Sök på tagg

Antal träffar: 43

• Miljonregn över extrema datamängder

  KTH är ett av fyra lärosäten i Sverige som precis fått rambidrag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) genom utlysningen "Big data och beräkningsvetenskap". Sammanlagt handlar det om 87 miljoner kronor till KTH-forskare.

• Hårtoningsprodukter är allergiframkallande

  Färgar du eller dina barn håret med knalliga kulörer, så kallade punkfärger? I så fall kan det vara intressant att veta att KTH-studenter kommit fram till att två av tre produkter av undersökta toningar i Stockholm innehåller kända allergiframkallande hårfärgämnen. Vidare konstaterar KTH-forskaren och handledaren Yolanda Hedberg att samtliga punkmärken i Stockholm använder ett möjligt cancerframkallande hårfärgämne.

• Celldelning och sälpäls i forskningsfokus

  Nu är det klart vilka unga forskare som ingår i årets Wallenberg Academy Fellows-satsning. Två av dem är verksamma vid KTH. En forskare studerar celldelning och cancer medan den andra jobbar med hur vi kan imitera naturen för att sänka olika fordons och farkosters energiförbrukning.

• Sensor hittar svårupptäckta men vanliga sjukdomar

  Forskare vid bland annat KTH arbetar just nu med en teknik som stor träffsäkerhet kan upptäcka så kallade biomarkörer för diagnoser som cancer och olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken, som bland annat består av en sensor, ska erbjuda bättre finkänslighet än redan existerande diagnosverktyg menar forskarna.

• Stort forskningsanslag till utveckling av tidig cancerdiagnostik

  Nu står det klart att Familjen Erling Perssons Stiftelse har beviljat 29,8 Mkr fördelat på tre år till ett gemensamt forskningsprojekt där forskare från KTH, Karolinska Institutet och vid Acreo Swedish ICT ingår. Fokus till att börja kommer att ligga på patienter med den vanligaste formen av lungcancer, så kallad icke-småcellig lungcancer.

• Bättre cancervård genom studier av enskilda tumörceller

  Nu hoppas forskare vid bland annat KTH och Scilifelab att deras metod att till låg kostnad undersöka enskilda tumörceller kan förbättra den medicinska behandlingen för de som drabbats av leukemi. Detta är förhoppningsvis goda nyheter för en del av de som varje år diagnosticeras med sjukdomen.

• Vill skapa en levande laser

  Fiberoptik som kan användas till exempelvis medicinska behandlingar på nanonivå och solceller. Det är vad KTH-professorn Fredrik Laurell och hans kollegor kommer att forska om för det anslag som nu tilldelats dem och lärosätet.

• Ny metod kan ge effektivare cancerdiagnostik

  Forskare vid KTH och KI har utarbetat en ny metod för att studera genaktivitet i vävnader. Den kommer till omedelbar och viktig användning för grundforskning inom utvecklingsbiologi, neurobiologi och cancerforskning. I förlängningen skulle metoden kunna bidra till mer precisa diagnoser rörande exempelvis olika former av cancer. Forskningsresultatet är så lovande att en artikel om arbetet blivit accepterad av den väl ansedda tidskriften Science.

• KTH-företag bland Sveriges hetaste bolag

  33 av de hetaste unga teknikföretagen i Sverige presenterades av tidningarna Affärsvärlden och Ny Teknik på Berns salonger i Stockholm igår. Sex av företagen har på olika sätt en stark koppling till KTH. Endera som forskningsavknoppningar och innovationer med KTH-bakgrund, eller företag baserade på produkter eller tjänster från ingenjörer med KTH-studier i bagaget.

• Träffsäker tumörutrotning

  Förbättrad strålbehandling av cancer, det är vad KTH-professorn Anders Forsgren forskar om tillsammans med doktoranderna Rasmus Bokrantz och Albin Fredriksson. Syftet är att strålbehandlingen i så stor utsträckning som möjligt ska träffa mitt i tumören och skona vävnaden runt omkring och därmed bli så effektiv som möjligt.

• Ny röntgenteknik minskar stråldosen med 40 procent

  Kraftigt sänkta stråldoser för både patient och läkare, mindre hälsovådlig kontrastvätska samt bilder med avsevärt mycket bättre detaljrikedom än de från traditionell röntgen. Det är några av fördelarna med tekniken som en KTH-forskare och ett antal examensarbetare utvecklat.

• Ny teknik ska göra läkemedel effektivare

  Nu har forskare vid KTH utvecklat en proteintagg som kan fästas vid proteinläkemedel för att få dem att stanna längre tid i kroppen innan de bryts ned. Det gör att läkemedlen kan tas i lägre dos, att patienten inte behöver ta medicinen lika ofta och att dosen blir jämnare över tid, vilket höjer effekten av läkemedlet.

• De intar framsidan på ansedd kemitidskrift

  Det heta forskningsområdet dendrimerer - förgrenade polymerer i nanostorlek - får allt mer utrymme i vetenskaplig press. Det lilla blir alltså allt större då nanotekniken gör framsteg. Nu senast pryder KTH-forskarna Marie V Walter och Michael Malkoch framsidan på prestigefyllda tidskriften Chemical Society Review.

• Första kartläggningen av cancer utförd

  Nu har den första så kallade cancercellinjen i Sverige DNA-sekvenserats på Stockholms nya Science for Life Laboratory, ett nationellt forskningscenter som bland annat drivs av KTH. Kartläggningen ger en bild av hur cancer ser ut och är ett steg i riktningen mot bättre förståelse för hur cancer uppstår.

• Världsrekord i DNA-analys

  Fram till idag har forskare varit begränsade till att köra ett fåtal DNA-prov i taget till en kostnad om 100 000 kronor per tillfälle. Nu har KTH-forskare kommit på en ny metod som innebär att 5 000 prov kan köras samtidigt till samma pris. Det kapar kostnaden per provsvar avsevärt och innebär världsrekord i antalet prover körda i en enda DNA-sekvensanalys.

• Forskningsgenombrottet runt terpener

  Vetenskapsrådet utvärderade Per-Olof Syréns forskning och kom fram till att den har stor potential för framtiden. Således fick han finansiering för att tillsammans med Mathias Uhlén bygga upp en ny forskningsgrupp på KTH runt sina och forskarkollegan professor Bernhard Hauers resultat. Vad Per-Olof Syrén kommit fram till? Han har studerat naturens sätt tillverka terpenmolekyler, och genom detta fått en förståelse för hur denna byggsten kan användas i helt nya former av läkemedel mot virus, bakterier och cancer.

• Trio banade väg för KTH:s proteinforskare

  Upptäckten av cellers reparationssystem som belönades med Nobels kemipris kan på sikt ge bättre cancermediciner. – Vi är inte där än, men deras landvinningar kommer förhoppningsvis få stor inverkan på framtidens cancerbehandlingar, säger Per-Åke Nygren, professor i proteinteknologi.

• Elektronisk näsa upptäcker cancer, bomber och vin

  Vad sägs om en elektroniska näsa som klarar av att identifiera exakt vilken tidpunkt det är dags att skörda vindruvor, särskilja gris- från nötkött, lukta sig till bomber, knark och skämd mat eller hitta den perfekta parfymblandningen. Detta till en bråkdel av priset av vad nuvarande teknik som klarar av samma sak kostar. Forskare vid bland annat KTH har skapat en sådan näsa.

• Individanpassad medicinering och träffsäker screening

  Så ser morgondagens sjukvård ut. Anledningen är enkel. Ungefär 90 procent av medicinerna på marknaden fungerar som tänkt bara på cirka 40 procent av de patienter för vilka de är avsedda. Översätter vi det i ekonomiska siffror för USA motsvarar det 350 miljoner dollar per år på medicinering som inte fungerar som den är tänkt. Situationen ser likadan ut i Sverige, och det är detta problem som KTH-professorn Jacob Odeberg nu vill ändra på.

• Halvtid för proteinatlas

  Nu har forskarna vid KTH och Uppsala universitet kartlagt hälften av människokroppens alla proteiner. Det innebär en databas med 10 000 individuella poster. År 2015 beräknar forskarna att de är klara med hela proteinatlasen.

• KTH-professor nominerad till Polhemspriset

  Tre svenska ingenjörer har nominerats till årets Polhemspris för sina banbrytande innovationer i människans tjänst. En av dem är Mats Danielsson, professor i medicinsk bildteknik vid KTH.

• Europeiskt uppfinnarpris till KTH-professor Pål Nyrén

  Nu är det klart. Pål Nyrén, professor vid KTH, tilldelas Europeiska patentverkets stora uppfinnarpris European Inventor Award. Detta i kategorin "Små och medelstora företag" och för Pål Nyréns arbete med pyrosekvensering, en typ av DNA-analys.

• Miljonregn över hjärnforskning och smörjmedel

  16,6 miljoner till forskning som ska öka förståelsen om hjärnan och dess sjukdomar, samt 32 miljoner kronor till forskning om jonvätskor som smörjmedel. Nu står det klart vilka KTH-forskare som får pengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

• Världens hetaste uppstartsföretag till KTH

  Sedan februari i år har 100 av världens mest intressanta uppstartsföretag konkurrerat om stöd från amerikanska Founder.org. Belöningen för de utvalda kommer i form av pengar men även kvalificerad hjälp med företagsbyggandet. Den 14 till 17 juni äger The World Founder Forum rum på KTH, och då kommer de företag som beviljats stöd till Sverige och universitetet.

• Endast fantasin sätter gränser

  Han har förädlat en teknik från Harvard. KTH-forskaren Nima Jokilaakso sitter nu med ett diagnosverktyg med ett brett användningsområde.

• Sprider ljus över bättre cancervård och medicinsk avbildning

  I en nypublicerad artikel i tidskriften Nature Communications redogör KTH-forskare för hur två olika teknologier kan kombineras för att uppnå ultrahög upplösning för avbildning i flera färger av olika typer av strukturer, exempelvis mänsklig vävnad. Ner till 60 nanometer har forskarna nått, och bland tänkbara framtida användningsområden hoppas de på bättre medicinsk avbildning än idag och användande av IR-lasrar för att döda cancerceller. Det finns även hypoteser om att använda tekniken för att stimulera nervimpulser i hjärnan med ljusets hjälp.

• Ett steg närmare förprogrammerade nanomediciner

  Nu har forskare på bland annat KTH testat nanomaterialet dendrimerer som målsökande missiler mot cancer. Man kan likna det vid att dendrimererna bär fram käk till de glupska cancerceller som sedan äter ihjäl sig.

• Överlevnad i cancer kopplas till proteinnivåer

  Nu lanserar forskare, bland annat från KTH, en stor kartläggning över vilka proteiner och gener som är involverade i 17 av de vanligaste cancerformerna. Kartläggningen bygger på en omfattande mängd data från 8 000 patienter och superdatorer har använts i analysen. Syftet med forskningsarbetet är bland annat att det ska leda fram till nya sätt att behandla cancer.

• Viktigt steg mot cellgiftsfabriker inuti kroppen

  För sex år sedan började KTH-forskarna att jobba med ett mångfacetterat och nytt syntetiskt plastmaterial som skulle användas till att kapsla in levande celler. Nu är forskarna färdiga med arbetet och kan presentera en teknik som i framtiden kan vara en cellgiftsfabrik som jobbar på plats i tumören hos cancerpatienter.

• Forskargrupp har hittat nytt fenomen i atomkärnor

  Evidens för en ny oväntad så kallad fasövergång, alltså då ett ämne byter skepnad, har upptäckts av en internationell forskargrupp. KTH-professorn Bo Cederwall har lett arbetet. Resultaten av experimentet publiceras inom kort i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.

• Ny algoritm ger mer träffsäkra analyser av immunförsvaret

  En forskargrupp på KTH har utvecklat en algoritm som förbättrar biokemiska analyser vid forskning kring vacciner, cancer och autoimmuna sjukdomar. Genom forskningen, som gjorts i samarbete med ett svenskt bioteknikföretag, har ett nytt analysverktyg tagits fram som ger mer tillförlitliga resultat. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften IEEE Transactions on Signal Processing.

• KTH-forskare förklarar uppkomst av ärftliga sjukdomar

  I en nypublicerad artikel i tidskriften Nature Communications har KTH-forskare lyckats klargöra varför en viss typ av ärftliga sjukdomar uppstår. Forskarnas förhoppning är att deras arbete ska leda fram till ökade möjligheter att förutsäga och behandla sjukdomarna ifråga.

• Ny teknik kan ge dubbelt så lång överlevnadstid för bröstcancerpatienter

  Dubbelt så lång överlevnadstid och mindre biverkningar för bröstcancerpatienter. Det kan bli verklighet med en ny individanpassad teknik som har tagits fram av KTH-forskare inom bioteknologi i samarbete med forskare från Uppsala universitet och Erasmus University Medical Center i Rotterdam. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Nuclear Medicine.

• AI kan öka förståelse för prostatacancer

  Forskargrupper vid KTH och Karolinska Institutet verksammma vid Science for Life Laboratory har kommit fram till att AI kan bidra till ökad förståelse av hur prostatacancer utvecklas. Resultaten presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

• AI och högre upplösning ska hitta tumörcellerna

  Nu har forskare från KTH och Scilifelab tillsammans med bland annat kollegor från Broad Institute of MIT and Harvard tagit fram en metod för hur de ska studera enskilda celler på plats i mänsklig vävnad. Med hjälp av artificiell intelligens och högre upplösning ska subjektiva bedömningar bli objektiva, och göra jakten på tumörceller mer framgångsrik.

• AI sparar tid och pengar i jakten på tumörer

  Att studera små delar av mänsklig vävnad under mikroskop i jakten på sjukdomar har gjorts i många decennier. Nu har forskare vid bland annat KTH tagit hjälp av artificiell intelligens och utvecklat ett mer effektivt sätt att ställa exempelvis cancerdiagnoser.

• Forskarna hoppas på skräddarsydda cancerläkemedel

  Nu har forskare från bland annat KTH studerat processen när celler delar sig. Syftet är att lära sig mer om de proteiner som är involverade. Resultatet, som precis publicerats i den vetenskapliga tidningen Nature, hoppas forskarna ska bana väg för behandlingar som anpassas efter individens sjukdom och förutsättningar.

• Implantat i ögat håller koll på diabetes

  Morgondagen medicinteknik tar sikte på våra kroppars innanmäten. Just nu pågår det tre forskningsprojekt vid KTH som syftar till att placera små implantat i kroppen som håller koll på bärarens hälsa eller leverera medicin. Två delar av kroppen som kan få dessa implantat i framtiden är ögat och hjärnan.

• Kan ge tidigare diagnoser av cancer i bukspottkörteln

  Forskare vid KTH har utvecklat ett nytt verktyg för att kunna ta cellprover vid misstanke om cancer i bukspottskörteln. Då cancer i detta organ för det allra mest passerar obemärkt till dess att sjukdomen spridit sig i kroppen hoppas forskarna att verktyget ska bli en viktig vapen i kampen mot diagnosen.

• 27 miljoner till egen forskning

  Hallå där, Joakim Lundeberg. Du har precis tilldelats det prestigefulla ERC Advanced Grant. Hur känns det, och vad innebär ett sådant här anslag för dig?

• Ny screening upptäcker cancer tidigare än dagens metoder

  Forskning vid Science for Life Laboratory visar möjligheten att upptäcka genetiska mutationer i mänskliga organ långt tidigare än de screeningmetoder som används idag. Forskarna använder en metod utvecklad vid KTH för att upptäcka cancertumörer. Den går igenom till synes frisk (benign) vävnad och letar efter den genetiska kod som tumörer har.

• De har granskat cellerna som dödar tumörer

  Forskare vid KTH och KI har studerat interaktionen mellan en speciell typ av immunceller och cancerceller. Med egenutvecklade metoder har de undersökt mekanismerna som är verksamma då tumörceller dödas av immuncellerna och lyckats följa förloppet i detalj. Forskningsarbetet bedöms vara av så stor vikt att det precis genererat en publicering i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

• 3D-modell av cancer i levande hjärna kan bistå läkemedelsutveckling

  Som ett möjligt alternativ till djurförsök när det kommer till tester av läkemedel så har forskare vid KTH utvecklat en ny metod som de även framgångsrikt testat. Det handlar om en 3D-modell av en levande hjärna med cancer, och är en av de större utmaningarna inom vävnadsteknik.