Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Planning contexts

Bureaucracy and rule relations in French urbanism

Tid: Fr 2020-09-25 kl 09.00

Plats: https://kth-se.zoom.us/webinar/register/WN_KW_B5Nj9Sk-MML8GLGmA6g, Stockholm (English)

Ämnesområde: Planering och beslutsanalys Urbana och regionala studier

Respondent: Jenny Lindblad , Urbana och regionala studier

Opponent: Professor Simone Abram, University of Durham

Handledare: Professor Jonathan Metzger, Urbana och regionala studier; Associate Professor Maria Håkansson, Infrastruktur, Urbana och regionala studier, Infrastruktur och samhällsplanering

Exportera till kalender

Abstract

I den här studien undersöks hur kontextualiseringspraktiker är närvarande inom stadsplanering i Bordeaux. Vikten av att undersöka stadsplanering i relation till olika kontextuella faktorer har betonats länge bland planeringsforskare. Samtidigt finns få studier som undersöker hur stadsplanering bidrar till formandet av kontexter, och än mer sällan som omfattar bygglovshandläggning som en del av planeringsprocessen. När den mellankommunala organisationen Bordeaux Métropole initierade enrevidering av sin markanvändningsplan, som specificerar bygglovsregler, så var ambitionen att planen skulle göras ”kontextanpassad”. Jag undersöker vad det inneburit i praktiken genom fältarbete bland planerare, bygglovshandläggare, andra tjänstepersoner, lokala politiker och planeringsdokument. Utifrån antagandet att det som är av betydelse för hur en plan används inte nödvändigtvis framgår av planens innehåll följer jag markanvändningsplanen från hur den togs fram till hur den togsi bruk. Planeringspraktikerna i Bordeaux analyseras genom teorier om byråkrati och flexibilitet i samtida stadsplanering, medan frågan om kontext analyseras genom en antropologisk lins där kontexter förstås som kontinuerligt skapade och vidmakthållna genom praktiker. Planeringsprocessen i Bordeaux formades i relation till olika ibland kolliderande kontexter och överlappande temporaliteter: nationella reformer som främjade regional planering och ökad adaptivitet inom den långsiktiga markanvändningsplaneringen, planerare som beredde anpassningsbara bygglovsregler till varierade miljöer, bygglovshandläggare som fokuserade på att förbereda juridiskt korrekta bygglovsbeslut och borgmästare som förhöll sig till inflytande över den byggda miljön i relation till kommunalval. Som reaktion på politisk-administrativa reformer där mer kompetens överförts till mellankommunal nivå visar studien på hur bygglovshanteringen utvecklats som en strategiskt viktig aktivitet där adaptiva element i markanvändningsplanen användes för att hävda kommunal auktoritet. I spänning med de långsiktiga överenskommelser som utarbetats i den mellankommunalamarkanvändningsplanen kom ambitionen om en ”kontextanpassad” plan att innebära en möjlighet för kommuner att kontinuerligt påverka bygglovsprocesser. Lokala planeringsaktörer brottades med fördelningen av mandat att definiera vilka kontexter som spelade roll, i vilka sammanhang, och av vem de definierades. Genom att visa hur olika planeringsaktörer selektivt använde sig av begreppet kontext, betonar den här studien hur angeläget det är att rikta fokus mot de politiska dimensionerna av kontextualiseringspraktiker i stadsplanering.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276937