynamiskt ekosystem som har förmåga att anpassa sig till skiftande socioekonomiska förhållanden, vilket kan tolkas som att de är resilienta mot denna typ av förändringar. Vidare framgick av undersökningen att förekomsten av små, lokala och fristående företag på bottenvåningarna minskade från två-tredje del (2009) till nästan hälften (2018). Butikskedjefilialer ökade under samma tidsperiod märkbart i antal, liksom företag i kategorierna ”mat- och dryckestjänster” och ”personliga skönhetstjänster”, medan företag i kategorin ”detaljhandelsbutiker” minskade i antal. En undersökning rörande den rumsliga aspekten av denna förändring visade att den i högre grad rörde små bottenvåningslokaler än stora: Små lokaler genomgick oftare förändringar och var mer anpassningsbara i fråga om att inrymma nya funktioner. Intressant nog visade undersökningen också att butikskedjor under perioden skalade ned sina butikskoncept för att kunna öppna filialer även i små lokaler, vilket skärpte konkurrensen om lokaler med små, lokala och fristående företag och förvärrade deras redan utsatta position.

Inom ramen för denna studie undersöktes även hur privatisering av fastighetsägande och effekterna av Covid-19-pandemin påverkade bottenvåningarnas användning. Mellan 1990 och 2010 genomfördes en storskalig privatisering i form av omvandling av hyresrättsfastigheter till bostadsrättsföreningar, särskilt i de redan attraktiva innerstadsområdena i Stockholm (Andersson och Magnusson Turner 2014; Blomé 2012; Magnusson 2005). Inför denna del av undersökningen utökades databasen med en fjärde huvudgata i Stockholm och fastighetsdata för samtliga undersökta huvudgator. I undersökningen framkom det att nästan hälften av bottenvåningarna på de fyra huvudgatorna ägdes av bostadsrättföreningar, vilken därmed var den största kategorin fastighetsägare på de undersökta huvudgatorna. Med hjälp av Kostas index för detaljhandelsgentrifiering och den kategorisering av typ företag som driver detaljhandeln som tagits fram av Zukin et al. (2009) påvisades ett tydligt mönster av detaljhandelsgentrifiering för de fyra huvudgatorna, främst på grund av den ökade utbredningen av företag inom kategorin "mat- och dryckestjänster" och butikskedjefilialer. Granskning av ägandeförhållandena visade en högre förekomst av detaljhandelsgentrifiering i lokaler som hyrdes ut av bostadsrättsföreningar.

Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrättsföreningar under 1990- och 2000-talen medförde att de boende – i rollen som styrelsemedlemmar i sina respektive bostadsrättsföreningar – har givits insyn i och möjlighet att påverka uthyrning av affärslokaler i fastighetens bottenvåning och därmed en unik möjlighet till delaktighet i utvecklingen av sina omedelbara omgivningar. Covid-19-pandemin belyste hur detta fungerade i praktiken genom de olika utmaningar som den medförde för småföretagare, vilket inbegrep svårigheter relaterade till den  bostadsrättsförening de hyrde sin lokal av. En av dessa utmaningar rörde oviljan bland bostadsrättsföreningar att använda sig av det tillfälliga statliga stöd som utgick i form av en hyressänkning som till hälften betalades av hyresvärden i syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och behovet av social distansering. Grunden till denna ovilja var enligt de intervjuade småföretagarna att bostadsrättsföreningarna prioriterade kortsiktiga ekonomiska överväganden, vilket tycks ha gynnat etablerandet av nya detaljhandelsbutiker på bekostnad av de små, lokala och fristående butiker som tidigare hade bidragit till att ge huvudgatorna sina unika karaktärer.

Den forskning som läggs fram i denna avhandling visar att detaljhandelsplanering och förvaltning av offentliga utrymmen på huvudgator och bottenvåningar är i behov av tydligare styrning. Vidare föreslås i avhandlingen att ansvaret för att tillse att huvudgator och bottenvåningar blir anpassningsbara och resilienta offentliga platser bör läggas på en polycentrisk förvaltningsstruktur där allmänna och privata intressen balanseras.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-339757